[ Tillbaka till tro och sed ]
Matlagning, ett tidsödande arbete


 

Under 1900-talets början ändrades matvanorna. Mycket tid gick åt till matlagningen. Arbetsfolk var hungriga så det lagades rikligt med mat på gårdarna. Det vankades också mat väldigt ofta, så kvinnor och barn hjälptes åt med kökssysslorna. Diskning var en passande syssla för barnen. Det användes inte diskmedel eller annat rengöringsmedel. Allt skulle användas och diskvattnet gav man till grisen. Även saltlaken som blev vid insaltning av kött och fisk användes, det hälldes över halmen som kreaturen utfordrades med.

 

 

I början av 1900-talet hade man dessa mattider:

 

  • 8-9 frukost
  • 10-11 förmiddagskaffe
  • 12-13 middag
  • 15-16 merafton
  • 19-tiden kvällsmål



Vad åt man då vid dessa tider?
  • Frukosten bestod av: kokt potatis med stekt fläsk eller salt sill. Till detta drack man mjölk.
  • Till förmiddagskaffet serverades bullar eller skorpor.
  • Middagen bestod ofta av kokt kött eller fisk med kokt potatis. Hade jaktlyckan varit god kunde det bli sjöfågel. Man avslutade middagen med att servera fruktsoppa eller kräm.
  • Vid merafton var det pannkakor med sylt och kaffe och smörgås som serverades.
  • Kvällsmålet bestod av svartgröt (rågmjölsgröt), slätnos (välling), sluring (se recept) eller soppa gjord på kroppkakespad.

Smör och fett

Upp

[ Tillbaka till matkultur] [ Tillbaka till huvudmenyn ]
[ Innehållsförteckning ]