Dreamhack är den tydligaste manifestationen av och för digital kultur, en i allt väsentligt positiv samhällsomvandling. Digitaliseringen innebär att murarna mellan skapare och mottagare rasar, alla får tillgång till verktygen att skapa och sprida sina uttryck – sådant som tidigare varit kostsamt och förbehållet vissa yrkeskårer. Publiken kan delta i skapandet, vår syn på kultur förändras, liksom villkoren för många branscher, inte minst dataspelsbranschen.

Spelare som arrangerar egna tävlingar, skapar webbsajter och forum om dataspel eller gör egna banor och figurer till sina favoritspel är exempel på hur digitala användarkulturer tar sig uttryck. Den här demokratiseringen blandas ibland ihop med piratkopieringen som exploderat genom fildelningsnätverken. Att sprida sina egna uttryck är en sak, att utan tillstånd sprida någon annans är något helt annat. Det har inget med användarkultur att göra – det är snarare en parasitkultur, man åker snålskjuts på de som gör rätt för sig.

Dreamhack-evenemangen fångar den här konflikten. Där samlas publiken för att spela tillsammans, tävla med varandra, utbyta tips, skapa nytt innehåll, umgås. Allt det som är positivt i medskaparkulturen. Tyvärr grumlas bilden av de som anser sig ha rätt att ta för sig av andras ansträngningar utan tillstånd eller motprestation.

Jag hävdar att detta är en bieffekt, en avart. Den som piratkopierar hemma, kommer förstås även att göra det på en datorfestival. Sveket är tredubbelt: dels mot de som faktiskt betalar, dels mot publiken i allmänhet som på sikt får sämre utbud och dels mot arrangören som i sina användaravtal uttryckligen förbjuder olovlig fildelning.

Dreamhack är viktigt för oss. Flera av Dataspelsbranschens medlemmar finns på plats för att visa sina spel eller rekrytera personal. Dreamhack är stödmedlem i Dataspelsbranschen, vilket vittnar om engagemang i gemensamma frågor och insikten om att deras egen verksamhet är beroende av upphovsrätten. Svenska spelutvecklare betonar ofta betydelsen av digitala användarkulturer som en del av det klimat som gjort det svenska spelundret möjligt.

Vem bär då ansvaret för de upphovsrättsintrång som ändå sker under Dreamhack Summer i Jönköping i helgen? I första hand intrångsgörarna själva. Svensk lag gäller förstås även i Elmia-hallen. Sedan IPRED-lagen infördes den 1 april kan det inte råda någon tvekan om att det är olagligt att fildela spel, film, musik och annat innehåll utan rättighetsägarens tillstånd.

Men arrangören, som tillhandahåller skrivbord, ström och internetuppkoppling, bär också ett ansvar som möjliggörare. Dreamhack tar det ansvaret genom uttalat förbud i användaravtalen. Det är en början. Ledningen har visat all vilja att i dialog med bland andra Dataspelsbranschen utveckla det arbetet, vilket vi förstås välkomnar. Dreamhack är inte till för piraterna.

Piraterna dödade det svenska musikundret. De driver fram övervakning på internet. Och de håller kvar Sverige i digital stenålder genom att sabotera övergången till lagliga digitala tjänster.

Låt inte piraterna förstöra Dreamhack också!

Per Strömbäck

talesperson Dataspelsbranschen