Männen bakom Pirate Bay har flera skäl att kanalisera sina inkomster till utländska bolag utom insyn från svenska myndigheter. Det handlar om förtjänst, straffvärde och image.
För det första syftar konstruktionen rimligen till att tjäna pengar och minimera skatt.
För det andra kommer det upphovsrättsbrott männen misstänks för att vid en fällande dom bestraffas hårdare om det tydligt framgår att de haft kommersiella syften med sin fildelningssajt.
För det tredje rimmar miljoninkomster illa med piratrörelsens image som idealistiska utmanare till den superkommersiella nöjesindustrin.
Göran Ahlqvist, kontrollsamordnare på Skatteverket i Stockholm, antyder att myndigheten har ögonen på Pirate Bay och grundarnas internetföretag PRQ som äger de servrar som beslagtogs vid razzian den 31 maj.
– Det råder sekretess kring våra granskningar tills de är klara och har lett fram till ett offentligt beslut. Men en händelse som razzian mot Pirate Bay väcker normalt Skatteverkets intresse. En sådan utredning tar säkert ett halvår, säger Göran Ahlqvist till SvD.
Kopplingar till utländska bolag och skatteplaneringskonsulter komplicerar utredningen och försvårar svenska myndigheters kontroll. Göran Ahlqvist betonar att skatteplanering via schweiziska bolag och skatteparadis inte behöver vara olaglig.
– Det handlar om att utnyttja varje lands legala förutsättningar. Men det finns en gråzon mellan skatteplanering och skatteflykt. Vi på Skatteverket har en misstänksam attityd till konstruktioner med bolag i olika länder som syftar till att komma undan skatt.