spacer.gif (43 bytes)
spacer.gif (43 bytes)
spacer.gif (43 bytes)
Kommun     Turistinformation     Näringsliv      AB Edsbyns hyreshus
Kommunkarta  
   Länksida     Lediga jobb 
spacer.gif (43 bytes)
19:46:20

2004-06-18

kommun@ovanaker.se
spacer.gif (43 bytes)

Områdesbeskrivningar

RIKSINTRESSEOMRÅDEN

  R 1 Voxnan

Området består av Voxnans västra del inom kommunen samt anslutande skogsmarker.
Området är av riksintresse för naturvård och friluftsliv. Inom riksintresset är älven och marken till 10 m från stranden skyddade som naturvårdsområde. Området berörs delvis av grafitfyndigheter i Gropabo-Mattsmyra som är av riksintresse (se R 23).

Hela området ingår i ett större område som benämns Voxnan uppströms Vallhaga (se R 20). Här gäller enligt miljöbalken 4 kap 6 § att vattenkraftverk inte får utföras. Hylströmmen ingår som en del i detta område.
Voxnan ingår i det europeiska nätverket av skyddad natur, "Natura 2000" - bevarande av livsmiljön samt vilda djur och växter. Området utgör med sina speciella värden en betydelsefull tillgång för kommunen. Hur denna resurs skall utnyttjas på bästa sätt för bl a friluftslivet och turismen skall utredas vidare. Områdets naturvärden skall bevaras. Därför tillåts inga exploateringar som minskar dess värde. Ny bebyggelse tillåts bara i anslutning till befintlig eller för friluftslivets behov. Skogsbruk inom området skall ta hänsyn till naturvården. Konflikten med gruvintresset berörs under R 23.

R 2 Östermyrorna- Kringeltjärnsområdet

Området består av ett rikkärrskomplex med ovanligt växt- och insektsliv.

Området är av riksintresse för naturvården. Det berörs delvis av grafitfyndigheten i Kringeltjärn, som också betecknas som riksintresse.

Området är ekologiskt känsligt. Därför skall skogsbruket inom området ta hänsyn till naturvården. Exploatering av grafitfyndigheten skall ske med största möjliga hänsyn till naturvårdsintressena.

R 3 Sässmanområdet

Området består av jordbruksmark på ömse sidor om Voxnans meanderslingor mellan Ullungen och Vängnan. Här finns även småsjöar och andra våtmarker med rikt växt- och djurliv. Sässman är en av Hälsinglands finaste fågellokaler. I väster finns flygfält, industri, idrottsanläggning m m.

Området är av riksintresse för naturvården och dessutom ett samrådsområde enligt miljöbalken 12 kap 6 §. Området ingår i det europeiska nätverket av skyddad natur, "Natura 2000" - bevarande av livsmiljön samt vilda fåglar. Därför skall jordbruket ta särskild hänsyn till naturvården. Odlingslandskapet skall behållas, och skogsplantering och våtmarksdikning tillåts inte. Området bör kunna göras mer tillgängligt för det rörliga friluftslivet under förutsättning att naturvärdena bevaras. För att klara denna avvägning fordras en inventering av naturvärdena. Ny bebyggelse kommer att prövas restriktivt.

R 4 Stenatjärnarna-Homnaflen

Området består av ett geologiskt intressant barrskogslandskap med isälvsdelta, källor, småsjöar och ett rikt växt- och djurliv. Ett hundratal fågelarter har noterats. Området är ett intressant och välbesökt utflyktsmål och av riksintresse för naturvården.
Området är ekologiskt känsligt. Därför skall skogsbruket inom området ta hänsyn till naturvården. Skogsbilvägar eller grustäkter skall inte anläggas.

R 5 Häsbodalen

Området består av barrskog och har delvis vildmarkskaraktär. Det har stora naturvärden och innehåller en rik flora. 

Häsboåsen är av stort geologiskt intresse. Häsbosjön har hydrologiskt intresse och ett värdefullt fiskbestånd. Området innehåller i sin norra del ett utbyggt system av spår och leder i ett tilltalande landskap. Området är av riksintresse för naturvården och vid Brattskuruvallen också för kulturminnesvården (se R 17).

Häsboån och Häsbosjön är ekologiskt särskilt känsliga områden. Därför skall Häsbosjöns speciella värden särskilt skyddas och skogsbruket inom området ta hänsyn till naturvården. Efter ån skall kantzoner sparas från påverkan av skogsbruk. Våtmarksdikning och skogsgödsling skall inte tillåtas.

R 6 Rossån, Långrösten, Galvsjön med Andån, Galvån

Långrösten och Rossån med biflöden är goda fiskevatten. Runt Långrösten finns spridd fritidsbebyggelse.

Andån löper i en dalgång med rik lövvegetation längs stränderna. Områden med kärr och björkängar innehåller värdefulla växter. Ån är lekvatten och reproduktionsområde för en naturlig stam av storvuxen öring i Galvsjön.

Galvån är den enda kvarvarande ån i Bollnäs kommun med någorlunda intakta forssträckor. Tack vare dessa finns harr och öring. Ån är dessutom ett mycket bra kräftvatten. I anslutning till Galvån finns kärr med stora botaniska värden. Galvån har betydelse för friluftslivet i framförallt Bollnäs kommun, den har ett värdefullt fisk- och kräftbestånd och den har en positiv inverkan på floran. Merparten av vattendraget ligger i Bollnäs kommun.

Hela området är av riksintresse för naturvården. Länsstyrelsen har förklarat Galvån öster om Galvsjön som naturvårdsområde med särskilda skyddsföreskrifter. Större delen av denna åsträcka ligger i Bollnäs kommun.

Långrösten med tillrinningsområden är av intresse för friluftslivet. Sjöns och vattendragets vattenkvalitet skall bevaras så att livsbetingelserna för fisk och andra vattenlevande djur och växter inte försämras. Andån är ett ekologiskt känsligt område. I synnerhet levnadsbetingelserna för öringsstammen har stort bevarandevärde. Därför skall skogsbruket inom området ta hänsyn till naturvården. Efter ån skall kantzoner sparas från påverkan av skogsbruk. Våtmarksdikning och skogsgödsling skall inte tillåtas. Ny bebyggelse skall förläggas i anslutning till befintlig.

R 7 Alfta centralbygd (Långhed, Gundbo, Näsbyn, Svedja, Hässja, Önneberg och Norrby)

Området består av en traditionell jordbruksbygd norr om Alfta som innehåller flera urskiljbara äldre bymiljöer. Området är ovanligt rikt på välbevarade kulturhistoriskt intressanta byggnader, främst i form av stora ortstypiska mangårdsbyggnader och annan jordbruksbebyggelse från 1800-talet och tiden kring sekelskiftet.
Området är av riksintresse för kulturminnesvården. Bebyggelsemiljöerna inom hela området skall tills vidare betraktas som särskilt värdefulla enligt plan- och bygglagens 3 kap §12, vilket innebär att byggnaderna inte får förvanskas.
Med tanke på bebyggelsens stora värde förs diskussioner om bevarandefrågor med fastighetsägare och boende inom området. Efter ytterligare inventeringar avser kommunen att upprätta områdesbestämmelser för ge de värdefullaste miljöerna ett bättre skydd än nu.
Vissa delar har betecknats som område med samlad bebyggelse enligt plan- och bygglagen, vilket innebär att om- och tillbyggnader kräver bygglov.

R 8 Alfta kyrkby och samhälle

Alfta är ett sockencentrum som vid sekelskiftet utvecklades till ett stationssamhälle, vilket är länets bäst bevarade.

Samhället växte fram ur en vidsträckt kyrkby vid Voxnan. Inom området finns kyrka från 1770, ett flertal kulturhistoriskt värdefulla jordbruksgårdar och många andra byggnader från tiden runt sekelskiftet.

Området är av riksintresse för kulturminnesvården. Bebyggelsemiljöerna skall betraktas som särskilt värdefulla enligt plan- och bygglagens 3 kap §12, vilket innebär att byggnaderna inte får förvanskas.

Området har behandlats i Kulturvårdsprogram, del 2 för Alfta, vilket är antaget av kommunfullmäktige. Här ges riktlinjer för planläggning och bygglovprövning. Området ingår också i Översiktsplan för Alfta tätort, som också antagits av kommunfullmäktige. De antagna dokumenten anger att områdesbestämmelser skall upprättas för att kunna höja bygglovplikten och därmed säkerställa den värdefulla miljön.

R 9 Vängsbo

Området ligger i ett vackert odlingslandskap nordost om Vägnan. Byn är gammal och har ett utspritt läge till följd av områdets topografi. I byn finns ett antal välbevarade gårdar, huvudsakligen från slutet av 1800-talet men med inslag av äldre hus. Bebyggelsen har en hög kulturhistorisk kvalitet.

Området är av riksintresse för kulturminnesvården. Bebyggelsemiljöerna inom hela området skall tills vidare betraktas som särskilt värdefulla enligt plan- och bygglagens 3 kap §12, vilket innebär att byggnaderna inte får förvanskas.

Med tanke på bebyggelsens stora värde förs diskussioner om bevarandefrågor med fastighetsägare och boende inom området. Efter ytterligare inventeringar avser kommunen att upprätta områdesbestämmelser för ge de värdefullaste miljöerna ett bättre skydd än nu.

R 10 Älvkarhed

Området ligger vid sjön Grängens sydostspets och utgörs av en klart avgränsad jordbruksbygd. Byn Älvkarhed består av ett antal välbevarade gårdar, där mangårdsbyggnader och ekonomibyggnader tillsammans bildar en ålderdomlig, homogen och väl hållen bymiljö. Inom området finns också ett antal mer fritt liggande gårdar, också av stort kulturhistoriskt värde.

Området är av riksintresse för kulturminnesvården. Bebyggelsemiljöerna inom hela området skall tills vidare betraktas som särskilt värdefulla enligt plan- och bygglagens 3 kap §12, vilket innebär att byggnaderna inte får förvanskas.

Med tanke på bebyggelsens stora värde förs diskussioner om bevarandefrågor med fastighetsägare och boende inom området. Efter ytterligare inventeringar avser kommunen att upprätta områdesbestämmelser för ge de värdefullaste miljöerna ett bättre skydd än nu. 

R 11 Fäbodskogen

Ovanåkers kommun har länets bäst bevarade fäbodar. Många brukas fortfarande för slåtter eller bete och hålls därigenom öppna. På många vallar finns både karaktäristiska byggnader och hägnader bevarade. Fäbodarna är ofta vackert belägna och omgivna av öppna ängsmarker. För att upprätthålla den typiska fäbodmiljön måste byggnaderna vårdas och de öppna markerna brukas så att de inte växer igen.

Fäbodarna Andtjärnabo, Gräsbo, Loftsbo, Morabo, Sverka Ol-Ers och Mattes, Torpet, Våsbo, Västbo Hemvallarna, Västvallarna är upptagna och markerade som riksintresse i länsstyrelsens rapport 1997:12 Värdefull natur i Gävleborg. Utöver de ovan uppräknade finns Norsbo, Homnabo och Bergsbo fäbodar med som riksintressen i länsstyrelsens rapport 1996:8 Kulturmiljövård.

Områdena är av stort intresse både för kulturminnesvården, landskapsbilden och friluftslivet och innehåller inte sällan höga biologiska värden. De bör hållas i nuvarande skick. Därför skall skogsbruket i områdenas närhet ta hänsyn till dessa intressen. Vallarna skall hållas öppna. Bebyggelsemiljöerna skall betraktas som särskilt värdefulla enligt plan- och bygglagens 3 kap §12. Nya byggnader som inte behövs för fäboddriften bör inte tillåtas i de öppna delarna av vallarna och inte heller inom synhåll från huvudvägen till fäbodstället. Befintliga byggnader får inte förvanskas.

Naturvårdsverket har föreslagit vallarna Loftsbo, Andtjärabo, Västvallarna, Hemvallarna, Våsbo, Morabo, Torpet, Gräsbo och Bergsbo som riksintresseområden för naturvård. Avgränsningarna kan komma att justeras.

Med tanke på bebyggelsens och naturmiljöernas stora värde kommer diskussioner om bevarandefrågor att föras med fastighetsägare och boende inom området. Efter ytterligare inventeringar avser kommunen att upprätta områdesbestämmelser för att höja bygglovplikten och på så sätt ge de värdefullaste miljöerna ett bättre skydd än nu.

R 14 Voxnabruk

Voxnabruk anlades på 1720-talet sedan privilegier erhållits för en hammare och masugn 1726. Brukets läge valdes med hänsyn till den närbelägna järnmalmsfyndigheten men också med tanke på tillgången på kolningsbar skog. Masugnen togs ur bruk på 1880-talet, men i en lancashiresmedja tillverkades stångjärn långt in på 1900-talet. Fortfarande finns många lämningar och byggnader från brukstiden.

Herrgården byggdes år 1791-93 och är Hälsinglands största. Den kallas även allmänt "Hälsinglands enda slott". Brukskyrkan invigdes 1759, men fick sitt nuvarande utseende på 1860-talet.

Övrig bebyggelse kring bruksdammen och Sälmåns utlopp i Voxnan är arbetarbostäder, brandstation, kraftstation, badhus, stångjärnssmedjan, brukskontoret m m. Den mycket välbevarade smedjan har ett stort kulturhistoriskt och teknikhistoriskt värde då maskiner och verktyg finns kvar i byggnaden. 

Området är av riksintresse för kulturminnesvården. Bebyggelsemiljöerna skall betraktas som särskilt värdefulla enligt plan- och bygglagens 3 kap §12, vilket innebär att byggnaderna inte får förvanskas.

Herrgården och stångjärnssmedjan är byggnadsminnen.

Områdets bebyggda delar bör kunna betecknas som område med samlad bebyggelse enligt plan- och bygglagen, vilket innebär att om- och tillbyggnader kräver bygglov.

Kommunen avser att upprätta områdesbestämmelser för att kunna höja bygglovplikten och därmed ge de värdefulla miljöerna ett bättre skydd.

R 15 Gullberg

Gullberg är en isolerad skogsby i höjdläge, ursprungligen anlagd som finnbosättning på 1600-talet. Här finns flera gårdar från 1800-talet samt mindre torp och uthus. Bebyggelsen är av stort kulturhistoriskt värde och relativt välbevarad. Det öppna landskapet håller dock på att växa igen.

Området är av riksintresse för kulturminnesvården. Bebyggelsemiljöerna skall betraktas som särskilt värdefulla enligt plan- och bygglagens 3 kap §12, vilket innebär att byggnaderna inte får förvanskas.

Med tanke på bebyggelsens stora värde kommer diskussioner om bevarandefrågor att föras med fastighetsägare och boende inom området. Efter ytterligare inventeringar avser kommunen att upprätta områdesbestämmelser för att höja bygglovplikten och på så sätt ge de värdefullaste miljöerna ett bättre skydd än nu.

  R 16 Born i Edsbyn

Bebyggelsen består av tre gårdar i ett vackert läge ovanför Voxnan. Husen är välbevarade och är exempel på typiska voxnadalsgårdar. Nere vid älvbrinken finns gravhögar som tyder på bosättning här redan under järnåldern.

Området är av riksintresse för kultur-minnesvården. Bebyggelsemiljöerna skall betraktas som särskilt värdefulla enligt plan- och bygglagens 3 kap §12, vilket innebär att byggnaderna inte får förvanskas.

Med tanke på bebyggelsens stora värde kommer diskussioner om bevarandefrågor att föras med fastighetsägare och boende inom området. Efter ytterligare inventeringar avser kommunen att upprätta områdesbestämmelser för att höja bygglovplikten och på så sätt ge de värdefullaste miljöerna ett bättre skydd än nu.

R 17 Skålsjön

Området består av två delar.

Brattskuruvallen är ett välvårdat betes- och slåtterlandskap i kuperad terräng på sluttningarna ner mot Häsboån. Vid ån ligger själva fäbodvallen med välbevarade hus av skiftande ålder.

Gårdarna Tulpans, Mickels och Stampens bildar en sammanhållen bymiljö med ett ålderdomligt odlingslandskap och välbevarad bebyggelse.

Området har fått vårdbidrag inom ramen för landskapsvård i odlingsbygd.

Området är av riksintresse för kulturminnesvården. Bebyggelsemiljöerna skall betraktas som särskilt värdefulla enligt plan- och bygglagens 3 kap §12, vilket innebär att byggnaderna inte får förvanskas. Naturvårdsverket föreslår dessutom området som riksintresse för naturvården.

Inom området finns en kursgård med skidspår och vandringsleder av intresse för friluftslivet.

Med tanke på bebyggelsens stora värde kommer diskussioner om bevarandefrågor att föras med fastighetsägare och boende inom området. Efter ytterligare inventeringar avser kommunen att upprätta områdesbestämmelser för att höja bygglovplikten och på så sätt ge de värdefullaste miljöerna ett bättre skydd än nu.

  R 18 Kraftledning Malvik-Dönje

En ny kraftledning planeras parallellt med en befintlig kraftledning. Området är av riksintresse för kraftledningsutbyggnad. Vid ett eventuellt byggande får detta riksintresse vägas mot ett föreslaget nytt vid Voxnan (se R26).

  R 19 Vattenkraftverk, Runemo

Vattenkraftutbyggnad öster om Runemo i Voxnan ingår i riksdagens vattenkraftplan. Mark- och vattenområden som ingår i denna plan ska behandlas som riksintresse. Enligt kraftbolaget kan en utbyggnad vara aktuell. Älvsträckan har förnämliga ädelfiskevatten, bl a harr.

Älvsträckan är av riksintresse för vattenkraftutvinning. Samtidigt är området av stort intresse för naturvård, fiske och friluftsliv. Den planerade vattenkraftutbyggnaden motverkar kommunens satsningar på landsbygdsutveckling och turism genom att stora naturvärden skulle gå förlorade. Kommunen motsätter sig därför vattenkraftutbyggnad och prioriterar naturvårdens, fiskets och friluftslivets intressen. Naturvårdsverket har föreslagit att Runemo strömmar bör klassas som riksintresse för naturvården (se R26). Därmed kommer - om ett kraftverksbygge blir aktuellt - två riksintressen att ställas mot varandra. Först då tar länsstyrelsen ställning till vilket intresse som är starkast. Tills vidare kvarstår dock riksintresset för vattenkraftutvinning, även om länsstyrelsens styrelse anser att klassificeringen av riksintresset bör omprövas.

  R 20 Voxnan uppströms Vallhaga

Voxnans vattenområde är upptaget i miljöbalkens 4 kap 6 §. Enligt lagen får vattenkraftverk samt vattenreglering eller vattenöverledning för kraftändamål inte utföras i vattenområdet Voxnan uppströms Vallhaga. Vattenområdet ligger inom det avrinningsområde som redovisas på kartan, varför utbyggnadsförbudet även gäller bi- och källflöden uppströms Vallhaga.

Bestämmelsen gäller inte vattenföretag som förorsakar obetydlig miljöpåverkan. Exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön får komma till stånd om skyddet av vattenområdet inte möter något hinder och om det sker på ett sätt som inte påtagligt skadar områdets natur- och kulturvärden.

Området är i sin helhet av riksintresse med hänsyn till sina natur- och kulturvärden. Inom området finns andra riksintressen för naturvården och friluftslivet.

R 22 Befintlig gruvdrift vid Kringeltjärn

Woxna Graphite AB har tillstånd enligt miljöbalken att bryta och bearbeta 100 000 ton malm per år vid Kringelgruvan. Den brytvärda malmen beräknas med nuvarande utvinningstakt räcka till 20 års brytning i dagbrott. Bolaget skall i samråd med länsstyrelsen upprätta en plan för efterbehandling av verksamheten.

Kringelgruvfyndigheten är klassad som riksintresse. Söder och öster om, och delvis överlappande gruvområdet ligger Östermyrorna (R 2), som är klassade som riksintresse för naturvård. Ny bebyggelse eller andra åtgärder som hindrar gruvdriftens utveckling skall inte tillåtas.

Gruvdriftens miljöpåverkan kontrolleras i ett fastställt kontrollprogram som bl a innehåller kontroll av grundvattennivåer och botanisk uppföljning av myrområdet och vattenprover och bottenfauna i Älman.

Ev utökning av verksamheten vid gruvan skall prövas enligt gällande miljölagstiftning.  

R 23 Ev kommande gruvdrift, grafit

Woxna Graphite AB har ansökt om bearbetningskoncession för grafitfyndigheterna vid Gropabo, Mattsmyra och Månsberg. Bearbetningskoncessionen möjliggör en långsiktig planering av gruvverksamheten för företaget. Malmen från Mattsmyra och Gropabo planeras att anrikas vid Kringelgruvan (se R 22).

Den planerade brytningen vid Mattsmyra och Gropabo kommer i konflikt med riksintresset för naturvård och det rörliga friluftslivet (R 1).

Områdena innehåller mineralfyndigheter som är av riksintresse. Vid den sydöstra delen av Gropabo och den nordvästra delen av Mattsmyra överlappar Voxnans riksintresse för naturvård och friluftsliv (R 1) mineralfyndigheten. Vid Månsberg finns ingen riksintressekonflikt.

Ny bebyggelse eller andra åtgärder som hindrar gruvdriftens utveckling skall inte tillåtas. Brytning av grafit skall tillståndsprövas enligt miljöbalken. Tillståndsansökan skall innehålla en miljökonsekvensbeskrivning. Detta material skall bl a visa hur riksintressen för naturvård och friluftsliv påverkas och vilka effekter som uppstår på andra miljö- och naturintressen och av transporter till och från de olika områdena.

Till ÖP 2000 - startsidan

spacer.gif (43 bytes)

Ovanåkers kommun, Långgatan 24, 828 80 EDSBYN
tfn:0271-570 00, fax: 0271-573 74

webmaster@ovanaker.se

spacer.gif (43 bytes)
spacer.gif (43 bytes)