Länsstyrelsen Dalarna
   
färgglada lönnlöv mot ljusblå himmel
  Text, kontrast     Kontakta oss     Lediga jobb     Press     Synpunkten     Frågor & svar  
Startsidan | Vår verksamhet | Kulturmiljö | Byggnadsminnen | Hedemora kommun 
Utskriftsversion
Avesta kommun
Borlänge kommun
Falu kommun
Hedemora kommun
Leksands kommun
Ludvika kommun
Malungs kommun
Mora kommun
Orsa kommun
Rättviks kommun
Smedjebackens kommun
Vansbro kommun
Älvdalens kommun
Norns Bruk
Norns bruk är ett ovanligt välbevarat, mindre järnbruk med bebyggelse och anläggningar från 1600- till början av 1900-talet. Byggnadsbeståndet på Norns bruk är i huvudsak intakt sedan bruket lades ned i början av 1900-talet med såväl hytta som herrgård, arbetarbostäder och ett flertal ekonombyggnader bevarade.

Faluröd klockstapel
Klockstapel. Foto: Länsstyrelsen Dalarna

Miljöbeskrivning
Norns bruk är ett ensligt beläget f d järnbruk mellan Hedemora och Söderbärke i södra Dalarna. Bruksbebyggelsen är grupperad längs med utloppet från Dammsjön till Stora Sundsjön. Utnyttjandet av höjdskillnaden mellan dessa sjöar för vattenkraft var en grundförutsättning för bruket. Bebyggelsen omfattar b l a  hytta, hammarsmedja, herrgård, kyrka, bruksarbetarbostäder och tillhörande uthus.

Norns bruks höga kulturhistoriska värde består i hög grad av den välbevarade och kompletta  helhetsmiljön. Genom att brukets bebyggelse i huvudsak har hållits samlad under en ägare har Norn väl bibehållit sin traditionella brukskaraktär. Förutom hyttan och smedjan är mångfalden av olika bostäder, ekonomi- och uthusbyggnader av särkilt värde. Norns bruk kan härigenom ge en god bild av villkoren för produktion och boende vid ett mindre järnbruk i Dalarnas bergslag under 17- och 1800-talen.

Falurött dass med sju dörrar som leder till varsitt dass.
De s.k. sju dasset med sju dörrar
som leder till varsitt dass, vart och
ett med en större och en mindre sits.
Foto: Länsstyrelsen Dalarna´

Historik
Norns Bruk skall ha anlagts 1628 av två finnar som här uppförde en hytta och en hammare. Anläggningen övertogs sedan av bälgmakaren och köpmannen Hans Steffens som 1637 fick det första privilegiet för en hammare och två härdar. Efter en nedgångsperiod under slutet av 1600-talet fick Norn under 1700-talet med släkten Söderhielm som ägare en uppblomstring. På 1760-talet fanns här två stångjärnshammare och fyra härdar samt en nyuppförd hytta. Norns bruk ägdes fram till 1873 av släkterna Söderhielm, Mannerheim och Tersmeden, då bruket kom att ingå i  Larsbo-Norn AB tillsammans med b l a Vikmanshyttans bruk. På 1880-talet var Norns bruk Hedemora sockens största industri med 270 anställda. Det isolerade läget och dåliga kommunikationer medförde dock att bruket lades ned 1916.  År 1966 kom Norn i Stora Kopparbergs Bergslags AB:s ägo. Under 1900-talet har bruket avfolkats och endast ett fåtal personer är numera permanent bofasta i Norn. Genom att bruket i huvudsak  hållits samlat under en ägare har miljön bibehållit sin traditionella karaktär ovanligt väl.

Faluröda hus i snölandskap
Foto: Länsstyrelsen Dalarna

Byggnadsbeskrivning
Bebyggelsen i Norn består av ett 40-tal byggnader. Vid Dammsjön i norra delen av Norn ligger den vitpustade herrgården, kontoret och kyrkan symmetriskt ordnade vid en gårdsplan med kyrkan som centralbyggnad och herrgården och kontoret som flyglar. Kontoret och kyrkan är uppförda ca 1760 medan herrgården skall ha uppförts under slutet av 1600-talet. Till kyrkan hör en nyklassicistisk klockstapel med rik panelarkitektur från 1800-talets första hälft och en kyrkogård anlagd 1781.

Utmed vattenvägen med mellan Dammsjön och Stora Sundsjön ligger  anläggningar som var  beroende av vattenkraften såsom hammarsmedja, kvarn och hytta. Hammarsmedjan är uppförd i korsvirke. Hyttan är ursprungligen uppförd 1761 och senare på- och tillbyggd. En rostugn är sammanbygd med hyttan. 

Husagavel i snölandskap
Foto: Länsstyrelsen Dalarna

På båda sidor om den väg som leder ned från herrgården och kyrkan till hyttan ligger arbetarbostäderna. Den s  k Smedbyggningen är uppförd 1699 med vitputsade fasader. Övriga arbetarbostäder är uppförda under 1800-talet med faluröda fasader. Kring arbetarbostäderna finns uthuslängor med dass och
vedbodar I raden av arbetarbostäder ingår också skolbyggnaden  från 1856. För prästen på bruket fanns en mindre vitputsad prästgård belägen vid Stora Sundsjöns strand.

Till bruket hör ett flertal ekonomibyggnader som stall, loge och magasin. Av särskilt intresse är ladugårdslängan som är uppdelad i flera mindre ladugårdsrum med tillhörande höloft, vilka disponerades av de anställda vid bruket.

Bland övriga byggnader kan nämnas klensmedja och snickeri, tvättstuga, malmvåg och ett 1926 till förningshus ombyggd  äldre arbetarbostad.

Faluröd byggnad i snö
Foto: Länsstyrelsen Dalarna

 

Källa: Byggnadsminnesakten, Länsstyrelsen Dalarna, foto: Länsstyrelsen Dalarna

Skapad 2004-01-09
Upp



Besöksadress: Åsgatan 38, Falun
Postadress: Länsstyrelsen Dalarna, 791 84 Falun
Tfn: 023-810 00, fax: 023-813 86
Kontakta webbmaster, informationsansvarig
Användandet av cookies på www.w.lst.se 
Receptionen har öppet: kl 07:30-16:30
Växeln har öppet: kl 08:00-16:30
Hitta hit karta