Textarkivet

Sök efter annat på Yelah.net:

 

Hem
Tidningen Yelah
Oberoende nyheter
Radio Yelah
Kalendariet
Butiken
Argument
Textarkiv
Bildarkiv
Länkar
Frihetliga frågelådan
Föreningen

Sök efter annat på Yelah.net:

Byt webbläsare

Camino (Mac OS X)
Firefox (Linux, Mac OS X, Windows)
Konqueror (Linux)
Mozilla (Linux, Mac OS X, Windows)
Mozilla (Mac OS 9)

Prenumerera
på Yelah. Skicka din e-postadress:

RSS

Wap

Läsare: 55 249 i februari.

Skriv till rätt adress!
Kontakta oss

Vilka är vi?
Kolla här

ISSN: 1650-9560

 

Utomparlamentarikerna och valet

Det lackar mot val i Sverige. Men politik är mycket mer än partipolitik. Fler svenska medborgare än någonsin är i dag engagerade i olika samhällsfrågor trots att partierna har rekordlåga medlemssiffror.

Yelah.net tar i en serie artiklar inför valdagen den 15 september pulsen på de utomparlamentariska organisationer som de senaste åren gjort sig hörda inom den globala rörelsen för rättvisa.

Globalisering underifrån:"Vi tror inte på staten och parlamentet som en fruktbar arena för klasskamp"

Globalisering underifrån samlar radikala grupper och individer, främst på den utomparlamentariska vänsterkanten. Organisationen arbetar med informationsspridning och aktioner som metoder för att skapa opinion, höja medvetandegraden och förändra samhället.

1. Vad tycker ni är grunden för ett välfärdssamhälle?

"Av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov." Karl Marx

Än så länge har inte kapitalet lyckats att göra till exempel luften vi andas till en vara: luften är vad vi kallar en allmänning, det vill säga något alla har fri tillgång till utan medling eller krav på motprestation. Vi vill generalisera allmänningen till det sociala livets alla fält, då kan vi tala om riktig välfärd för alla.

Konkreta kamper som förs för att riva kapitalets inhängnader runt allmänningarna är plankningskampanjer, graffitirörelsen, piratkopiering av information, massjukskrivningar, fackliga kamper för arbetsdagsförkortning, kamper mot privatisering av vatten, el, vård, bostäder, etc. etc.

2. Har samhällsideologier en stor betydelse i samhället i dag?

Samhällsideologierna är döda. De hörde till en svunnen tid då nationalstaterna var suveräna. En tid då makten kunde använda "stora berättelser" för att lura i människor att de tillhörde ett "folk", att de skulle producera och uppoffra sig i marknadens namn, i statens namn, i nationens namn och så vidare

Även om människor kanske inte längre går på sådana lögner, betyder det inte att många människor i väst ändå tror på saker som "Rättfärdigt krig mot terror", "Det finns inga sociala klasser - individen är universums början och slut", "Man måste göra rätt för sig", "Staten, det är vi" och så vidare.

Men i dag tillhör vi det globala myllret. Vi använder ordet myller för att beteckna alla de som är exploaterade och utsatta för kapitalistiskt styre, för att betona att det är en heterogen och differentierad rörelse av rörelser. Myllret är en kraft som genom att ständigt skapa nya konstellationer och händelser tvingar systemet att förändras. Därför är det omöjligt att representera. Gentemot politikernas "politik" erbjuder myllret en kollektivt egennyttig kamp mot makten. Denna kamp utgår direkt från subjektens materiella förhållanden och begär, för livskvaliteten här och nu. Utan medling.

3. Hur ser ni på FN:s roll i världspolitiken?

Kapitalismen har inte längre en utsida. FN bör ses som en konstituerande process som pekar från en internationell ordning mot en global ordning. FN:s stadgar är en ansats till en global juridisk suveränitet och vi har sett hur polisiära aktioner mot exempelvis Irak och Afghanistan har motiverats med dem.

FN verkar vara ineffektivt, men det är just det som gör det effektivt. Den globala världsordningen kännetecknas av en postmodern kris, ett konstant undantagstillstånd. Rebelliska samhällen, som hotar världsmarknadens pax aeterna, måste hela tiden slås ned med polisiärt våld i till synes unika aktioner. Imperialistiska krig har ersatts av ett internt upprätthållande av ordningen. Det är detta våld som visar FN:s effektivitet och producerar dess legitimitet.

FN:s makt är alltså underordnad alla olika enskilda händelser, förändringar i lokalamaktdynamiker och juridiska interventioner som ständigt leder till nya undantag och kriser. Detta innebär en historisk möjlighet: Myllrets globalisering och konstituerandet av en global motmakt byggd på myllrets behov och begär - En motmakt som kan upphäva och gå bortom kapitalismen.

4 a) På vilket sätt yttrar sig rasism i det svenska/europeiska samhället?
b) Har ni märkt ökning/minskning, och vad är orsakerna till ökningen/minskningen enligt er?

Rasism i dag är rasism utan ras. Kulturen har övertagit rollen som rasbiologin hade under tidigare epoker. I den nya rasistiska teorin är kulturer aldrig flexibla och kompatibla, utan farliga eller omöjliga att blanda. Ras har förvandlats från rasismens ontologiska bas till en kulturmarkör och rasismen har förvandlats från en hierarkiserande teori till en segregationsteori. Hierarkierna mellan kulturerna uppstår i efterhand på den fria världsmarknaden, enligt den nyliberala doktrinen.

Detta beror på vad subcomandante Marcos kallar det fjärde världskriget; nyliberalismens krig mot mänskligheten. Ett krig som producerat historiens största sociala klyftor och migrationsvågor. Nyliberalismens svar på flyktingströmmarna är en enorm mur, som löper längs Rio Grande, omringar Fort Europa och skiljer Asien från Japan och Australien. De som tar sig över muren placeras i särskilda förvar (läs fängelser) och skickas sedan tillbaka till misär, exploatering och död. Dessa gränser reproduceras överallt, inom länder i varje del av världen. Städer segregeras, fattiga nekas tillträde till stora områden. Denna logik finns överallt, man kan bara se gradskillnader mellan till exempel USA, Sverige och Brasilien. Marginaliserade grupper nekas medborgerliga rättigheter som sjukvård, kommunikationer, bostäder, etc. eftersom de inte har papper eller pengar.

Den nyliberala globaliseringen innebär också en ökad mobilitet, osäkerhet, flexibilitet och hybridisering av arbetskraften. De flesta anpassar sig till produktionens nya terräng, men postfordismens förlorare - de som känner sig hotade av den nya klassammansättningen - är lätta att mobilisera för fundamentalister av olika slag. De segregerande elementen eller antiglobaliseringsrörelsen växer: Från Socialdemokraterna till Front National och Al-Qaida. Denna nya rasism går inte att konfrontera med biologiska eller humanistiska argument, då skulle rasisterna bara hålla med. Antirasismen måste alltså rikta udden mot de ekonomiska och fysiska gränser som separerar kulturer, alltså en strävan efter MER globalisering - En Globalisering underifrån.

5. Vad är er hållning till arbetskraftinvandring?

Vi är mot arbetskraft och för invandring. Den globala rasistiska gränsregimen, administrerad av bland annat IOM, EU/Schengen, Interpol, DEA och nationalstaternas tullmyndigheter bedriver en byteshandel med människor. Subjekt som disciplinerats till efterfrågad arbetskraft, exempelvis experter eller människor som kan användas som slavar, förvandlas till varor genom att "oönskade" migranter hålls borta. Dessa oönskade är myllrets radikalaste subjekt, vilka strävar efter ett bättre liv genom biopolitisk kamp mot gränsregimen. Att korsa gränser är ett exempel på Globalisering underifrån och att vara "illegal" är att vägra vara styrd. Vi är alla illegala!

6 a) Hur tycker ni att jämställdheten i samhället kan stärkas?
b) Kvinnomaktutredningen 1998 föreslog en utredning för att undersöka frivillig jämställdhetsmärkning i företag och organisationer (enligt modellen miljömärkning). Nu är den klar och den föreslår en sådan märkning från den 1 juli 2003- vad anser ni om det?

Vi är mot politikernas jämställdhetsdiskurs, då den är systembevarande. Deras jämställdhet innebär att kvinnor ska bli män eller vice versa. Kvinnor och män är emellertid konstruerade subjekt, vilka kännetecknas av att ha befolkat alla historiens förtryckssystem. Vi vill inte vara kvinnor och män. Vi vill bli något annat. Detta innebär inte att vi inte är feminister. Vi vet att kvinnor ärunderordnade och utsatta för dubbelt förtryck och exploatering. Vi vet också att det pågår ett krig mellan könen, ett krig som kapitalet profiterar på och sanktionerar. Därför säger vi: Desertera!

Vad jämställdhetsmärkning beträffar, verkar det vara ett sinnrikt sätt för kapitalet att kooptera och exploatera feministiska kamper. Vi tror inte på kosmetiska åtgärder för att förbättra vissa storföretags image, utan på reell olydnad mot slaveriet att tillhöra ett kön.

7. Vad bör vara fokus i miljöpolitiken enligt er?

Miljörörelsen har koopterats och förstatligats till den grad att den nästan uteslutande bedriver "green wash" av kapitalistiska företag. Vi anser att miljörörelsen liksom miljön måste vara vildvuxen för att lyckas bringa harmoni till vintergatan. Miljökampen måste vara utomparlamentarisk, antistatlig och antikapitalistisk om inte kapitalets blinda profithunger ska döda oss alla.

8. Vilken betydelse ger ni media i samhället? Vad har ni för åsikt om den statliga mediapolitiken?

I den nya globala ordningen skapas och representeras "allmänheten" inte enbart genom exempelvis regeringsorgan eller FN-institutioner, utan även genom det civila samhällets institutioner och organisationer. Dessa har funktionen att kanalisera myllrets begär i former som kan införlivas i de globala maktstrukturerna. Denna funktion har även religiösa institutioner och massmedia.

Media positionerar sig som allmänhetens röst eller till och med samvete. De utger sig för att vara en objektiv granskande kontrollinstans gentemot olika styrelseorgan, som erbjuder en "oberoende" vinkel på allt "folket" vill eller behöver veta. Det har dock länge varit uppenbart att medierna varken är oberoende av företagsintressen eller stater.

I och med globaliseringen och informatiseringen av produktionen kan vi i dag inte underskatta medias betydelse i produktionen av subjektivitet och för att nå isolerade massor. Eftersom media i slutändan alltid kommer att spegla sina ägares intressen är det prekärt att hamna i en situation där man är beroende av massmedias kanaler och välvilja för att nå ut.

Å andra sidan är det viktigt att utnyttja alla möjligheter som ges, ta sådana som inte ges och att producera nya genom alla till buds stående medel. Vi måste utveckla egna kanaler, motnätverk och forum - nya gräsrotskontrollerade medier genom att utnyttja informationsteknologier och vända dem till våra egna syften. Förutom detta måste vi bli bättre på att förvränga maktens budskap. Begäret efter varor och lyckan att konsumera kan med lite kommunikativ gerillataktik förvandlas till begäret efter frihet och lyckan att göra uppror. Vi håller med om Debords analys av spektaklets samhälle, men menar att allt som har med spektaklet att göra inte är förstört, vi kan använda spektaklet som ett vapen mot makten.

9a) Hur kan globala sociala rörelser som höjt rösten för samhällsförändringar sedan mitten av 1990-talet stärkas i former, metoder, kollektiv identitet, osv.?
b) Ser ni risker att det i de nya rörelserna uppstår en europeisk och nordamerikansk måttstock för metoder och former eller brister i genusperspektiv?

Insikten om att myllret av sociala rörelser är det framtida samhället i vardande, är fundamental i denna fråga. Liksom zapatisterna vill vi inte tvinga vår "ideologi" på någon annan, utan leva i en värld med plats för många olika världar.

Vi tror att debatten inom vänstern om man ska ägna sig åt stora toppmötesprotester eller lokala kampanjer är skev. Vi menar att det behövs mer av båda delarna. Det är på det globala planet vi upptäcker "de andra" sociala rörelserna (genom stora demonstrationer, motkonferenser, nätverk som PGA, etc.) och på det lokala planet vi upptäcker "oss" (genom militanta undersökningar, consultas, stadsdelskamp, etc.). Men när vi upptäcker "de andra" ändrar vi uppfattning om "oss" och vice versa. Det är detta Globalisering underifrån handlar om. Distinktionen mellan lokalt och globalt är inte ett dialektiskt motsatsförhållande mellan "oss" och "dem". Denna binära skillnad måste krossas, både i språket och i "verkligheten", genom en absolut demokratisk upplösning av "oss" i en värld av världar.

Vänstern måste bli bättre på att kommunicera och undersöka vilka behov myllret har. Vi måste vandra frågande.

I de feministiska perspektiv som är gällande i Europa och Nordamerika tar man inte hänsyn till den globala situationen och hur den har förändrats i och med den ekonomiska globaliseringen. Omstruktureringen av världsekonomin orsakar, utöver en mer utbredd fattigdom, en ny kolonial ordning som fördjupar klyftorna mellan kvinnor och förvärrar kvinnors villkor i "tredje världen". Den ekonomiska globaliseringen återinför former av slaveri i centrum för organiseringen av arbete. Bilden av kvinnan som sexuellt objekt och avelsdjur återinförs och befästs. Klyftorna mellan kvinnor fördjupas så att möjligheterna för en gemensam kamp undergrävs. En intensifierad exploatering inom en ny patriarkalisk ordning växer fram medan europeisk och nordamerikansk feminism är inriktad på andra frågor. Många kvinnor i "första världen" frigörs medan andra kvinnor tvingas arbeta inom prostitution och på bekostnad av andra kvinnor i och med att invandrade kvinnor får ta över hushållsarbetet.

Ojämlikheterna som existerar mellan kvinnor globalt förorenar den feministiska rörelsernas politik. Större tillgång till resurser (resor, bidrag, skrifter, snabba kommunikationer) har gjort det möjligt för europeiska och nordamerikanska feminister att genomdriva sina dagordningar på globala konferenser. Därmed har de intagit en ledande position i definitionen av vad feministisk kamp ska vara - och de definierar den utifrån sitt perspektiv.

10. Vad är er inställning till parlamentarismen och har ni några rekommendationer till valbåset?

Före fenomenet vi känner som globalisering var nationalstaten en av många terränger för klasskamp. Fordismens industriarbetare lyckades driva igenom arbetsdagsförkortningar, välfärdsreformer, etc. genom staten. I dag är denna suveränitet försvunnen, nationalstaterna har förvandlats till administrativa enheter för att disciplinera myllret till arbetskraft och sänka priset på arbete. Om de gör något annat än detta flyr kapitalet, börskurserna sjunker och staten tvingas in i stagnation. Kapitalistisk globalisering är utpressning.

Vidare har kapitalismen geopolitiskt världsherravälde. Kapitalets expansion sker i dag inte främst genom imperialism, utan genom förvaruligande/inhängnad av allmänningar (till exempel privatiseringar av vatten, el, kommunikation, etc.). Det centrala subjektet i denna process är ett intrikat nätverk av organisationer som WTO, IMF, Världsbanken, EU, och så vidare där enskilda stater nästan alltid är maktlösa. Därför tror vi inte på staten och parlamentet som en fruktbar arena för klasskamp. Men om man tror att man kan få igenom reformer som gratis kollektivtrafik eller marginalisera den postmoderna rasismen genom att lägga en lapp i en låda, så varför inte?

11. Nämn en samhällsfråga som ni vill uppmärksamma och berätta kort varför!

Återtillägnandet av produktionsmedlen, som i den postfordistiska sociala fabriken innefattar våra egna kroppar, affekter och sinnen. Motsättningen mellan arbete och kapital måste alltid vara central i vår analys och men ibland verkar det som att vi glömmer bort eller inte ser den reella kampen, även när den hela tiden förs framför våra egna ögon, i våra egna arbets- och vardagssituationer. Vi måste återinföra tanken om social konflikt.

Läs mer:
Attac: "Delar av WTO-reglerna kunde ligga under FN"
Miljöförbundet Jordens Vänner: "Ett första steg är att stänga av Barsebäck II"
Demokratiskt alternativ: "Deltagande i kommunala val måste betraktas som ett viktigt medel för en radikal rörelse"
Fältbiologerna:"Biologisk och mänsklig mångfald inte kortsiktig, utsugande ekonomisk tillväxt"
LO: "Viktigt med en regering som sätter människors rätt före marknadens vinstintresse"

Relaterade mailadresser:


Tips ur arkivet

Sociala forum i Sverige och världen
2003 i bilder
Det radikala 2003
Radikala visioner
2000-talets vänster

 

Publicerad:

2002-09-09

Ursprungligen publicerad i Yelah 2002-09-02

Yelahs arkiv

Kategori:

Organisationer

Varianter:

<PRINTABLE>
<PDF>
<TXT>
<RTF>
<LaTeX>
<PILOT DOC>
<RICH READER>
<XML>
<XHTML>

Artiklarna i arkivet är en dokumentsamling, ett bibliotek. De finns här av olika skäl -- historiska, dokumentära eller rent allmänintresse. De skall inte tolkas som "Yelahs åsikter".

 

Radikal Distro