[för kommunism]

 

Uppdaterad 041119

 

Här kommer vi successivt att publicera en premiäröversättning av Korschs Marx-biografi från 1938. Det är högst tveksam om vi inom överskådlig tid kommer att ha översatt hela boken, men de kapitel som vi i nuläget finner mest intressanta kommer vi att försöka publicera under 2004 och början av 2005. En hjälpande hand (översättning, marxologisk källforskning, pengar, etc)? Maila oss på forkommunism@yahoo.se.

f.k. 20 oktober 2004

 

KARL MARX av Karl Korsch (1938/2004-)

 

Karl Korschs Karl Marx är kanske den rikaste och samtidigt den mest koncentrerade tolkningen av marxismen. Paul Mattick, The Marxism of Karl Korsch, Survey, 1964

 

Precis som Leviathan endast är den nominella titeln på Hobbes politiska arbete, så är Kapitalet endast det nominella ämnet för Marx’ nya ekonomiska teori. Dess verkliga tema är arbetet både i sin nuvarande ekonomiska form av underordning under kapitalet och i sin utveckling, genom proletariatets revolutionära kamp, mot nya omedelbart samhälleliga och socialistiska förhållanden.Karl Korsch, Karl Marx, 1938


INNEHÅLL


Introduktion (s. 9)


Del ett: SAMHÄLLET


I Marxism och sociologi (s. 17)


II Principen om historisk specifisering (s. 24)


III Specifisering (fortsättning) (s. 38)


IV Principen om förändring (s. 45)


V Principen om kritik (s. 57)


VI En ny typ av generalisering (s. 73)


VII Praktiska implikationer (s. 82)


Del två: POLITISK EKONOMI


I Marxismen och den politiska ekonomin (s. 89)


II Från politisk ekonomi till ”ekonomi” (s. 94)


III Från politisk ekonomi till den marxska kritiken av den politiska ekonomin (s. 101)


IV Vetenskaplig versus filosofisk kritik av den politiska ekonomin (s. 110)


V Två aspekter av den revolutionära materialismen i Marx’ ekonomiska teori (s. 115)


VI Kapitalets ekonomiska teori (s. 120)


VII Varufetischismen (s. 129)


VIII ”Samhällskontraktet” (s. 138)


IX Värdelagen (s. 143)


X Vanliga missförstånd kring den marxska doktrinen om värde och mervärde (s. 151)


XI Det ultimata syftet med Marx’ kritik av den politiska ekonomin (s. 156)


Del tre: HISTORIA


I Den materialistiska historieuppfattningen (s. 167)


II Historiematerialismens ursprung (s. 172)


III Det materialistiska historieschemat (s. 183)


IV Naturen och samhället (s. 189)


V Produktivkrafter och produktionsförhållanden (s. 198)


VI Bas och överbyggnad (s. 214)


VII Slutsatser (s. 230)


Bibliografi (s. 237)


Namnindex (s. 245)

 

INTRODUKTION


Karl Marx föddes i Trier 1818 och dog i politisk exil i London 1883. När han hade avslutat sina studier vid universiteten i Bonn och Berlin och gjorde sin första politiska lärlingstjänstgöring som redaktör för Rheinische Zeitung i Köln 1842-43 fann han sig själv avskuren från närapå alla kontakter med sitt fädernesland. Hans far hade dött 1838, han hade sedan 1842 "fallit ifrån familjen" och alla framtidsplaner hade kollapsat under trycket från den kristna-romantiska reaktion som sattes in med tillsättandet av kung Frederick William IV 1840. "I Tyskland finns inget jag kan göra", skrev Marx till Ruge i januari 1843. "I Tyskland kan man bara vara falsk mot sig själv". Sålunda flyttade han till Paris på hösten 1843, efter att ha gift sig med den kvinna han uppvaktat under sju år, och till Belgien efter att ha utvisats från Frankrike 1845, där han stannade fram till att revolutionen 1848 gjorde möjligt ett kort återvändande till politisk aktivitet i hans eget land, som redaktör för Neue Rheinische Zeitung 1848-49. Utvisad från Tyskland, Frankrike och Belgien så tillbringade han därefter sina återstående tre decennium i den tidens stora tillflyktsort för revolutionärer i exil från alla europeiska länder, London. Han försökte fördjäves att tjäna sitt uppehälle för sin växande familj genom journalistiskt arbete och räddades från svält endast av sin livslånga vän och samarbespartner Friedrich Engels' oförtröttliga tjänster, som ägnade de följande arton åren av sitt liv till det förhatliga slavgörat med "doggish commerce", huvudsakligen att hjälpa sin vän att färdigställa sitt stora vetenskapliga arbete, Kapitalet. När han till slut kunde dra sig tillbaka från företagandet med tillräckligt mycket pengar för att säkra sin frihet från pengabekymmer både för sig själv och Marx, så var det nästan för sent. Även om det huvudsakliga resultatet av Marx' ständigt växande och fördjupade studier hade antagit sin slutgiltiga form med den första volymen som publicerades 1867 så avslutades aldrig de återstående delarna av Kapitalet. Den ständiga kampen och det oavbrutna elände som är oskiljbart från en oflexibel politisk emigrants liv hade 1873 tärt på till och med den utomordentliga mentala produktivitet som funnits förkroppsligad i Marx, även om han fortsatte under ännu ett decennium att samla utdrag och anteckningar för det framtida slutförandet av sitt arbete och till och från visade prov på den gamla tidens vitalitet i sådana fullt mognade hantverk som Randanmärkningar till Tyska Arbetarpartiets Gotha-program(i) och de nyligen publicerade kritiska anmärkningarna till Adolf Wagners ekonomiska arbete(ii) daterade 1881-82.


Icke heller får vi glömma vad Engels mycket passande sade vid sin väns begravning 1883, att denna vetenskapens man "inte ens var hälften av denne man", utan att denne man Marx var "först och främst en revolutionär". Av sina två mest framstående verk, Kommunistiska Manifestet och Kapitalet, så publiserades den ena under revolutionens afton 1848 som arbetsprogram för proletariatets militanta avantgardes första internationella parti. Det andra sammanföll med inledningen till västra Europas återhämtningen efter den utsträckta depression och stagnation som drabbat alla progressiva krafter som hade följt på de upproriska Parisarbetarnas blodiga nederlag 1848 och efter den europeiska revolutionens därpå följande misslyckande 1848-50 - en period som tydligast karaktäriserades av Napoleon den tredjes anti-socialistiska och totalitära regim i Frankrike 1850-70. Marx' teoretiska framläggande av den borgerliga världen i Kapitalet sammanföll vidare med sitt faktiska deltagande i det första öppna och sammanhängande experimentet i arbetarklassenhet, Internationella arbetarassociationen som grundats 1864. Sålunda utgjorde Marx' revolutionära teori och praktik under hela tiden en oskiljbar helhet och det är denna helhet som av Marx lever vidare än idag. Hans verkliga målsättning, även med sitt strikt teoretiska arbete, var att på ett eller annat sätt samarbeta med det moderna proletariatets historiska kamp, för vilket han var den första att ge en vetenskaplig kunskap om dess klassposition och dess klassbehov, en verklig och materialistisk kunskap om de nödvändiga villkoren för dess egen befrielse och därmed samtidigt för mänsklighetens vidare utveckling av det sociala livet.


Det är denna boks syfte att åter hävda de viktigaste principerna och det viktigaste innehållet i Marx' samhällsvetenskap i ljuset av de senaste historiska händelserna och de nya teoretiska behoven som har vuxit fram under trycket från dessa händelser. När vi gör detta kommer vi hela tiden att behandla de ursprungliga idéerna hos Marx själv snarare än dessas efterföljande utveckling som genomförts av de olika "ortodoxa" och "revisionistiska", dogmatiska och kritiska, radikala och moderata marxistiska skolorna å ena sidan, och deras mer eller mindre våldsamma kritiker och opponenter å den andra. Det utkämpas idag en strid om Marx i praktiskt taget alla länder i den civiliserade världen - från Sovjetryssland där marxismen har blivit till statens officiella filosofi till de fascistiska och halvfascistiska länderna i Syd- och Centraleuropa, Sydamerika och Ostasien där de idag avrättas och utrotas. Mellan dessa båda extremer finns området för den ännu ej avgjorda striden mellan så kallade "marxistiska" och så kallade "anti-marxistiska" idéer, och sålunde den enda del av världen där det fortfarande idag är möjligt att med en relativ frihet diskutera den verkliga betydelsen av dessa Marx' genuina principer som under tiden har intagits av både vänner och fiender med en häpnadsväckande variation av olika politiska syften som framträder vid en återblick över det marxistiska tänkandets olika historiska faser. Det finns fler problem som är inbegripna i denna skenbara klyvning mellan den marxska ideologin och dess historiska förverkligande än som kan behandlas i en liten bok. Läsaren hänvisas vad gäller detta till författarens tidigare arbeten i ämnet som anförs i den bibliografi som finns i slutet av denna bok.


För att öka nyttan med denna presentation av den marxska teorin har ett försök gjorts att så långt som möjligt hålla de enskilda kapitlen oberoende av varandra. Sålunda kan den läsare som inte är förtrogen med den klassiska ekonomiska vetenskapens djärva abstraktioner hoppa över det tämligen svåra andra kapitlet av första delen och istället läsa det i anslutning till den andra delen, medan en filosofiskt oförberedd läsare kan reservera de högst generella påståendena i II.4, om Marx' utveckling från filosofi till vetenskap tills han har studerat samma problem i den mer specifika form som den framställs i i II.7. På samma sätt länkar mycket annat samman bokens tre delar som allmänt sett inte behandlar oberoende delar av ett sammansatt system utan snarare med de olika aspekterna av en social, ekonomisk och historisk teori.


Med Marx och Engels, liksom med de flesta andra författarna inom området av socialt, historiskt och politiskt tänkande, så har böcker inte bara en egen historia, utan böckernas historia - deras födelsetid och -förhållanden, deras adressater, själva titlarna och deras ytterligare äventyr i nya utgåvor och översättningar, etc - formar en oskiljbar del av själva teoriernas historia. Det är därför ett bedrövligt faktum att hitintills inte blott de borgerliga kritikerna av de så kallade "marxska motsägelserna" utan även de mest trogna anhängarna av Marx' materialistiska vetenskap har citerat hans olika teoretiska påståenden utan referens vare sig till tiden, adressaten eller andra politiska index som är nödvändiga för en materialistisk tolkning. Detta "ortodoxa" förfarande att citera Marx' (och även Marx' och Engels') uttalanden helt abstrakt, precis som skollärarna citerade Aristoteles ord eller Bibeln, är tämligen inadekvat för ett teoretiskt studium över en given samhällsteori från en historisk och materialistisk ståndpunkt. Vi har därför till och med avhållit oss från att ta efter det exempel som satts av de moderna vetenskapliga arbetena i vilka varje punkt endast citeras med sitt nummer och all annan information förpassas till en avslutande bibliografi. Vi får istället stå ut med den skenbara klumpighet som oundvikligen hänger samman med ett omedelbart förseende med all nödvändig information om varje citats historiska omständigheter. Av samma anledning har vi endast sparsamt använt oss av förkortningar och har till och med för ytterligare klarhet översatt de icke-engelska(iii) titlarna på alla citerade böcker i texten och i fotnoter. De urprungliga titlarna som citeras, liksom all annan information som inte omedelbart krävs för en full förståelse av själva texten och en detaljerad förklaring av alla förkortningar ges som brukligt i den avslutande bibliografin.


Och vad gäller terminologin så kommer läsaren att finna en del ovanliga termer, eller vanliga termer som applicerats med en tämligen modifierad innebörd. Detta var oundvikligt för en bok som behandlar hegelska och marxska termer som inte på något sätt kan översättas till konventionell engelska(iv). Vi har inte begagnat oss av alla de friheter som deklarerades nödvändiga i en artikel som Engels bidrog med i november 1885-utgåvan av The Commonwealth. Vi har så långt som möjligt avstått från lingvistiska innovationer och även från att mynta nya engelska termer som motsvarar de många nymyntade tyska termer som används av Hegel, Marx och dagens marxister. Vi har emellertid följt rådet från Engels att riskera kätteri hellre än att återge de svåra tyska orden och fraserna med mer eller mindre vaga termer som inte irriterar våra öron men som fördunklar Marx' betydelse. Sålunda talar vi till exempel om "production-relations" [produktionsförhållanden] snarare än "relationships" och när vi behandlar den viktigaste principen för Marx' materialistiska metod så används termen "specifisering" ["specification"] utan citationstecken även om vi är medvetna om att denna term betyder mer här än dess konnotation i vårt vardagsspråk. Alla dylika termer har förklarats till fullo där de förekommer för första gången och även vid åtskilliga tillfällen närhelst det har tyckts nödvändigt för en full förståelse av argumenteringen.


KOMMENTARER OCH NOTER


i K. Marx / F. Engels I programfrågor, Proletärkultur, Göteborg 1982, ö.a.
ii Karl Marx / Friedrich Engels, Skrifter i urval: Ekonomiska skrifter, Bo Cavefors, DDR 1975, ö.a.
iii Till svenska, ö.a.
iv Det samma gäller svenska. Vid oklarheter och tvetydigheter skrivs Korschs engelska term inom [] och vid behov även den tyska termen. Vi har översatt "labour" med "arbete" och noterat där det i texten istället står "work" (se Engels' anmärning i Kapitalet bd I, s. 41), ö.a.

 

Del ett: SAMHÄLLET


I Marxism och sociologi


II Principen om historisk specifisering


III Specifisering (fortsättning)


IV Principen om förändring


V Principen om kritik


VI En ny typ av generalisering


VII Praktiska implikationer


Del två: POLITISK EKONOMI


I Marxismen och den politiska ekonomin


II Från politisk ekonomi till ”ekonomi”


III Från politisk ekonomi till den marxska kritiken av den politiska ekonomin


IV Vetenskaplig versus filosofisk kritik av den politiska ekonomin


V Två aspekter av den revolutionära materialismen i Marx’ ekonomiska teori


VI Kapitalets ekonomiska teori


VII Varufetischismen


VIII ”Samhällskontraktet”


IX Värdelagen


X Vanliga missförstånd kring den marxska doktrinen om värde och mervärde


XI Det ultimata syftet med Marx’ kritik av den politiska ekonomin


Del tre: HISTORIA


I Den materialistiska historieuppfattningen


II Historiematerialismens ursprung


III Det materialistiska historieschemat


IV Naturen och samhället


V Produktivkrafter och produktionsförhållanden


VI Bas och överbyggnad


VII Slutsatser

 

BIBLIOGRAFI


Marx' och Engels' skrifter fram till 1848 och den fullständiga korrespondensen mellan Marx och Engels, 1844-1883, citeras från Collected Works under överinseende av Max-Engels-Lenin-institutet i Moskva: Marx-Engels-Gesamt-Ausgabe (MEGA), del I, vol. I-II och del III, vol. I-III, redigerad av D. Rjazanov, Berlin, 1927-30; del I, vol. III-VI och del III, vol IV, redigerad av V. Adoratskij, Berlin 1931-32. För den mest fullständiga och autentiska informationen om deras senare skrifter, se, vad gäller Marx, samma instituts bio-biografi: Karl Marx, Chronik seines Lebens in Einzeldaten, Moskva, 1934; vad gäller Engels, Quellen und Nachweise, tillägg till Gustav Mayer, Friedrich Engels, Eine Biographie in zwei Bänden, Berlin, 1933, vol. I, s. 373-393, vol. II, s. 535-570. Alla skrifter av Marx och Engels som inte finns inkluderade i de hittills publicerade volymerna av MEGA citeras från de första utgåvorna och, i fallet med opublicerade MSS, dokument, etc, var och en i den form som de först trycktes.


VERK AV MARX(1)


MEGA, I, i, 1:


1. Differenz der demokritischen und epikureischen Naturphilosophie (Doktordissertation), 1841
2. Das philosophische Manifest der historischen Rechtschule (Rheinische Zeitung, 1842, Nr. 221, Beiblatt)
3. Die Verhandlungen des 6. rheinischen Landtags. Debatten über das Holzdiebstahlgesetz (Rh. Z. 1842, Nr. 298, Beiblatt und Nr. 307, Beiblatt)
4. Zur Kritik der Hegelschen Rechtsphilosophie (MSS 1843) (Till kritiken av den hegelska rättsfilosofin, Skrifter i urval: Filosofiska skrifter, Cavefors, DDR 1977). Citeras som MSS of 1843.
5. Ein Briefwechsel von 1843 (Deutsch-Französische Jahrbücher, 1844). Correspondence of 1843.
6. Einleitung zur Kritik der Hegelschen Rechtsphilosophie (Deutsch-Französische Jahrbücher, 1844) (Till kritiken av den hegelska rättsfilosofin. Inledning, Skrifter i urval: Filosofiska skrifter, Cavefors, DDR 1977).


MEGA, I, i, 2:


7. Brev till fadern 1837.11.10
8. Brev till Ruge 1843.01.25
9. Brev till Ruge 1843.03.05


MEGA, I, iii:


10. Kritische Randglossen zu dem Artikel: "Der König von Preussen und die Sozialreform. Von einem Preussen." (Vorwärts, Pariser Deutscher Zeitschrift, 1844)
11. Aus dem Excerptheften: über Smith; über Mill (MSS, 1844). Citeras som Notes of 1844.
12. Zur Kritik der Nationalökonomie, mit einem Schlusskapitel über die Hegelsche Philosophie (Ökonomisch-philosophische MSS, 1844) (De ekonomisk-filosofiska manuskripten (urval av S-E Liedman), Människans frigörelse, Daidalos, Uddelvalla 1995)
13. * Die Heilige Familie, oder Kritik der kritischen Kritik. Gegen Bruno Bauer & Consorten. Frankfurt 1845. Citeras som Holy Family, 1845.


MEGA, I, v:


14. * Die deutsche Ideologie. Kritik der neuersten deutschen Philosophie, in ihren Repräsentanten, Feuerbach, B. Bauer und Stirner, und des deutschen Sozialismus in seinen verschiedenen Propheten. (MSS, 1845-46) (Tyska ideologin (urval av S-E Liedman), Människans frigörelse, Daidalos, Uddelvalla 1995) Citeras som German Ideology, 1845-46.
15. Thesen über Feuerbach. (MSS, 145; först publicerad av Engels som Appendix till Nr. 51 nedan) (Teser om Feuerbach, Människans frigörelse, Daidalos, Uddelvalla 1995).


MEGA, I, vi:


16. Misère de la philosophie. Rèsponse à la philosophie de la misère de M. Proudhon. Paris - Burxelles, 1847 (Filosofins elände (urval) Skrifter i urval: Filosofiska skrifter, Cavefors, DDR 1977). Citeras som Anti-Proudhon, 1847.
17. Arbeitslohn (MSS, 1847; senare publicerad i omarbetad form med annan titel, se Nr. 18).
18. Lohnarbeit und Kapital (Neue Rheinische Zeitung, 1849, Nr. 264 et seq., 5.4-11.4) (Lönarbete och kapital, Arbetarkultur, Stockholm 1968)
19. Leitartikel der Neuen Rheinische Zeitung 1849.04.04, Nr. 18 och 19. Omredigerad med en introduktion av Engels med rubriken "Lohnarbeit und Kapital" (1891).
20. Aus dem Excerptheften: über Quesnay; über Brissot (MSS, 1845-46). Citeras som Notes of 1845-46.
21. * Manifest der Kommunistischen Partei. London 1848 (Kommunistiska Manifestet, Röda Rummet, Stockholm 1994). Citeras som Communist Manifesto, 1848.
22. Ansprache der Zentralbehörde des Bundes der Kommunisten, juni, 1850 (tryckt som Appendix till Zürich-utgåvan, 1852, av Nr. 26 nedan).
23. Neue Rheinische Zeitung, politisch-ökonomische Revue. Heft 3; mars, 1850.
24. * Doppelheft, 5/6; november, 1850. Nr. 23 och 24 omredigerade med en introduktion av Engels under rubriken "Die Klassenkämpfe in Frankreich, 1848-50", 1895 (Klasstriderna i Frankrike 1848-50, Gidlunds, Helsingfors 1971).
25. Der 18. Brumaire des Louis Napoleon (Die Revolution, Eine Zeitschrift in zwanglosen Heften, New York, 1852; omtryckt i bokform, Hamburg, 1852 (Louis Bonapartes 18:e Brumaire, Arbetarkultur, Göteborg 1971).
26. Enthüllungen über den Kommunistenprozess zu Köln, 1852.
27. Einleitung zur Kritik der Politischen Ökonomie (MSS, 1857; tryckt Neue Zeit XXI, 1, 1903) (Till kritiken av den politiska ekonomin, Arbetarkultur, Stockholm 1970). Citeras som Introduction, 1857
28. Vorwort zur Kritik der Politischen Ökonomie, 1859 (Till kritiken av den politiska ekonomin, Arbetarkultur, Stockholm 1970). Citeras som Preface, 1859.
29. Zur Kritik der Politischen Ökonomie (Heft 1, Berlin, 1857) (Till kritiken av den politiska ekonomin, Arbetarkultur, Stockholm 1970). Citeras som Critique of Political Economy, 1859.
30. Vorwort zur 1. Auflage des Kapital, 1867 (Kapitalet, Första boken, Cavefors, Uddevalla 1969).
31. Nachwort zur 2. Auflage des Kapital, 1872 (Kapitalet, Första boken, Cavefors, Uddevalla 1969). Citeras som Postscript 1873.
32. Das Kapital, Buch I: Der Produktionsprozess des Kapitals; 1. Auflage, 1867(i); 2. Auflage, 1872; 3. Auflage, redigerad av Fr. Engels, 1883 (citeras från den fjärde utgåvan, redigerad av Fr. Engels, Hamburg, 1890) (Kapitalet, Första boken, Cavefors, Uddevalla 1969).
33. * Das Kapital, Buch II: Der Zirkulationsprozess des Kapitals, redigerad av Engels, Hamburg, 1885 (Kapitalet, Andra boken, Arkiv Zenit, DDR 1985).
34. * Das Kapital, Buch III: Der Gesamtprozess der kapitalistischen Produktion, redigerad av Engels, Hamburg, 1894 (Kapitalet, Tredje boken, Cavefors, DDR 1973).
35. Vorarbeiten zur Kritik der Politischen Ökonomie, Heft 6-15 (MSS, 1861-63, redigerad av Kautsky under rubriken "Theorien über den Mehrwert", vol. I-III, Stuttgart, 1905-10) (Teorier om mervärdet (urval), Skrifter i urval: Ekonomiska skrifter, Cavefors, DDR 1975). Citeras som Theories on Surplus Value.
36. Address and Provisional Rules of the Working Men's International Association (tryckt på Beehive Newspaper Office, London, 1864).
37. Schreiben vom 1865.01.24, über P. J. Proudhon (Sozialdemokrat, Berlin, 1865, Nr. 16-18).
38. Randglossen zum Programm der Deutschen Arbeiterpartei (MS, 1875, tryckt i Neue Zeit IX, 1, 1891) (Randanmärkningar till Tyska Arbetarpartiets Gotha-program, I programfrågor, Proletärkultur, Göteborg 1982).
39. Entwurf einer Entgegnung auf Michaelovskys Aufsatz in Otetshestvennye Sapiski, Petersburg, 1877, Heft 10 (MS, 1877; först publicerad på ryska i Viestnik Narodnoy Voli, 1866; tysk översättning i Sozialdemokrat, Zürich, 1887 och i Volkszeitung, New York, 1887 (Marx till "Tojetschestwennyje Sapinksy", november 1877, Brev i urval, Gidlunds, Finland 1972).
40. Ökonomisches en général (MSS, 1881-82, tryckt som Appendix till 1932 års utgåva av Capital, av Marx-Engels-Lenin-institutet i Moskva).


VERK AV ENGELS


41. Umrisse zu einer Kritik der Nationalökonomie (Deutsch-Französische Jahrbücher, Paris, 1844; omtryckt MEGA, I, ii) (Utkast till en kritik av nationalekonomin, Skrifter i urval: Ekonomiska skrifter, Cavefors, DDR 1975).
42. Rezension von Nr. 29 (Das Volk, London, 1859) (Karl Marx. Till kritiken av den politiska ekonomin, K. Marx, Till kritiken av den politiska ekonomin, Arbetarkultur, Stockholm 1970).
43. Dell'Autorità (Pubblicazione della Plebe, Lodi, 1873).
44. Herrn Eugen Dührings Umwälzung der Wissenschaft (Vorwärts, Leipzig, 1877; omtryckt i bokform under samma titel, 1878) (Anti-Dühring, Arbetarkultur, Lund 1976). Citeraas som Anti-Dührung, 1878.
45. Socialisme utopique et socialisme scientifique, Paris, 1880 (omarbetad utgåva i pamflettform i Nr. 44; tysk utgåva under titelsn "Die Entwicklung des Sozialismus von der Utopie zur Wissenschaft", 1883) (Socialismens utveckling från utopi till vetenskap, Arbetarkultur, Leipzig 1972). Citeras som Socialism, Utopian and Scientific.
46. Speech at the funeral of Marx, 1883.03.17 (tryckt på tyska i Sozialdemokrat, Zührich, 1883.03.22).
47. Der Ursprung der Familie, des Privateigentums und des Staats, 1884 (Familjens, privategendomens och statens ursprung, Arbetarkultur, Lund 1978).
48. How not to translate Marx (The Commonwealth, London, november, 1885).
49. Preface to first German edition of Nr. 16, 1884.
50. Preface to Nr. 33, 1885 (Kapitalet, Andra boken, Arkiv Zenit, DDR 1985).
51. Ludwig Feuerbach und der Ausgang der klassischen Philosophie, 1888 (Ludwig Feuerbach och den klassiska tyska filosofins slut, Arbetarkultur, Stockholm 1946 ). Citeras som On Feuerbach, 1888.
52. Preface to Nr. 18/19, 1891 (Lönarbete och kapital, Arbetarkultur, Stockholm 1968).
53. Preface to Nr. 34, 1894 (Kapitalet, Tredje boken, Cavefors, DDR 1973).
54. Preface to Nr. 23/24, 1895 (Klasstriderna i Frankrike 1848-50, Gidlunds, Helsingfors 1971).
55. Briefe über materialistische Geschichtsauffassung, 1889-94 (tryckt i Dokumente des Sozialismus, vol II, 1903, och i Mehring, Geschichte der deutschen Sozialdemokratie, 2:a utg. 1903).


KORRESPONDENS(ii)


56. Marx till Engels 1853.06.14* MEGA, III, i
57. 1858.04.02 III, ii
58. 1858.11.29 III, ii
59. 1866.07.07 III, iii
60. 1866.12.12 III, iii
61. 1867.04.24 III, iii
62. 1867.07.27 III, iii
63. 1867.08.24* III, iii
64. 1868.01.08 III, iv
65. 1868.03.25* III, iv
66. 1868.04.30* III, iv
67. 1868.05.23 III, i
68. Engels till Marx 1844.11.19 III, i
69. 1846.08.19 III, i
70. mitten av oktober, 1846 III, i
71. Marx till Annenkov 1846.12.28* (Mouvement Socialiste, vol. 33, Paris, 1913).
72. Marx till Weidemeyer 1852.03.05*
73. Marx till Kugelmann 1868.07.11*
74. 1870.06.27*
75. Marx till Beesly 1871.06.12*
76. Engels till F. A. Lange 1865.03.11
77. Engels till Bernstein 1884.05.23*
78. Engels till Tönnies 1895.01.24


Skrifter av författaren som citeras i denna bok


79. Kernpunkte der materialistischen Geshichtsauffassung, Berlin 1922 (Den materialistiska historieuppfattningens ståndpunkt, Marxism och filosofi, Rabén & Sjögren, Ystad 1972).
80. Arbeitsrecht für Betriebsräte, Berlin 1922.
81. Marxismus und Philosophie, 1:a utgåvan, Leipzig 1923, 2:a utgåvan, Leipzig, 1930 (Marxism och filosofi, Marxism och filosofi, Rabén & Sjögren, Ystad 1972).
82. Die materialistische Geschichtsauffassung. Eine Auseinandersetzung mit Karl Kautsky, Leipzig 1929.
83. Die Spanische Revolution (Neue Rundschau, Berlin, 1931).
84. Thesen über Hegel und die Revolution - publicerad vid 100-årsjubiléet av Hegels död (1931) i tyska och franska tidningar; lättast tillgänglig i La Critique Sociale Nr. 5, Paris 1932.
85. Geleitwort zur Volksausgabe des Kapital; ungekürzte Ausgabe nach der 2. Auflage von 1872, G. Kiepenheuer Verlag und Verlag des Allgemeinen Deutschen Gewerkschaftsbundes, Berlin 1932.
86. Werner Sombart (Grünberg's Archiv zur Geschichte des Socialismus und der Arbeiterbewegung, vol. XVI, 1931).
87. Karl Marx (Encyclopædia of the Social Sciences, vol. 10, 1933).
88. Why I am a Marxist (Modern Monthly, New York, april 1935).

 

Kommentarer och noter

 

i Kapitlet om varan från Första bokens 1:a upplaga 1867, se Kapitalet: Första Boken, Supplement, Mats Dahlqvist, Mats Thorell, Arkiv Zenit, DDR 1985. Ny översättning av den aktuella avdelningen samt översättningskritiska kommentarer till de tidigare svenska översättningarna av Kapitalet, bd I, ö.a.
ii Brev med * finns i Brev i urval, Gidlunds. Finland 1972, om än i somliga fall som utdrag, ö.a.


1 Samförfattad med Engels indikeras med en stjärna i marginalen.

 

[för kommunism][Kap. 1.I]

 

 

1