|
|
|
mora.se/
|
Jordi Arkö – en bropelare mellan idé och arena
I Dalarna finns två länskonsulenter med kulturell inriktning, anställda av landstinget. En för dans och en för konst. Båda kommer från Mora.
Fast om vi ska var riktigt noga så bor konstkonsulenten Jordi Arkö i Garsås, porten till Mora. Där har både han och hustrun har sina rötter, väl manifesterade i faluröda släktgårdar. Förnamnet Jordi antyder någon form av utländsk anknytning och han förklarar hur det hänger ihop:
- Min far kommer från Täppsläkten i Garsås, men min mor kommer från Barcelona. Det är därför jag också ser ut som jag gör.
Och det är klart, utseendet är inte riktigt det vi förknippar med genuina dalagener. Inte heller dialekten skvallrar om ursprunget. Det sjungande dalmålet saknas, i stället är det en ren och oförfalskad stockholmska som han tillägnat sig genom åren.
Jordi Arkö har en gedigen konstnärlig bakgrund och konstnärskapet har fört honom vida omkring. Men aldrig så långt och så länge att han släppt kontakten med sin hemby. Här har han sin ateljé i vackert timmerhus och familjen bor i ett hus som tillhört hustruns släkt. Men en flytt är på gång till en snart färdigrenoverad gård som tillhört Täppsläkten.
- Den är äntligen klar invändigt efter många år, förklarar han. Vi har gjort det mesta själva på lediga stunder och därför har det tagit tid. Nu återstår bara en del utvändigt arbete.
Uppdraget som konstkonsulent i Dalarna är ett treårigt uppdrag som för Jordis del startade den 1 juni i år. Vi var lite nyfikna på vad det innebär och stämde därför träff på hans hemmaplan. Över en kopp kaffe och en sockerkringla i Garsås gamla stationshus, numera rastställe vid riksvägen, ska han berätta.
Innan vi kommit så långt hinner vi avhandla en del annat som konstnären Jordi Arkö har synpunkter på. Han är både lättpratad och trevlig, nämligen. Infarten till Mora är ett kärt diskussionsämne och den stora rondellen har lockat mer än en frivillig att komma med förslag till utsmyckning.
- Ja, den har det varit mycket snack om. Det verkar som om alla rum på något sätt måste fyllas. Själv är jag inte så säker på det. Någon stor dalahäst kan i alla falla inte komma på tal, det har Avesta redan. En ännu större skulle bara se plagierat ut. Om rondellen absolut ska fyllas med något så kunde man kanske tänka sig en stor majstång. Men platsen kan gott vara tom. Eller så gör vi en fäbodvall av den, säger han och skrattar.
Själv är han mer inne på tanken att jobba med belysning. Och han har sett goda exempel i närheten:
- Titta på hur Rättvik och Leksand jobbar. I Leksand söker man nu till exempel två miljoner för att ordna belysning vid strandpromenaden efter Österdalälven. Mora skulle kunna vinna mycket på en väl genomtänkt ljussättning som lyfter fram det väsentliga. Sedan borde man naturligtvis snygga till infarten österifrån, den är rena katastrofen i dag.
Offentlig utsmyckning är en del i konstkonsulentens jobb och om några veckor startar ha en utbildning i ämnet.
- Det blir en sexveckorskurs i Vansbro med rubriken ”Offentlig utsmyckning för konstnärer”. Kulturarbetsförmedlingen är med och finansierar.
Så kom vi då in på vad han ska göra under de kommande åren. Han är naturligtvis redan i full gång, bland annat med planerna på en kollektivverkstad för konstnärer. Lokaler finns i Orsas stationshus och en form av allaktivitetshus hägrar.
- Utställningar, grafik, keramik och bokbinderi, ja till och med papperstillverkning skulle vi kunna ha där, säger han. Nu kollar vi upp de ekonomiska förutsättningarna för projektet och ser om det finns bärighet. Under alla omständigheter blir det ett lågbudgetupplägg som får växa successivt. Inga miljonsatsningar är aktuella.
Arbetsuppgifterna har han faktiskt bestämt själv. I sin ansökan formulerade han nämligen vad han ville göra och det upplägget fastnade också arbetsgivaren landstinget för.
• Föra ut kulturen till områden dit den normalt inte når
• Sprida den under året, inte bara visa upp den under turistsäsongen
• Förmedla samtidskonsten
• Få ut det som händer inom bildkonsten
• Arbeta med barn och ungdomar
- Samtidskonsten skulle egentligen kunna kallas modern konst, men i det begreppet lägger vi nu in andra saker. Samtidskonsten är för många fullständigt obegriplig med till exempel burkar, pinnar, trådar, ja allt möjligt som vi normalt inte förknippar med begreppet konst. Därför måste detta synliggöras och beskrivas.
Konst kan som bekant ta sig många uttryck. Video, multimedia och musik är begrepp som på senare år trängt in i konstvärlden. Även dessa uttryck för skapande kräver sin rättmätiga plats på arenan och Jordi Arkö känner sitt ansvar.
Jobbet innebär mycket resande och kontorsstolen i landstingshuset i Falun nöter han bara ett par dagar i veckan. Resten av tiden går åt till att träffa utövarna i deras egen miljö. Han ser sitt uppdrag som ett smörjmedel i den konstnärliga motor som tuffar på i länet och om den ska prestera sitt bästa måste han vara synlig för utövarna.
Vad är då på gång i vår egen kommun? Som så ofta i olika sammanhang omfattar numera projekt hela Region Siljan, det formaliserade samarbetet mellan Mora, Orsa, Leksand, Rättvik och Älvdalen.
- Nästa höst kommer kulturcheferna i de fem kommunerna att samarbeta i ett utställningsprojekt kring Rättviksmålaren Verner Molin, skaparen av Mörksuggan. I den så kallade Mörksuggefonden finns ett otal verk; oljor, grafik, spränggravyrer, mörksuggor, porträttmåleri och landskapsmåleri. Varje kulturhus gör sin egen utställning och vi kommer att anordna gratisbussar mellan kommunerna så att alla kan ta del av hela utställningen.
Sven-Erik Nilsson
sven-erik.nilsson@mora.se
Framför den mäktiga släktgården. |
Jordi Arkö, t o m 1995
|
Studier: Stockholms Universitet 1971-74. Konstfackskolan 1971-75 Stockholm. Konsthögskolan i Stockholm 1975-80.
Tjänster: Högskolelektor på Konsthögskolan i Stockholm i grafisk konst 1980-1993. External Accessor på Konsthögskolan i Dublin NCAD
(National College of Art and -Design.) 1990-1993. Konstnärlig ledare för Grafikens Hus i Mariefred 1996-.
Representerad: Nationalmuseum i Stockholm, Konstakademiens samlingar Stockholm, Statens museum för Kunst i Köpenhamn, Biblioteque National i Paris, Göteborgs konstmuseum, Västerås museum, Norrköpings museum, Skissernas museum i Lund, Dalarnas.museum Falun, Sigtuna Museum, Norrbottens Museum Luleå, American Swedish lnstitute,Minneapolis USA, Nordic Heritage Museum, Seattle USA, Swedish Museum Center Chicago USA.
Urval utställningar:1981 Nikolaie Kirke Köpenhamn (inbjuden av danske Grafikere), 1981 Galleri Dr Glas Stockholm, 1981 Galleri Belle Västerås, 1982 och 1985 Galleri Mors Mössa Göteborg, 1983 Vetlanda museurn. 1989 Konstnärshusets grafikgrupp Stockholm, 1991 Konstnärshuset Stockholm 1991 Liljevalchs konsthall, premiärvisning Röde Orm, 1992 Centre Culturel Suedoise, Paris, 1992 Altes Museum i Berlin, 1992-93 Skissernas Museum Lund, 1993 Konsthallen,.Sölvesborg, 1993-94 Sigtuna Museum, 1994 Hällristningsmuseet i Tanum, Bohuslän, 1994 American-Swedish Institute Minneapolis USA, 1995 The Nordic Heritage Museum, Seattle USA, 1995 Swedish American Museum Center, chicago USA, Svenska ambassaden i Tokyo, ]apan.
Viktigaste stipendier och priser: Ateljéstipendium Konsthögskolan vid Brucebo konstnärsgård Gotland 1976, arbetsstipendium till Biaiveza i Polen ”plenero” Polska insti. 1977, Sallbergs stipendium/Konsthögskolan 1978, Osyp och Elsa Maidanjuks stipendium Konsthögskolan 1979, Axel Hirsch stipendium Konsthögskolan 1980, Vinnare av Unga Tecknare 1981, Biennalpriset i Rauma, Finland 1984, Arbetsstipendium till Dublin från Svenska Institutet 1986, Albert Bonniers hundraårsminne 1992, Grafiska Sällskapets stipendium 1994 ”för en grafisk produktion som excellerar i teknisk briljans, humor och artisteri”.
Utgivit: Tillsammans med Philip von Schants boken Vad är grafik? 1996.
Övrigt: Textil bonad till HTF:s kongressal, Stockholm, (Röde Orm) 1998 i samarbete med med Handarbetets Vänner Stockholm. Röde Orm textil bonad i samarbete med Handarbetets Vänner Stockholm 1990-91. Hissinteriör Röde Orm Perstorpslaminat, karolinska sjukhuset 1992, 1991 Bokprojekt med Röde orm som koncept, två kassetter med 105 litografier och 800 vinjetteckningar till Frans G Bengtssons text. Frimärke till Postverket Frans G Bengtsson 100 år 1994. Dekorationer till vikingaskeppet Bjork, Sollerön Mora 1995.
|
|
2003-08-18 09:52
|
« Tillbaka
|
|
|
|
Utskriftsversion
