Visste du att...
Did you know that ...


Vad är detta?/What is this?

Mynt-kalendarium
Coin calendar

Mynt till salu/Coins for sale


powered by FreeFind (Sökhjälp/Help on Search)

 

Att samla mynt
Collecting coins

 

Myntfakta
Coin Facts

 

Litteratur
Literature

Min samling
My collection

 

Hildebrand
Medal Reference

 

Länkar
Links

 

Teknik
Technology

 

Ordlista
Dictionary

En ordlista är alltid föremål för omarbetning och tillägg. Just nu finns nästan 100 ord i listan! Saknar du något ord? E-posta mig!

A dictionary is always subject to change and addition. Right now there are almost 100 words in the list! Are you missing some word? E-mail me!

till toppen

A

to the top

Advers

Se åtsida.

Adverse

See åtsida.

Aureus

Romerskt guldmynt med namn efter det latinska ordet för guld. Det svenska öret tros ha fått sitt namn efter Aureus.

Aureus

Roman gold coin with its name after the latin word for gold. The Swedish öre is believed to be named after the Aureus.

Avslag

Prägling i annan metall än den avsedda, t.ex. i koppar eller bly för ett silvermynt. Vanligtvis gjordes detta som provprägling för att se om stampen skulle ge det avsedda resultatet.

whats the word for this?

Strike in another metal than the intended, for example copper or lead for a silver coin. Usually this is done as a test struck to see if the die gives the intended result.

till toppen

B

to the top

Batting

Folkligt namn på 1/4 skilling, präglad 1802-1833.

Batting

The people's name for the 1/4 skilling, minted 1802-1833.

Billon

En legering med mindre än 50% silver. Se också sidan om myntlegeringar.

Billon

An alloy with less than 50% silver. Also see the page on coin alloys.

Blodklipping

Fyrkantiga mynt som hertig Johan och Karl slog i Vadstena 1568 för att finansiera upproret mot brodern kung Erik XIV. Silvret till klippingarna kom från Svante Stures änka efter Sturemorden 1567, därav namnet.

Blood clipping

Square shaped coins that Duke Johan and Carl minted in Vadstena 1568 to finans their rebellion against their brother, king Erik XIV. The silver in the clippings came from the widow of Svante Sture after the Sture murders in 1567, thus the name.

Brakteat

Ett ensidigt präglat mynt, vanligt i Nordeuropa under medeltiden.

Brakteat

A one-side minted coin, common in Northern Europe during the Medieval.

Bruksprägling

Prägling av reguljära mynt som är tänkta att släppas för cirkulation.

Business strike

Minting of regular coins that are intended to be released for circulation.

Bullion

Ett mynt utan något egentligt numismatiskt värde, mer än metallvärdet. Vanligen präglade i stora upplagor i silver, guld eller platina.

Bullion

A coin without any actual numismatic value, only the metal value. Usually minted in large quantities on silver, gold or platinum.

till toppen

C

to the top

Cameo

Ett proofmynt med spegelytor och med frostade detaljer såsom porträttet. Ibland ser man uttrycket djup cameo (DCAM) för att beskriva ett extra fint mynt.

Cameo

A proof coin with mirror surfaces but with frosted details, such as the portrait. Sometimes the expression deep cameo (DCAM) is used to describe an extra nice coin.

Carolin

Carolin

Cent

Den lägre valören i många länder, t.ex. 1 dollar=100 cent, 1 euro=100 cent

Cent

The smaller denomination in many countries, for example 1 dollar=100 cent, 1 euro=100 cent.

till toppen

D

to the top

Daler

Den svenska benämningen på det tyska Thaler-myntet. Först myntat i Sverige 1534.

Daler

The Swedish name on the German Thaler coin. First struck in Sweden 1534.

Daler carolin

Betalning i marks-mynt.

Daler carolin

Daler curant

Betalning i öresmynt i silver.

Daler curant

Denar

Ett romerskt silvermynt, vägande ca. 3 gram. Förebilden var den grekiska drachmen.

Denarius

A Roman silver coin, weighting approx. 3 grams. The Greek drachma was the predecessor.

Dinar

Dinar

Dirhem

Dirhem

Dollar

Den engelska beteckningen på det tyska Thaler-myntet. Idag använt i många länder runt om i Världen, mest kända är USA, Kanada och Australien.

Dollar

The English name on the German Thaler coin. Today used in many countries around the World, most well known are USA, Canada and Australia.

Drachm

Ett grekiskt silvermynt, vägande ca.3 gram. Föregångaren till den romerska denaren.

Drachma

A greek silver coin, weighting approx. 3 grams. The predecessor of the Roman denarius.

Dubbel slant

Under 1700-talet folklig benämning på 2 öre S.M.

Double slant

During the 18th century, the people's name on 2 öre S.M.

Dukat

Internationellt guldmynt, som först präglades i Venedig 1284. I Sverige präglades det dukater mellan 1654 och 1868.

Ducat

International gold coin, first struck in Venice 1284. In Sweden, the ducat was minted between 1654 and 1868.

Dukaton

Benämning på 8-marksmyntet, präglat 1664-1704.

Dukaton

Name for the 8 mark coin, minted between 1664 and 1704.

till toppen

E

to the top

Ecu

Tidigare en arbetsbenämning på valutan i EU, "European Currency Unit". Numera är valutan verklighet med namnet Euro.

Ecu

Earlier a project name on the currency in the EU, "European Currency Unit". Today, the currency name is Euro.

Elektron

Naturligt förekommande legering av silver och guld. Se sidan om myntlegeringar.

Electron

Naturally occuring alloy of silver and gold. See the page on coin alloys.

Euro

Valutan inom EU, 1 Euro=100 cent. Svenska folket sade i en folkomröstning hösten 2003 nej till att gå över till Euro.

Euro

The currency in the European Union, 1 Euro=100 cent. The Swedish people voted no in a referendum Autumn 2003 to change to the Euro.

till toppen

F

to the top

Florin

Internationellt guldmynt, först myntat i Florens 1252. Dukaten från Venedig blev litet senare slagen med samma vikt.

Florin

International gold coin, first struck in Florence 1252. The Ducat from Venice was later struck with the same weight.

Flytlinjer

Radiella spår i stamparnas metall som uppstår efter en tids användning. Ger på myntet också upphov till små, radiella linjer, se ordet kärrhjulsluster.

Flow lines

Radial traces in the metal of the dies that occurs after some time. Gives small radial lines on the coin as well, see the word cartwheel luster.

Frånsida

Motstående sida från åtsidan, se detta ord.

Reverse

The opposite side from the obverse, see this word.

Fyrk

Under 1600-talet samma sak som 1/4 öre.

Fyrk

During the 17th century the same as 1/4 öre.

till toppen

G

to the top

Gote

Gote

Gyllen

Gyllen

till toppen

H

to the top

Hanteringsmärken

Märken som ocirkulerade mynt får från varandra vid transporten i säckar från Myntverket till Riksbanken och vidare till andra banker.

Bagmarks

or contact marks. Marks that uncirculated coins get from each other at the transport from the Mint and to the National bank and further to other banks.

Hvid

Hvid

till toppen

K

to the top

Kastmynt

eller kastpenning. Minnesmynt som kastades ut till folkmassorna, t.ex. vid en kröning eller begravning. Sista kastmyntet i Sverige var till Karl XIV Johans begravning 1844, därefter har de delats ut.

Largesse coin

"Throw coin". A commemorative coin that was thrown out to the crowd at a coronation or funeral. The last largesse coin that has been thrown out was to king Karl XIV Johan's funeral 1844, after that, they had been handed out.

Klipping

Clipping

Kolfläckar

Svarta fläckar som kan vara mycket svåra att ta bort utan åverkan på myntet. De kan både ha uppkommit innan eller efter myntningen.

Carbon spots

Kontramarkering

Ett officiellt märke för att visa på förändring av något på ett redan präglat mynt. T.ex. kunde dess nominal ändras för att visa en värdehöjning eller -sänkning. Detta skedde bl.a. med plåtmynt under 1700-talet och med utvalda utländska mynt i St. Bartholemey för att gälla som betalningsmedel på ön.

Contra marking

An offical mark to show change on something on a struck coin. The nominal could be changed to show an increase or decrease in value. This was done to plate money during the 18th century and with selected foreign coins on St. Bartholemey to be valid coins on the island.

Kopek

Myntvalör i Ryssland, även myntfalskat som 5 kopek i Avesta under Gustav III för användning av svenska trupper i Ryssland. De svenska förfalskningarna har åren 1764, 1778 och 1787. De skiljer sig åt från de ryska orginalen något, bl.a. genom en kunglig istället för en kejserlig krona och att 7:orna är raka och inte böjda som på de ryska.

Kopek

Coin denomination in Russia, also falsified as 5 kopek in Avesta, Sweden under king Gustav III for use by Swedish troups in Russia. The Swedish fakes have the years 1764, 1778 and 1787. They separate from the Russian originals somewhat, for example having a royal instead of a emperial crown and that the 7 are straight and not bended as on the Russian ones.

Kreditmynt

Ett mynt där valören inte motsvaras av det faktiska, mindre metallvärdet. Man var bara skyldig att ta emot kreditmynt för ett visst belopp som betalning. Sveriges första kreditmynt anses vara 1/6 öre SM från 1666. Från 1720 är samtliga rundmynt i koppar i Sverige kreditmynt. Kallas också skiljemynt.

Credit coin

Kreuzer

Ett mynt som präglades i Säter för användning i Tyskland under Trettioåriga kriget. Valören skrevs som 1 Creutzer.

Kreuzer

Krona

Kronan är sedan 1873 Sveriges huvudmynt, 1 krona=100 öre. Första året präglades det endast som guldmynt, första enkronan kom 1875, tvåkronan 1876. Efter Sveriges EU-inträde 1995 så har diskussionen om deltagande i EMU fullt ut med byte till Euron diskuterats. Hösten 2003 sade svenska folket dock nej till Euron i en folkomröstning.

Krona

or "Crown". The crown is the main coin of Sweden since 1873, 1 crown=100 öre. The first year it was only minted as a gold coin, the first one-crown came 1875, the two-crown 1876. After Sweden joined the EU in 1995, there has been a discussion of full participation in the EMU with the trade to the Euro. In the autumn 2003 the Swedish people said no to the Euro in a referendum.

Krongyllen

Guldmynt, präglat på 1500-talet under Johan III med vikten 3.29 g och finheten 924/1.000.

Krongyllen

= Crown gyllen.

Kurant

Se Daler curant.

Kurant

see Daler curant.

Kärrhjulsluster

En benämning på den luster som vissa ocirkulerade mynt uppvisar då man håller och flyttar den mot ljuset. Ett radiellt, eker-liknande mönster uppstår, som uppkommer p.g.a. flytlinjerna, se detta ord.

Cartwheel luster

The name of the luster that arrise when you hold some uncirculated coins up against the light and moves it around. A radial, spokes-like pattern is seen, that arrises due to the flow lines, see this word.

till toppen

L

to the top

Lod

På medeltiden beskrevs finhalten av silver i lod, man räknade i 16-delar. T.ex. kallades något med halten 75% silver för tolv-lödigt (0.75 = 3/4 = 12/16).

Lod

In the Medieval, the content of silver was bescribed in lod, they counted in parts of 16. For instance, something with the content of 75% silver was called 12-lödigt (0.75 = 3/4 = 12/16).

Lödig

Se lod.

Lödig

See lod.

till toppen

M

to the top

Mark

Sedan Medeltiden och fram till 1776 var 1 mark = 8 öre = 24 örtug = 192 penningar (Svealand), 384 penningar (Götaland). Först på 1200-talet fastslogs Svealandsräkningen i hela landet. Marken var en viktsenhet och ett räknemynt och myntades först under Gustav Vasa 1536.

Mark

Moneta

Det latinska ordet för mynt.

Moneta

The latin word for coin.

Myntmästare

Chefen för myntverket. Från 1877 kallas personen myntdirektör och från 1980-talet är det Svenska riksbankens chef vars märke finns på mynten.

Mintmaster

The head of the mint. From 1877 the person was called "mint director" and from 1986, it's the mark of the head of the Swedish riksbank that is on the coins.

Myntpollett

Polletter, utgivna av Riksgäldskontoret 1799-1802 som cirkulerade och användes som mynt för att råda bot på skiljemyntsbristen i landet.

Coin token

Tokens, issued by Riksgäldskontoret 1799-1802 that circulated and was used as coins in the country to help the lack of

Mynttecken

Ett annat ord för nödmynten under 1715-1719.

Coin signs

Another word for the emergency coins 1715-1719.

till toppen

N

to the top

Nödmynt

Kreditmynt (dvs. metallvärdet motsvarade inte det nominella värdet på myntet) med valören 1 daler SM (vikten låg mellan 3.6 och 7.2 g, kopparvikten för 1 daler SM var egentligen på över 1 kg). Dess namn var Kronan (1715), Publica Fide (1716), Wett och Wapen (1717), Flick och Färdig, Jupiter, Phoebus, Saturnus och Mars (1718), Hoppet (1719).

Emergency coins

Credit coins with the nominal 1 daler SM (silver coin).

till toppen

O

to the top

Obvers

Se frånsida och åtsida.

Obverse

See åtsida.

till toppen

P

to the top

Palmkvist

En serie kopparmynt, präglade i ring i Stockholm 1832 och 1833 i valörerna 1, 1/2, 1/4 och 1/6 skilling. Under frånsidans valörbeteckning finns två korslagda palmkvistar (dock ej på 1/6 skillingen), därav namnet.

Palmkvist (=Palm branch)

A serie of coppercoins, minted in ring in Stockholm 1832 and 1833 with the denominations 1, 1/2, 1/4 and 1/6 Skilling. On the reverse, below the denomination, there is two crossed palm branches (not on the 1/6 skilling), thus the name.

Patina

Patina är den skyddande hinnan av oxid som ses på äldre, ej rengjorda mynt.

Patina

Patina is the protecting film of oxide on older, non-cleaned coins.

Penning

Sedan Vikingatiden och fram till 1776 var 1 mark = 8 öre = 24 örtug = 192 penningar (Svealand), 384 penningar (Götaland). Först på 1200-talet fastslogs Svealandsräkningen i hela landet. Penningen var till en början det enda mynt som slogs, i Sverige först under Olof Skötkonung runt år 995. Sista gången ett mynt slogs av penningvalör var 1594.

Penning

Plants

eller platt. Den metallplatta som ett mynt präglas på.

Planchet

or blank. The small metal plate that a coin is struck on.

Plantsfel

Ett fel på plantsen innan myntet präglas. Kan vara svårt att skilja från senare uppkomna skador på ett mynt..

Planchet defect

or Planchet flaw. Errors on the planchet before the actual struck of the coin. Sometimes, this can be hard to distinguish from a later damage on a coin.

Plantsrispor

Rispor gjorda för att korrigera vikten innan myntningen. Dessa är vanliga på större silvermynt runt 1800-1810.

Adjustment Marks

File marks made to adjust the weight of the planchet before the struck. Common on larger silver coins around 1800-1810.

Platt

Se plants.

Planchet

See plants.

Plåtmynt

Svenska kopparmynt, klippta ur kopparplåtar och stämplade med valör och regent. Första plåtmyntet präglades 1644 med valören 10 Daler SM och vägde nästan 20 kg. Sista årtalet på ett svenskt plåtmynt är 1768.

Plate money

Swedish copper coins, cut from copper plates and stamped with denomination and regent. The first plate money was minted 1644 with the denomination 10 Daler SM and weighted almost 20 kg. The last year on a Swedish plate money is 1768.

Pojköre

1 öre KM 1772 präglat på en för stor plants.

Boy's öre

translates to Boy's penny. 1 öre KM 1772 minted on a too big planchet.

Pollett

Ett myntliknande föremål som används som symbol för något, t.ex. inträde eller att man levererat en viss mängd av något. Vanligt under 1700- och 1800-talet vid myntverket som betalning för leverans av ved, kol, sand, osv. Polletten var sedan endast användbar som betalning under vissa förutsättningar, t.ex. i handelsbodar utsedda av myntverket. Se också myntpollett.

Token

Portugalös

Det nordiska namnet på ett portugisiskt guldmynt från senmedeltiden.

Portuguez

The Scandinavian name on a Portuguese gold coin from the latter Medieval time.

Praktmynt

Mynt i högre valörer som inte var avsedda att cirkulera. Exempel är Johan III:s Portugalöser som gavs bort som gåvor till höga dignitärer.

Praktmynt

Coins in higher denominations not intended for circulation. Exaples are Johan III Portuguezes that was given away as gifts to high ranked dignitaries.

Proof

En speciell präglingsteknik, med polerade plantsar som slås minst två gånger med polerade stampar. Proofmynt är främst avsedda för samlare och inte för cirkulation. Det är alltså fråga om en präglingsteknik och inte en kvalitetsgrad! I Sverige har man aldrig myntat proofmynt.

Proof

A special minting technique, with polished planchets that are struck at least twice with polished dies. Proof coins are intended for collectors and not for circulation. It's a minting technique and not a grade! In Sweden, they have never minted proof coins.

Proofliknande

Brukspräglade mynt som liknar proofmynt. De är slagna med nya stampar.

Proof like

Business struck coins that look like proof coins. Thry are struck with new dies.

Provmynt

Ett testmynt för att pröva en ny design eller valör. Mer tillfälliga test av stamp eller metallegeringar kallas avslag, se detta ord.

Pattern coin

A coin to test a new design or denomination. More temporary test strucks of die or metal alloys are called avslag, se this word.

Puns

Benämning på en liten stämpel som användes för att skapa en liten detalj på en myntstamp. Eftersom stampen är spegelvänd så måste punsen vara rättvänd, precis som det färdigpräglade myntet. Enskilda bokstäver, siffror, detaljer i kronor, vapen, etc. är exempel på punsar som användes för att bygga upp en komplett spegelvänd myntbild på stampen.

Puns

The name of a small tool that was used to create a small detail on the die. Since the die is mirrored, the puns is not, as the struck coin. Single letters, numbers, details in crowns, coat of arms,etc. are examples of punses that are used to build up a full mirrored image of the coin on the die.

Pärlrand

Den rand av pärlor som många äldre svenska mynt har. Har på senare år använts för minnes- och jubileumsmynt.

Denticles

The beads around the rim that many older Swedish coins have. It has been used on some of the newer Swedish commemorative coins.

till toppen

R

to the top

Randskrift

Bokstäver som löper runt randen för att skydda myntet från avfilning eller klippning av metall. Första randskyddet finns på 8 mark 1670. Den mest kända randskriften är "Manibus ne laedar avaris", eller "Må jag icke skadas av giriga händer".

Edge inscription

Letters that goes around the edge to prevent filing or cutting of metal. The first Swedish edge inscription was on 8 mark 1670. The most famous inscription is "Manibus ne laedar avaris", or "May I not be damaged by greedy hands".

Revers

Frånsida, dvs. motstående sida från åtsidan.

Reverse

Reverse, the opposite side of the obverse.

Riksdaler

Utvecklingen av den svenska dalern och det präglade myntet (till skillnad från räknemyntet daler) från 1604. Riksdalern var ett internationellt mynt och kursen varierade därför mot de inhemska myntslagen daler SM, daler KM, mark och öre. Sista riksdalern (1 Riksdaler Riksmynt) slogs 1873.

Riksdaler

The development of the Swedish daler and the actual minted coin (contrary from the counting coin, the daler) from 1604. The riksdaler was an international coin and the exchange rate therefor varied against the domestic daler SM, daler KM, mark and öre. The last riksdaler (as 1 Riksdaler Riksmynt) was struck in 1873.

Riksgälds

Räkning i denna uppkom genom Riksgäldskontorets sedelutgivning, från 1789 och framåt.

Riksgälds

Riksmynt

Från 1855 och decimalsystemets införande benämningen på riksdalern, 1 riksdaler riksmynt=100 öre. 4 riksdaler riksmynt=1 riksdaler specie (den gamla riksdalern).

Riksmynt

Ringprägling

Ett nytt präglingssätt, med en supportande ring runt myntet. Infördes i Stockholm på 1830-talet och gav för första gången helt cirkelrunda mynt.

Minted in a ring

Runstycke

eller rundstycke. Benämningen på 1 öre i silver från deras start 1522 (till skillnad från klippingarna), sedan 1 öre KM och 1/12 skilling.

Runstycke

or rundstycke (= round piece).

till toppen

S

to the top

Samlarkvalitet

Se SM-kvalitet.

Collector's quality

See SM-kvalitet

Sessling

Namn på 1/6 öre SM i koppar.

Sessling

Skiljemynt

Metallvärdet i myntet understiger det nominella värdet. Staten garanterar alltså det präglade värdet i transaktionen mellan parterna. Se också kreditmynt.

Skiljemynt

See credit coin. The denomination of a credit coin does not reflect the actual metal value of the coin. The issuer (in most cases the country/state) are thus the guarantee of the printed value.

Skilling

Skilling

Skärv

På medeltiden lika med 1/2 penning. Också känt som 'Änkans skärv', ett Romerskt kopparmynt.

Skärv

Slant

Under 1700-talet folklig benämning på 1 öre S.M.

Slant

During the 18th century the public name of 1 öre S.M.

SM-kvalitet

=SamlarMynt. Mynt slagna av svenska myntverket, avsedda speciellt för samlare. Då man aldrig slagit proofmynt i Sverige så skiljer sig SM-kvalitet från reguljära, brukspräglade mynt genom att de fått en varsammare hantering före, under och efter myntningen och att man använder nya stampar.

Collector's quality

Coins struck by the Swedish Mint, intended especially for collectors. Since Sweden never minted proof coins, these coins differ from regular business strikes by having a more careful handling before, during and after the minting and that new dies are used.

Specie

"i klingande mynt", dvs. ett slaget mynt med nominalen lika med det faktiska metallvärdet.

Specie

"in hard cash", the nominal of the coin being equal to its real metal value.

Stamp

Präglingsverktyget där en spegelvänd bild av myntet finns. När två stampar pressas samman med en plants mellan dem så präglas ett mynt.

Die

The minting tool which holds a mirrored image of the coin. When two dies are pressed together with a planchet between them, a coin is minted/struck.

Stampsprickor

Sprickor som uppkommer i stampen efter många slagna mynt. Dessa nedsänkta sprickor ger upphöjningar på de präglade mynten och skiljer sig därför från rispor på mynten som kommer från senare åverkan.

Die cracks

Cracks that the die experiences after several struck coins. These indented cracks give risen ridges on the minted coins, therefor separating them from regular, later scratch marks on the coins.

Styver

Under 1700-talet var en styver det folkliga namnet på 1 öre i silver. Detta gav 5- och 10-öringarna (som cirkulerade som 6 resp. 12 öre!) namnen 6- och 12-styver. Begreppet 'spottstyver' används fortfarande på något som är extremt billigt.

Styver

till toppen

T

to the top

Thaler

myntvalör, först myntat i början av 1500-talet i Joachimsthal, Böhmen.

Thaler

coin denomination, first struck in the early 16th century in Joachimsthal, Böhmen.

Tomslag

Avtryck på slagna mynt till följd av att stamparna slagits samman utan ett myntämne dem mellan. Detta ger ett svagt spegelvänt avtryck från den ena till den andra stampen som sedan syns på slagna mynt därefter.

Clashed dies

or clash marks. When the dies meet without a planchet in between them, there might be a mirrored image of the dies on eachother, showing up on future minted coins from the dies.

till toppen

U

to the top

Ungersk gyllen

Sveriges första guldmynt präglat 1568 under Erik XIV och senare även under Johan III med vikten 4.2 g och finhalten 979/1000.

Hungarian gyllen

Uppgraverad

Beskrivning av ett mynt där man försökt att bättra på slitaget genom att gravera runt detaljerna, för att framhäva dessa.

Tooled

till toppen

V

to the top

Valör

Det åsatta värdet på ett mynt.

Denomination

or Face value. The given value of a coin.

Vitten

eller Witten. Används än i dag i utrycket "inte ens ett vitten". På 1700-talet menade man 1 öre SM i silver och efter 1776 dess motsvarighet 1/4 skilling och senare 1/2 öre. Betydelsen tolkas som "inte ens värd det minst värda myntet".

Witten

or Vitten. Still today used in the expression "not even a vitten". In the 18th century it was the name for 1 öre SM in silver and after 1776 the denomination 1/4 skilling and later 1/2 öre in cupper. The expression means "not even worth the smallest denomination"

Värdemynt

Myntets metallvärde och faktiska valör överensstämmer.

Value coin

The value of the metal and the denomination of the coin coincide.

till toppen

Å

to the top

Åtsida

Den sida av myntet som har antingen
  • myntherrens (regentens) bild, namn, initialer (namnchiffer), vapen eller vapensköld, valspråk, kunglig krona som symbol för regenten
  • namnet "Sverige"
  • Stora eller lilla riksvapnet
i ovan nämnd ordning. Detta ger ett entydigt val av åtsida som ibland dock ger felaktiga avbildningar av mynten (åtsidan bör visas först, till vänster av de två sidorna). Ett exempel är 2 kronor jubileum 1921 (med Gustav Vasa på ena sidan, ofta felaktigt betraktad som åtsida).

Obverse

The side of the coin that either has
  • the mint lords (regents) picture, name, initials (monogram), coat of arms, motto, royal crown as symbol for the regent
  • the name "Sweden"
  • The great or small national coat of arms
in the above mentioned order. This gives a single chose of the obverse that sometimes can give wrongly depictations of a coin (the obverse should be shown first, to the left, of the two sides). One example is the 2 crown commemorative 1921 (with Gustav Vasa on one side, often wrongly seen as the obverse).

till toppen

Ö

to the top

Öre

Sedan Vikingatiden och fram till 1776 var 1 mark = 8 öre = 24 örtug = 192 penningar (Svealand), 384 penningar (Götaland). Först på 1200-talet fastslogs Svealandsräkningen i hela landet. Öret var ett räknemynt och myntades först under Gustav Vasa 1522.

Öre

From the Viking age and till 1776 was 1 mark = 8 öre = 24 örtug = 192 penningar (in Svealand), 384 penningar (in Götaland). First in the 13th century the counting according to Svealand was established in the whole country. The öre was a counting coin and was first minted under Gustav Vasa 1522.

Örtug

Sedan Vikingatiden och fram till 1776 var 1 mark = 8 öre = 24 örtug = 192 penningar (Svealand), 384 penningar (Götaland). Först på 1200-talet fastslogs Svealandsräkningen i hela landet. Örtugen var till en början ett räknemynt och präglades först under Albrekt av Mecklenburg (kung 1364-1389).

Örtug

From the Viking age and till 1776 was 1 mark = 8 öre = 24 örtug = 192 penningar (in Svealand), 384 penningar (in Götaland). First in the 13th century the counting according to Svealand was established in the whole country. The örtug was at first a counting coin and was first minted during Albrekt of Mecklenburg (king 1364-1389).

Senast uppdaterad 2005-09-03.
© 2000-2005, Svenska mynt på nätet - Swedish Coins On-line

Navigationen på webbplatsen/Navigating this web site
Hur länkar man?/How to link?
Uppdateringar på denna webbplats Updates on this web site

2495