Tema: Själens odödlighet (Är det centralt i kristen tro att tro på den personliga identitetens fortsättning bortom döden?).

(Apropå intervjun i Kyrkans Tidning 7/2002 med Krister Stendahl, biskop emeritus och professor i Nya Testamentets exegetik, där man uppmärksammar den teologiska striden för femton år sedan, 1987, kring hans uppsats om själens odödlighet, där han ifrågasatte den traditionella kristna ståndpunkten.)

I boken Existentiell livssyn - kristen tro? berörs frågan om kristen tro och livet efter döden på ett genomarbetet sätt utifrån ett existentiellt grundperspektiv. Detta görs främst i kapitel 5 och där mest direkt i avsnitt 11: I nuets liv bortom döden och 12: Jesu domsförkunnelse och frälsande tro. Krister Stendahls och Gustaf Wingrens syn i denna fråga diskuteras i en lång not. Se också kapitlets not 13 om Karl Barth och frågan om själens odödlighet.
     När det gäller vad Stendahl säger i intervjun om att han på grund av den hårda och högljudda kritiken tystnade i sina försök att förklara vad han menade så är den övergripande diskussionen i kapitel 1, avsnitt 2 av relevans, och mest specifikt det näst sista stycket. Just denna tendens att tystas när en mera existentiellt grundad tro angrips av en mera uttalad  teistiskt-metafysisk tro berörs där på ett övergripande sätt.
    Se också artikeln "Döden - meningen med livet?" publicerad i Svensk Kyrkotidning nr 40/2003.   

Tema: Tro och vetande
(Apropå länkarna till artiklarna på Insidan/Tro och existens i Dagens Nyheter om tro och vetande den 27 maj 2001.  - Länkrutan skapad 4.6.2001.)
Temarutan har fått förnyad aktualitet genom artikelserien "Tro och vetande - igen" i Svenska Dagbladet, Kultur, som började söndagen den 15 september 2002.  

      Kapitel 6, Existentiell tro, i boken Existentiell livssyn - kristen tro? ger en delvis annorlunda och kompletterande infallsvinkel till innebörden i begreppet "tro" visavi den som Stig Dellerström gör sig till talesman för enligt huvudartikeln "Tro med förstånd". Det ges där vägande argument för att det bärande och avgörande i en levande religiös tro, framför allt när man talar om 'kristen tro', gäller något annat än tron på en personligt handlande Gud och ett liv efter döden.  I texten visas att en hel del talar för att den bärande kärnan i en levande tro handlar om frågan om huruvida vi tror eller inte tror att vi som människor kan bli allt mer älskande varelser - och huruvida vi i våra konkreta liv är beredda att efter bästa förmåga bejaka en sådan utveckling i oss själva och andra. Detta kallas där den 'existentiella sidan av tron'. I detta perspektiv utgör tron grunden för en livsprocess som handlar om "hjärtats öppnande". Otron formar en livsprocess som handlar om "hjärtats förhärdelse". Huruvida vi lever i tro eller icke-tro i denna mening får djupgående konsekvenser för hur våra liv kommer att gestaltas. Det utmanande visavi mera traditionella sätt att förstå grunden i kristen tro är att dessa konsekvenser är oberoende om vi i traditionell mening tror tex på en personlig Gud och ett liv efter döden. Utifrån denna trosanalys öppnas ett perspektiv på begreppet tro som vänder upp och ner på många invanda föreställningar. Det innebär också att frågan om tro kontra vetande förskjuts på ett spännande och oväntat sätt. 
      I kapitel 4, Kärlek, skrift och ande, i samma bok, skiljs på två olika 'gudsfrågor'; den kosmologiska gudsfrågan respektive den existentiella gudsfrågan. Den kosmologiska gudsfrågan gäller bl.a. huruvida vi tror eller inte tror att det finns en Gud som har skapat världen och som på ett personligt sätt kan gripa in i skapelsen och våra liv. Det är vanligtvis denna gudsfråga som diskuteras i relation till den naturvetenskapliga kunskapen. Här finns i långa stycken en reell konflikt mellan tro och vetenskap. Den existentiella gudsfrågan definieras som frågan huruvida vi tror eller inte tror att kärleken kan utvecklas till en sådan kraft i mänskligt liv att den kan bli överordnad våra rädslor och beroenden i utsatta livssituationer. När det gäller den 'existentiella gudsfrågan' kan naturvetenskapen inte ge några svar.
       I boken ges en hel del argument för att kristendomens 'själ' tvärsemot de flesta invanda föreställningar gäller den 'existentiella gudsfrågan'. Styrkan i den kosmologiska gudsfrågan inom teologi och fromhetsliv har i detta perspektiv främst berott på att det under århundraden har varit det bästa sättet att tolka och ge ord åt de erfarenheter som är förbundna med den 'existentiella tron' och den 'existentiella gudsfrågan'. Idag tenderar den istället att dölja det centrala i kristen tro.
       Båda dessa kapitel kan med god behållning läsas som fristående texter. Men de är ganska långa. Inklusive noter är de 147 kb respektive 184 kb. (Bokens innehållsförteckning.)
      Artikeln "Har kristen tro en framtid?" (publicerad i tidskrifter Vår Lösen) berör frågan om tro, det kristna arvet och den moderna människans religiösa och andliga hemlöshet på ett mer övergripande sätt.

Se också debatten på temat Religion och naturvetenskap i Dagens Nyheter våren 2000.

Tema: Begäret.

(Apropå intervjun med teologen Ola Sigurdson på Idagsidan i Svenska Dagbladet den 7 och 8 februari där en teologisk tolkning av 'begäret' i traditionen från Augustinus är det centrala temat. Länkrutan skapad 11.2.2001.)

I kapitel 2, Ansvar och flykt, i boken Existentiell livssyn - kristen tro?, analyseras två motstridiga förhållningssätt visavi vad som där kallas 'samvetets, sanningens och hjärtats röster' och deras mycket olika konsekvenser för hur vi kommer att uppleva våra liv. Diskussionen möjliggör att i kapitlets andra del, "Persongrunden och religiös längtan" göra en analys av "begäret" som trots tydligt släktskap ändå på viktiga sätt avviker ifrån den Augustinusinspirerade syn som Ola Sigurdson gör sig till tolk för i intervjun i Svenska Dagbladet (två artiklar på Idagsidan den 7 och 8 februari). Den avviker också från de moderna begärsfilosofier (t.ex. den franska psykoanalytikern Lacan) som ser begäret som konstitutionellt förbundet med människans 'natur' eller 'grundläggande psykisk-existentiella situation' och därmed som något vi är ovillkorligen är dömda att leva med. 
      Trots att kapitlet ingår i en omfångsrik bok går det utmärkt att läsa fristående. Men det är ganska långt. Inklusive noter är det 222 kb (tar ca 40 sekunder att ladda ner med ett 28000 bps-modem). (Innehållsförteckning till bok och speciellt Kapitel 2: Ansvar och flykt. - går snabbt att ladda ner!)

Tema: Kristologi (dvs Vem är Jesus Kristus? och den kristna nyckelfråga som teologerna grubblat över och försökt svara på sedan kristendomens begynnelse).

(Apropå DN-artikeln "Den sanna människan" den 26.11.2000 av Kerstin Vinterhed om kristologiseminariet "Vem var mannen från Nasaret" på Sigtunastiftelsen den 18 novmeber 2000. Länkrutan skapad 28.11.2000.)

Som en speciell del på webbplatsen Språk, tro och religion finns en sammanställning av teologiska texter om innebörden i kristen tro på den uppståndne Kristus. De är samlade under rubriken Tema kristologi: Tron på den uppståndne Kristus. Där finns texter av Paulus, Athanasius, Karl Barth, Paul Tillich, Hans Küng, Alister MacGrath, CH Dodd, Sten Philipson, Peder Thalén, Eskil Franck, Edvin Larsson.
     I begreppet 'kristusseende' som utvecklas i artikeln "Kristus är uppstånden!" av Carl Gustaf Olofsson (Svensk kyrkotidning nr 16/1998 - finns också med i temadelen) finns, trots (eller tack vare) den uttalat existentiella och icke-teistiska utgångspunkten,  nära beröringspunkter med den ortodoxa synen på ikonen som berörs i Kerstin Vinterheds DN-artikel.

Tema: Kristendom, religion och frågan om det demokratiska samhällets värdebas.

(Apropå länken till artikeln "Jesus och EU kan visa vägen till global etik." på Brännpunkt i Svenska Dagbladet 12.4.2000. Länkrutan skapad 12.4.2000.)

      "Om delaktighetens livshållning, demokrati och teologi" (introduktion till boken Existentiell livssyn - kristen tro? av Carl Gustaf Olofsson) har nära beröringspunkter med Brännpunktsartikelns problematik om hur värdebasen i ett demokratiskt samhälle upprätthålls och återskapas. Det kan också vara viktigt att säga att boken som helhet har stor bäring mot denna problematik. Bokens analyser och diskussioner synliggör en existentiell sida i kristen tradition som i stor utsträckning blivit bortglömd och undanskymd, inom såväl det mesta av nutida teologi som av kyrkoorganiserad kristenhet. Analyserna formar en bild som säger att det främst är just denna existentiella sida som har kraft att hos den enskilda människan stödja utvecklingen och och fördjupningen av den värdebas som är nödvändig för det demokratiska samhället överlevnad. Det innebär också att talet om 'kristen etik' problematiseras på ett konstruktivt och i flera avseenden 'kyrkokritiskt' sätt.
      Även artikel "Har kristen tro en framtid?" (tidskriften Vår Lösen nr8/1996) berör denna demokrati-, värde- och kristendomsproblematik.

Tema: Tro, modern andlighet och Gud.
(Apropå länkarna till Svenska Dagbladets artikelserie "På spaning efter Gud".  - Länkrutan skapad 12.2.2000.)

      Kapitel 6, Existentiell tro, i boken Existentiell livssyn - kristen tro? ger en visavi artikelserien annorlunda och kompletterande infallsvinkel till innebörden i begreppet "tro". Det ges där vägande argument för att det bärande och avgörande i en levande religiös tro, framför allt när man talar om 'kristen tro', gäller något annat än tron på en personligt handlande Gud och ett liv efter döden. Utifrån tanken att en levande tro utgör grunden för en livsprocess som handlar om "hjärtats öppnande" och att otro formar en livsprocess som handlar om "hjärtats förhärdelse" så öppnas ett perspektiv på begreppet tro som vänder upp och ner på många invanda föreställningar.
      I kapitel 4, Kärlek, skrift och ande, i samma bok, skapas mot kapitlets slut ett överraskande perspektiv på frågan "tror du på Gud?" genom att utifrån kapitlets analyser skilja på vad som där har fått beteckningarna "den kosmologiska gudsfrågan" respektive "den existentiella gudsfrågan".
      Båda dessa kapitel kan med god behållning läsas som fristående texter. Men de är ganska långa. Inklusive noter är de 147 kb respektive 184 kb. (Bokens innehållsförteckning.)
      Artikeln "Har kristen tro en framtid?" (publicerad i tidskrifter Vår Lösen) berör frågan om tro, det kristna arvet och den moderna människans religiösa och andliga hemlöshet på ett sätt som kompletterar artikelserien i SvD.

Tema: Kristen antijudiskhet.
(Apropå länken till DN-artikeln "Svenska kyrkan gör upp med antijudiska idéer." (artikeln finns inte längre på DN:s webb - nov 2003) - Länkrutan skapad 30.1.2000. Senaste komplettering december 2003.

      På webbplatsen Jewish-Christian Relations finns ett stort antal artiklar av judiska och kristna teologer vars fokus är att utveckla och fördjupa en ömsesidigt respektfull dialog och där en av ambitionerna från de kristna deltagarna är att bryta med olika former av antijudisk teologi. Där finns också en redovisning av den viktiga judisk-kristna dialog som utvecklats under de sista årtiondena. Där finns bland annat en artikel av professorn och f.d. Stockholmsbiskopen Krister Stendahl  med rubriken "From God's Perspective We Are All Minorities".
      Darash är en en svensk webbplats i anknytning Filadelfiakyrkan i Stockholm som ser som sin uppgift att bidra till att bryta med det antijudiska arv som i så stor utsträckning präglar kristendomens historia.
      Kapitel 8, Kristendomens mörka skuggor, i boken Existentiell livssyn - kristen tro?, har direkt anknytning till denna problematik. Se speciellt not 3 som bland annat kort kommenterar tre artiklar i tidskriften Vår Lösen nr 1/1992 som är ett värdefullt temanummer om Kristendom och antisemitism.
      En av dessa Vår Lösen-artiklar, Åke Skoogs "Undervisning i förakt", var en bearbetad och nedkortad version av en föreläsning i anslutning till utställningen Antisemitism på Kulturhuset i Stockholm hösten 1991. Den ursprungliga föreläsningen är sedan början av maj 2000 tillgänglig på webbplatsen Språk, tro och religion.
      I en uppskattande recension i Judisk Krönika av Sten Philipsons Kristen tro mitt i mångfalden, fäster överrabbin Morton Narrow speciellt uppmärksamheten på Philipsons brott med den centrala teologiska tanke som tog form redan i fornkyrkan och som i vår tid fått benämningen "ersättningsteologi".
      På Svenska kyrkans webbplats finns dokumentet "Guds vägar - judendom och kristendom" med underrubriken "en inomkyrkligt samtalsdokumentet". Dokumentet är en uppgörelse med den antijudiskhet som i så hög grad präglat kristen teologi sedan fornkyrkans tid. På kyrkomötet 2001, den 19 september, antogs dokumentet efter att under ett par år varit ute för diskussion. 
     Dokumentet kommenterades i en artikel av Stefan Lisinski i Dagens Nyheter den 29.1.2000 med rubriken "Kyrkan gör upp med judehatet" (artikeln finns inte längre på DN:s webb men kan hittas via Presstext) och i en artikel av Jackie Jakubowski i Judisk Krönika nr 5/1999 (Ny länk 13.1.2004!).
      Se även artiklar under Tema: Påvens besök i Israel från våren 2000.

Nytt! Anders Gerdmar: "Ett nytt evangelium". Dagens Nyheter, Kultur Essä, 2003-12-21. "Julen 1940 kunde man i Tyskland läsa ett nytt och mera "ariskt" julevangelium, där Nya testamentets judiska ursprung tvättats bort och anpassats till landets rasideologi." Anders Gerdmar är teologie doktor och forskar kring teologi och antisemitism vid Teologiska institutionen, Uppsala universitet. (Kursiv DN:s ingress. Länk 25.12.2003)

     Se också:
     Kim Salomon: "Antisemitismen känner inga nationella gränser". (Recension SvD)
     Jackie Jakubowski: "Påven och Führern". (DN)
     Anders Piltz:  "Förhållandet mellan judar och kristna" (SvD)
     Jackie Jakubowski: "Påvens förlåt" (DN)
     Jackie Jakubowski: "Myten om ett blodbad" (DN)
     Per-Martin Meyerson: "Vatikanen var en huvudkälla för antisemitismen" (SvD)  

(uppdaterad 17.1.2004)