Datainspektionen granskar Ifpi och Antipiratbyrån

På torsdag åker två jurister och en it-säkerhetsspecialist från Datainspektionen till Antipiratbyråns lokaler i centrala Stockholm. Myndigheten ska då inspektera hur organisationen registrerar misstänkta fildelare. Ett liknande besök genomförs därefter på Ifpis kontor på Tegnérgatan i Stockholm på måndag.

– Vi vill se om och hur de registrerar misstänkta fildelare, Jonas Agnvall, jurist på Datainspektionen, till SvD.se.

Skälet till inspektionerna är bland annat de förändringar som skedde i lagstiftningen när den så kallad Ipred-lagen började gälla i april i år.

Enligt personuppgiftslagen (PUL) är det förbjudet för andra än myndigheter att föra register över personer som misstänks ha begått brott. Men Datainspektionen har tidigare gjort undantag för både Antipiratbyrån och Ifpi.

Med Ipred ändrades dock allt – en ny paragraf i upphovsrättslagen gör att det inte längre behövs något undantag från Datainspektionen. Därmed har rättighetsinnehavare och deras intresseorganisationer nu laglig rätt att lagra personuppgifter om personer som misstänks ha fildelat upphovsrättsskyddat material.

– Vi vill kontrollera om den nya lagstiftningen förändrat hur de hanterar personuppgifter. Trots det uttryckliga undantaget så måste de följa PUL i övrigt, säger Jonas Agnvall.

Datainspektionen betonar dock att det hela är ett rutinärende. I nuläget misstänker man inte att varken Antipiratbyrån eller Ifpi begått några fel.

– Det är en uppföljning av tidigare inspektioner, säger Jonas Agnvall.

Också Ifpi ser inspektionen som ett rutinärende. Några register säger sig organisationen inte föra över misstänkta fildelare.

– Det finns inga register, utan vi samlar in information och använder i polisanmälningar. Men sedan förstörs den informationen, eftersom det är färskvara. Det finns ingen anledning att spara informationen, säger Lars Gustafsson, vd på Ifpi, till SvD.se.

När Ipred infördes i april var förhoppningen stor att lagen skulle göra det lättare för upphovsrättsinnehavare att via domstol få ut information från internetoperatörer om personer som misstänks fildela upphovsrättsskyddat material.

Men så har det inte blivit. Antalet ärenden har varit få och i det första större fallet har domstolsprocessen dragit ut på tiden. Det gäller fem ljudboksförlag som begärt ut uppgifter från operatören Ephone, men i hovrätten fått nej till sin begäran. Ärendet är nu överklagat till Högsta domstolen.

– Lagen verkar vara väldigt tungrodd. De få ärenden som hamnat i domstol har tagit väldigt lång tid och vi ser på de utslag som kommit att man måste vara oerhört noggrann, säger Lars Gustafsson.

Trots att organisationen tidigare flera gånger sagt att man snart tänker använda sig av Ipred för att få ut information om misstänkta fildelare har anmälningarna uteblivit.

– Vi samlar kontinuerligt in bevis via extern hjälp som gör det åt oss. Men vi har tidigare skrotat flera fall, där vi ser att omfattningen inte är tillräckligt stor eller att bevisen inte håller, säger Lars Gustafsson.

På Antipiratbyrån vill man inte kommentera hur man samlar in uppgifter om misstänkta fildelare. Organisationen anser dock att Ipred-lagen fått stor effekt på den illegala fildelningen.

– När det kommer ny lagstiftning så måste domstolarna få möjlighet att ta fram ny praxis. Innan den praxisen är på plats är det svårt att veta hur lagen bäst används,säger Sara Lindbäck, jurist på Antipiratbyrån.