Hon sålde 1609 egendomen till Tage Ottesen Thott till Näs och Ericsholm, "Skånske kungen", som förutom dessa gods även ägde Barsebäck, Bjersjöholm och Värpinge, som sedan fick namnet Trolleberg, med tillhörande 300-400 bondgårdar. Han skall som mest ha innehaft 70 % av Skånes jord. Hur var det då möjligt för en enda person att lägga under sig så mycket jord? Den skånska adeln hade redan under medeltiden hört till den mäktigaste i riket, men det var först under 1500-talet som den kom i besittning av sina största egendomar genom förvärv från kungamakten under framför allt Frederik II:s regeringstid. De stora kyrko- och klosteregendomar i Skåne som Kronan lade beslag på under reformationen såldes till adeln eller byttes bort mot gods på de danska öarna, eftersom gränslandet Skåne ofta härjades av fientliga härar och ansågs otryggt. Skåne blev härigenom adelslandet framför andra i Norden. Den allmänt aktade Tage Thott blev den främste av de skånska adelsmännen. Han föddes på Ericsholm som son till Otte Tagesen Thott och hans hustru Sophie Ottesdatter Brahe, Tycho Brahes syster. Efter en lång utlandsresa blev han hovjunkare hos Christian IV och deltog senare i Kalmarkriget. Kungen anlitade honom under de följande åren för flera diplomatiska uppdrag. År 1624 blev han riksråd. Efter en brand på Skabersjö lät han 1629 återuppbygga slottet och detta fick då den nedervåning i huvudbyggnaden som ännu finns kvar. Tage Thott var en stor mecenat och samlade på Skabersjö en krets av berömda författare och forskare. Under Trettioåriga kriget var han generalkommissarie vid den danska armén och tjänstgjorde senare som sändebud och fredsmedlare hos svenskarna. Hans erfarenheter under dessa år och under Lennart Torstenssons krig mot Danmark på 1640-talet gjorde honom till en sann fredsvän. Tage Thott var, liksom den skånska adeln i gemen, motståndare till krigsförklaringen mot Karl X Gustav år 1657 och han var ett av de få riksråd, som vägrade att ge sitt samtycke till det olyckliga kriget. Han dog 1658, endast några dagar innan Roskildefreden undertecknades. Ärkebiskop Peder Vinstrup, som höll likpredikan över honom, beskrev i varma ordalag hans strävan att mildra motsättningarna mellan de frälse och de ofrälse stånden i Skåne och hans beredvillighet att alltid själv tala med dem som sökte honom i något ärende. Ingen behövde gå ohörd från hans port.
Genom Tage Thott kom Skabersjö till den släkt, som än i dag innehar det. Godset har dock inte varit i släkten hela tiden sedan dess. Tage Thotts yngste son Ove, som var överste i dansk tjänst, tillträdde efter faderns död. Han var mycket förmögen och ägde många gods. Dessa förlorade han ett efter ett, eller som J.C. Barfod skriver:" - som slät hushållare förskingrade han helt och hållet sin ärvda och förvärvda egendom". Herrestad sålde han till Ebba Brahe, varefter följde en lång process, eftersom man ansåg att köpet inte gått rätt till. Barsebäck bytte han bort mot en vagn och ett par hästar, Snogeholm mot en allongeperuk och Markie fick en köpman i Malmö. "I dessa sistnämnda fall måste viner hafva utgjort en betydande post, ty herr Ove säges i fyllan hafva gjort alla dessa byten, vilka aldrig kunnat göras vid sunt förnuft", skriver Barfod och fortsätter: "Herr Oves namn är också i familjen ihågkommet med samma heder som Pilatus i Trosbekännelsen, och jag vet att då hans porträtt en gång föll ned och sönderslog en hop därunder stående porslin, han hedrades av friherrinnan Thott med det tilltalet att - han borde vara nöjd att i levande liv hafva förstört sitt hus; han borde ej in effigie skada efterkommande, som han ej hunnit fördärva."  Skabersjö som Gerhard Buhrman tecknade det omkr. 1680 (Buhrman-Fischers prospektverk) Skabersjö ägdes sedan av Ove Thotts son Frederik, men i samband med skånska kriget 1675-79 blev gården indragen till den svenska kronan, eftersom familjen Thott var dansksinnad. Den bortgavs till generalfältmarskalken Fabian von Fersen och kallades vid den tiden även Kronendal. Egendomen köptes 1680 av fru Ida Skeel och återskänktes till hennes dotterson, den nyssnämnde Fredrik Thott. Efter hans död 1706 bodde änkan och barnen en tid på godset, och 1722 övertogs det av sonen Otto Thott. Från och med 1700-talet börjar också den svenska ätten Totts medlemmar att ändra stavningen av namnet till Thott.  Tage Thott, död 1824 Av Otto Thotts många barn blev Tage Thott 1761 ägare till Skabersjö, som han behöll till sin död 1824. Vid hans tillträde hade slottet under långa tider stått obebott och fått förfalla. Han lät 1774-83 slottet genomgå en grundlig ombyggnad, som gav det dess nuvarande utseende med port genom huset och gamla vattengravar, som omger byggnaderna på alla sidor och troligen är från 1500-talet. Porten genom huset, som är ovanlig på skånska slott, tillkom genom att Tage Thott upphöjde västra portlängan, där det tidigare varit brygghus och bagarstuga, till huvudbyggnad. Ännu en våning byggdes på denna. Samtidigt revs den gamla östliga huvudbyggnaden av trä med trapptorn, så att borggården öppnades. Arkitekten bakom ombyggnaden var troligen svågern Adolf Fredrik Barnekow. Tage Thott styrde med skicklighet och framgång lantbruket både på Skabersjö och på sina många andra gods. Han kom att göra en märklig karriär och har enligt Barfod "varit nog lycklig att framdraga sin ätt ur ett hundraårigt mörker". Efter krigstjänst blev han 1769 befordrad till major och kommendant på Malmö slott. 1776 utnämndes han till landshövding i Malmöhus län. Tage Thott upphöjdes i friherrligt stånd 1778, blev greve 1807 och En av rikets herrar 1816. Han var gift med friherrinnan Ulrika Christina Barnekow från Vittskövle. 1799 instiftades fideikommiss av Skabersjö, som förbands med grevevärdighet för den manlige innehavaren av godset. Efter Tage Thott tillträdde hans son greve Otto Thott egendomen som den förste med fideikommissrätt. Han blev 1819 vice landshövding och dog 1826. Hans efterföljare blev sonen greve Tage Kjell Thott, som gjorde stora insatser inom skogsbruket på godset. När han dog 1866, tillträdde sonen kammarherren Otto Thott, död 1891. Hans son greve Tage Thott innehade därefter Skabersjö till sin död 1921 och gjorde sig känd som skriftställare inom skogs- och jaktvården, som han också omhuldade på godset. Han efterträddes av sin bror överstekammarjunkaren greve Otto Thott och vid hans död 1933 övergick godset till sonen greve Stig Thott. Dennes andra hustru hette Greta Malmqvist. När de träffades första gången var hon en ung, söt spritkassörska på Bökebergs dansrestaurant. Med henne hade greve Thott sedan ett förhållande i 18 år innan han fick skilsmässa från sin första hustru och hans Greta kunde flytta in på Skabersjö. Stig Thott dog vid en flygolycka i London 1944 och Greta Thott bosatte sig därefter på herrgården Bökebergsslätt vid Yddingen. Hon trolovade sig senare med författaren och poeten Hjalmar Gullberg, som hos henne fick ett hem de sista tio åren av sin levnad. Hans sista dikter skildrar bokskogsbygden kring Bökebergsslätt och Yddingen - den sjö där han valde att ta sitt liv en julimorgon 1961 efter att ha drabbats av en plågsam och obotlig sjukdom. Stig Thott efterträddes som fideikommissarie av sin son i första äktenskapet greve Otto Thott, som dog 1980. Det gamla säteriet har nu omvandlats till Skabersjö Gods AB, en följd av fideikommissens avskaffande. Nuvarande ägare är greve Peder Thott, son till Otto Thott. Godset omfattar ca 3.600 hektar. Skabersjö är ett mycket elegant slott. Att det klarade sig undan en ombyggnad i slutet av 1800-talet, som så många andra skånska slott fick genomgå, berodde på att den dåvarande greve Thott inte hade tillräckligt med pengar - ritningar för en om- och tillbyggnad av slottet fanns framtagna. Kring den nuvarande slottsbyggnaden ligger magasins- och stallbyggnader från 1600-, 1700- och 1800-talen samt storslagna trädgårdsanläggningar, komponerade på 1760-talet av Tage Thotts svåger, arkitekten A.F. Barnekow. I Skabersjö by finns en slottskyrka från 1100-talet. Slottet visas efter överenskommelse mot inträde; tel. 040-44 40 51, 44 40 00.
|
