Vansö kyrka

 


Vansö socken ligger i en gammal kulturbygd, rik på fornminne, bl a kummel, järnåldersgravar och älvkvarnar. Församlingen kallas i en handling från 1304 "wanzö". Som efterledet av namnet anger, har socknen längre tillbaka i tiden utgjort en ö i Mälaren. Kristendomen nådde takten redan under 1000-talets lopp, och troligen byggdes mot slutet av detta sekel en första kyrka av trä. Vansö var länge biskopens prebende, men nu ingår församlingen i Vårfruberga och Härads kyrkliga samfällighet.

1100-talet
Kyrkans äldsta delar, dvs långhusets västparti, härstammar med största sannolikhet från detta århundrade.

1300-talet
Kyrkan förlängdes österut och förvandlades till en rektangulär gråstenskyrka.

1400-talet
Ett torn i väster tillfogades och likaså ett vapenhus. Sakristian torde ha tillkommit samtidigt med att kyrkan fick ett nytt kor, inkluderat i långhuset. I mitten av 1400-talet välvdes kyrkan. De fyra valven utgör stjärnvalv av s k Vadstenatyp. Valven målades på 1460- och 1470-talen och räknas som ett av Albert Målares (Albertus Pictor) tidigare arbeten. Bäst bevarad är scenen, som föreställer Isaks offer invid predikstolen, och den företer tydligt släktskap med Albert Målares "säkra" kyrkor.

1500-talet
År 1590 drabbades kyrkan av en svår brand troligen till följd av blixtnedslag och "både taak, torn och kläcka och kyrkherberge och halfparten aff bogården" förstördes av elden.

1600-talet
År 1635 förstördes tornspiran av en storm och kyrktaket skadades ånyo. Tornet försågs med trähuv och klockorna hängdes i stapel. Eftersom kyrkan inte är byggd på hälleberget, började i mitten av 1600-talet östgaveln att svikta och det var också problem med sydväggen och sakristian. 1682 byggdes två kraftiga strävpelare på östra kyrkväggen samt den ännu bevarade strävpelaren på sydväggen.

1700-talet
Ett nytt gavelröste murades på korväggen och ankarjärn sattes in för att hålla samman murarna. 1762 revs tornet ner så långt att man kunde lägga utrymmet under gemensamt tak med den övriga kyrkan.  1765 togs en portal upp i västra tornmuren, så att kyrkan fick två ingångar. Man tog även upp nya fönster, eftersom de gamla var små. 1799 byggdes sakristians norra gavel om.

1900-talet
År 1902 renoverades kyrkan omfattande. Ett nytt kor tillkom i öster och tornet nydanades. Den gamla, fasta bänkinredningen kastades ut och ersattes av en öppen. De sedan 1765 (?) överkalkade målningarna togs fram och utsattes för en mycket hårdhänt överarbetning. På grund av det är det omöjligt att definitivt fastställa målarmästarens identitet (se ovan). Ornament och schabloner tycks vara helt nymålade 1902 men återgår på äkta förebilder. Även läktare och predikstol förändrades. I det nya koret insattes i en rundel ett tidstypiskt glasfönster med Den Gode Herden som motiv. När tornet var färdigbyggt, rev man klockstapeln och hängde upp de båda klockorna i tornet. Därefter har kyrkan inte genomgått några större förändringar. En yttre omfattande renovering gjordes 1978. Under sommaren 2005 har en ny port satts in vid södra vapenhuset.


Vansö kyrkas praktfulla altarskåp är tillverkat på 1480-talet i Lübeck. Dess mittstycke (corpus) föreställer Jesu korsfästelse.

Av de båda helgonfigurerna är St Olof äldst. Själva skulpturen är från 1300-talet och har vid mitten av 1400-talet placerats i ett skåp, på vars dörrar änglar avbildas, som trakterar skilda instrument. Såväl bild som dorsal är svenska arbeten.

Mariaskåpet är ett svenskt arbete från senare delen av 1400-talet. På flyglarna återges Marie bebådelse, Marias och Elisabeths möte, Kristi födelse och Heliga tre konungars tillbedjan. De båda helgonskåpen återuppsattes 1931. Såväl altarskåpet som de båda helgonskåpen konserverades 1986-1987.

På väggen mot sakristian hänger ett triumfkrucifix från slutet av 1200-talet, troligen anskaffat i samband med kyrkan tillbyggnad c:a 1300. Det har hängt i triumfbågen, som i princip vore dess rätta plats. I

Dopfunten av gotländsk sandsten är en s k musselcuppa eller paradisfunt från 1200-talets slut. 1972 flyttades den till sin nuvarande plats i koret. Till funten här en insats (dopfat) av förtent koppar anskaffat 1974. Kyrkan äger också en dopskål av tenn från 1600-talets senare del.

Predikstolen härrör till sina äldsta delar från 1600-talets mitt men blev 1902 omändrar. Bevarade i ursprungligt skick är de fyra skulpturfälten med varsin evangelistbild. Ljudtaket har, i stället för den traditionella duvan, en ornerad pinjekotte. 

År 1850 införskaffades en sexstämmig orgel som levererades av orgelbyggaren Gustaf Andersson i Stockholm. Orgelfasaden i den nuvarande orgeln härstammar från denna tid. 1939 utökades orgelverket med fyra stämmor och har alltså nu tio stämmor. Ombyggnaden gjordes av Nils Hammarberg, Göteborg.

Till gravminnena får väl räknas kammaren norr om tornet. Det förvärvades av Jakob Grundel 1736 som gravkapell. Sedermera kom det att användas som benhus, dvs man placerade där ben som kom fram, då nya gravar grävdes. 1776 återköpte församlingen benhuset, som i dag nyttjas som förvaringsutrymme. Nära ingången till sakristian ligger kyrkans enda i golvet placerade gravsten. Av äldre datum är en sedan 1983 i vapenhuset placerad gravsten, som tidigare låg på kyrkogården. Det härrör från 1680.

De båda klockor som 1902 flyttades till tornet är från 1647 respektive 1662.

Fogdö kyrka Helgarö kyrka Härads kyrka Vårfruberga Klosterruin