Skatt på arbete

Skatt på arbete kan delas in i två kategorier, direkta och indirekta skatter. Direkta skatter betalas på hushållens arbetsinkomster och på inkomster som är relaterade till arbete, till exempel sjukersättningar, pensioner och föräldrapenning samt allmän pensionsavgift. Indirekta skatter är arbetsgivaravgifter, egenavgifter för näringsidkare, allmän löneavgift och särskild löneskatt som betalas på vissa typer av ersättningar och förmåner.

Direkt skatt på arbete

Den skatt som tas ut på inkomst för arbete är statlig och kommunal inkomstskatt. Den kommunala skattesatsen för 2004 uppgår till i genomsnitt 31,51 kronor av varje intjänad hundralapp. Statlig inkomstskatt (20 procent) får den betala som har en månadslön över 26 000 kronor. Den som har en månadslön över 38 700 kronor betalar ytterligare fem procent i statlig inkomstskatt.

År 2005 beräknas ca 17 procent av alla inkomsttagare betala statlig inkomstskatt.

Den beskattningsbara inkomsten är den inkomst som återstår efter att inkomsttagaren gjort tillåtna avdrag och dessutom dragit av grundavdraget och den allmänna pensionsavgiften.

De viktigaste avdrag som en vanlig löntagare kan göra är:
- avdrag för till exempel ränteutgifter
- avdrag för resor till och från arbetet
- avdrag för privat pensionssparande och pensionsförsäkringar

Sedan skatten har räknats fram görs en skattereduktion med tre fjärdedelar av det belopp som tagits ut i allmän pensionsavgift. Skattereduktion görs från och med 2002 också för viss del av fackföreningsavgiften.

Socialavgifter

Socialavgifter finns i tre olika former:
- arbetsgivaravgifter och egenavgifter
- allmän pensionsavgift
- särskild löneskatt

Arbetsgivar- och egenavgift

Arbetsgivaravgift betalas främst av arbetsgivare. Den som är egenföretagare betalar i stället egenavgift, som debiteras tillsammans med inkomstskatten.

Arbetsgivar- och egenavgiften består av flera komponenter. De största är sjukförsäkringsavgiften, ålderspensionsavgiften och arbetsmarknadsavgiften. Arbetsgivaravgiften är 32,7 procent av underlaget (dvs. av lönen, inklusive förmåner som ska beskattas) och egenavgiften 30,89 procent. Skillnaden orsakas av att arbetsmarknadsavgift ingår med en väsentligt lägre procentsats i egenavgiften. Det beror på att egenföretagare har en annan situation i fråga om arbetslöshet än andra. Sjukförsäkringsavgift ingår däremot med en något högre procentsats i egenavgiften, vilket förklaras av att arbetsgivaren betalar sjuklön under en viss period för de anställda.

Allmän pensionsavgift

Allmän pensionsavgift betalas av löntagare och egenföretagare i samma ordning som inkomstskatten. Avgiftssatsen är 7 procent.

År 2000 inleddes en reform av beskattningen av förvärvsinkomster som innebär att den som förvärvsarbetar ska kompenseras för effekterna av den allmänna pensionsavgiften. Reformen har genomförts stegvis så att tre fjärdedelar av den allmänna pensionsavgiften nu kompenseras. Den del av den allmänna pensionsavgiften som inte har kompenserats är avdragsgill.

Särskild löneskatt

Särskild löneskatt betalas på förvärvsinkomster som inte är förmånsgrundande, t.ex. arbetsinkomst för personer som är äldre än 65 år. Skatten tas också ut på vissa försäkringsersättningar och arbetsgivarnas kostnader för pensionsutfästelser. Den särskilda löneskatten ska täcka skattedelen av socialavgifterna och tas ut i stället för dessa avgifter.

Förslag i budgetpropositionen för 2005

  • Inkomstskatterna sänks med mellan 900 och 2 100 kronor per person och år för att kompensera för egenavgifterna (motsvarande hälften av det fjärde steget och en total kompensationsgrad på 87,5 procent.
  • Grundavdraget höjs med 2 400 kronor per år för personer som tjänar mellan 58 400 och 271 100 kronor om året. Det ger en skattelättnad på mellan 600 och 800 kronor per person och år.
  • Avdraget för arbetsresor höjs från 16 till 17 kronor per mil.
  • Begränsad uppjustering av skiktgränserna med KPI (konsumentprisindex) med +1 procent. Det innebär att gränserna för när statsskatt börjar betalas sänks något i förhållande till gällande regler.

Finansdepartementet (registrator@finance.ministry.se)

Artikeln senast uppdaterad 1 november 2004


Textstorlek
Ordförklaring

Samhällsekonomi och statsbudget > Skatter

Ansvariga statsråd:

Ansvariga departement:

Läs mer