Sverige har stolta anor som innovationsland. Vårt välstånd har byggts med hjälp av uppfinningar och nya produkter. Men hur ska vi säkerställa detta i framtiden?

Immaterialrättigheter – patent, varumärken, mönsterskydd med mera – är sedan länge viktiga hjälpmedel för innovativa företag. Men verktygslådan har fått fler verktyg: Open Source, Creative Commons, Open Innovation, Copyleft är några exempel. Egentligen finns inget motsatsförhållande i detta: även nya verktyg som Open Source är alternativ inom immaterialrätten. Vilka verktyg man behöver beror helt enkelt på vilka affärsmodeller man väljer.

Men i debatten saknar man ofta denna insikt och fastnar i en tillspetsad polemik för eller emot immaterialrätten. Ena sidan hävdar att immaterialrätten spelat ut sin roll och bör avskaffas, medan den andra menar att allt är bra som det är. Det är lika konstruktivt för innovationsklimatet som att snickarna skulle dela in sig i två läger, där ena halvan håller fast vid spik och hammare som enda verktyg och den andra hävdar att alla måste gå över till skruv och skruvdragare.

Polariseringen är en farlig förenkling. Patentering och Open Source är bara olika sätt att realisera och kommersialisera en idé. Beroende på affärskonceptet gäller det att välja och kombinera rätt verktyg. Det handlar inte om det ena eller det andra, utan ofta om både och.

Idag finns en ömsesidig okunskap och misstro mellan användarna av traditionell immaterialrätt och Open Source-förespråkarna. Detta trots att grundtanken är densamma: att realisera en idé till nytta för kreatören, och samtidigt göra information om tekniken allmänt tillgänglig, så att alla kan ta del av och vidareutveckla den. Gemensamt är också att tredje man kan nyttja informationen för enskilt bruk.

Att överbrygga denna klyfta är en viktig nyckel till förnyelse och konkurrenskraft. De som ger råd och stöd till företagare, privata aktörer såväl som myndigheter, måste ha en gränsöverskridande kunskap om immaterialrätt för att kunna ge affärsmässigt riktiga råd. Den traditionella patentvärlden måste ta till sig alternativa affärsmetoder och arbetssätt. Open Source-rörelsen måste förstå traditionell immaterialrätt och dess innebörd. Sådan korsbefruktning stimulerar till kreativitet både tekniskt och affärsmässigt.

Vi vill här peka på tre viktiga övergripande åtgärder för att förbättra möjligheterna att ta vara på den idérikedom som finns i det svenska näringslivet:

•En samlad svensk strategi för innovationer, kommersialisering och immaterialrätt. Finland har nyligen antagit en sådan strategi, med ett 50-tal åtgärder fram till år 2015. Strategin omfattar allt från regeländringar och domstolar till finansiellt stöd och utbildning. I Sverige finns ingen samlad strategi och frågorna är splittrade på flera departement. Formulera en konkret politisk vision på området!

•Ökade utbildningsinsatser. Kunskap om verktygslådan är viktig inte minst i konkurrensen med tillväxtekonomierna i Asien. Trots sitt rykte som plagiatörer plöjer dessa länder ner miljoner i att öka förståelsen för immaterialrätt och stimulera innovation. Länder som Singapore och Hongkong har länge satsat på att utbilda barn och ungdomar i immaterialrätt. Här ligger Sverige långt efter.

•En förbättring av immaterialrättens kunskapsspridande funktion. En grundbult i systemet är att ensamrätt ges i utbyte mot att den nya tekniken offentliggörs, men teknikinformationen i svenska patent och designskydd är fortfarande inte enkel att ta del av. Här framstår Open Source-modellerna som goda förebilder vad gäller att sprida information på ett effektivt sätt. Sverige borde bli först med ett Innovation Sea där man enkelt kan söka i och ladda ner de oceaner av fri teknikinformation som finns.

Den svenska regeringen driver nu påi det europeiska reformarbetet kring patentsystemet. Det är bra, men inte tillräckligt. Det behövs också långsiktiga visioner och en samlad insats på hemmaplan, både kring den traditionella immaterialrätten och de nya alternativen.

LINUS WRETBLAD

Uppdragshuset AB EVA

JARNVALL

Svenskt Näringsliv