Låsta positioner
trots många möten

BRYSSEL
Dramatiken ökar på EU-toppmötet i Bryssel. Ännu sent på eftermiddagen förblir positionerna på EU-toppmötet fastlåsta, trots att större delen av fredagen ägnats åt bilaterala samtal med de länder som har de största problemen. Fortfarande finns ingen lösning i sikte och förhandlingarna om ett nytt förenklat fördrag ser ut att blir utdragna och komplicerade.

Under eftermiddagen fortsätter mötets ordförande Angela Merkel med nya bilaterala samtal med de länder som vägrar godta det förslag som Tyskland lagt fram. I dessa samtal förväntas hon pröva nya kompromissmöjligheter för att därefter komma med ett modifierat bud. Vid en arbetsmiddag senare i kväll kommer stats- och regerincheferna att diskutera detta nya förslag, men eftersom det av allt att döma ännu inte handlar om ett slutbud så fortsätter sannolikt toppmötet långt in i midsommarnatten.

Om toppmötet nu misslyckas med att nå enighet om ett nytt förenklat fördrag så skulle EU hamna i en djupt demoraliserande förtroendekris. Det skulle allvarligt skada EU:s anseende i omvärlden och undergräva trovärdigheten i unionens ambitiösa målsättningar, exempelvis i klimatpolitiken.

De länder som har störst svårigheter att acceptera Merkels förslag är Polen, Storbritannien och Nederländerna. Angela Merkel har brett stöd hos ett flertal av EU:s medlemsländer när hon begär att få de utestående stridsfrågorna undanröjda här och nu. Utan en strikt uppgörelse vid detta toppmöte kommer EU inte att inkalla en ny regeringskonferens. Portugal som tar över ordförandeskapet i EU vid halvårsskiftet vägrar ta ansvar för förhandlingarna utan ett klart mandat och en stramt definierad tidtabell. Utan en uppgörelse detta veckoslut förlängs EU:s inre kris under lång tid framöver.

Polen ställer krav på en nyordning av EU:s röstregler eftersom de enligt polsk uppfattning i allt för hög grad gynnar Tyskland. Det finns olika tekniska möjligheter att lösa Polens problem, men även länder som kan sympatisera med Polens önskemål avstår från att kräva förändringar. De tänkbara lösningarna skulle bara ytterligare komplicera EU:s redan mycket komplexa beslutsformer. Likväl förefaller det oundvikligt att toppmötet till slut måste gå Polen till mötes.

Storbritanniens problem handlar framför allt om landets ställning i EU:s mellanstatliga samarbetsområden, som utrikes- och säkerhetspolitiken och det rättsliga samarbetet. Utvägen blir förmodligen olika former av förtydliganden kombinerade med brittiska särlösningar (så kallade opt-outs).

Nederländerna ställer tre krav: nationella parlament skall kunna lägga in veto mot förslag till EU-lagstiftning, rätt till offentliga subventioner av allmännyttans bostäder och skärpta inträdeskrav på nya EU-medlemmar. Detta sista krav skulle tillgodoses genom att de så kallade Köpenhamnskriterierna från 1993 skulle skrivas in i ett nytt fördrag. På den här punkten befinner sig premiärminister Jan Peter Balkenende på kollisionskurs med partivännen, statsminister Fredrik Reinfeldt, som med stöd i Sveriges Riksdag motsätter sig det holländska kravet. I svenska ögon skulle det bara leda till att stegra svårigheterna för nya länder att ansluta sig till EU.
Angela Merkel som verkar bedöma den holländsk-svenska motsättningen som ett mindre problem har bett Balkenende och Reinfeldt att försöka lösa tvisten på egen hand.