Svarta Katten

Lajv-butiken i Solna

Bygga ringbrynja

Uppdaterad 2007-04-25

	(version 1.0) Text: Torbjörn Walberg Redigering: Helena Ängebrink
	Disclaimer: Vare sig Svarta Kattens Handelsbod eller författaren tar något som helst ansvar för skador eller liknande som kan uppkomma genom att någon använder sig av denna beskrivning eller av brynjor tillverkade efter denna beskrivning. De brynjor som beskrivs är ENBART avsedda att användas för dekorations- och teaterändamål. Beskrivningen tar upp den enklaste brynjetekniken; europeisk 1:4 (uttalas 'ett till fyra'), och hur man kan utveckla det till en hel brynja. Beskrivninger tar inte upp intagningar och utvidgningar, cirkulära former (huvor), eller mer avancerade tekniker. För information om detta, se listan med rekommenderad läsning i slutet av beskrivningen. OBS! Läs igenom HELA beskrivningen innan du börjar bygga. Detta för att undvika onödiga misstag.
	Materialgenomgång Material märkt med en * finns att köpa på Svarta Katten. Tillverkningsmaterial Fjäderstålsringar Mässingsringar (dekorationer) Arbetsmateriel Låsringstång Handske (inte nödvändigt, men förlänger orken i händerna avsevärt) Plattänger för mässingsringar (Byggvaruhus / järnaffär) ----- Metaller Fjäderstål används huvudsakligen eftersom det är tidsbesparande och finns som färdiga ringar. Man öppnar och stänger ringar med den ena handen, och hanterar väven med den andra. Med mjuka (icke fjädrande) metaller som järn eller mässing måste du använda en plattång i varje hand, och måste hela tiden byta funktion på ena handen vid öppning / vävhantering vilket tar mycket längre tid. Ringar* Lämplig ringstorlek för de första projekten är ringar med 8 mm innerdiameter och 1,3 mm tråddiameter. Detta är också de vanligaste ringar som används av lajvare idag. Låsringstänger [tillägg av SvKH kommer snart upp under denna rubrik] Plattänger Om du tänkte använda mjuka metaller och behöver plattänger, se till att de har så små räfflor som möjligt. Då undviker du att repa ringarna, vilket får den att se mer sliten ut.
	Planering av arbetet När du bygger med större mängder ringar är det bra att ha en arbetsplan. Först av allt; bestäm dig för vad du vill göra, och hur stora ringar du tänker använda. Uppskatta sedan hur mycket ringar som kommer gå åt, hur mycket de kommer att kosta totalt, och hur mycket arbete du är beredd att lägga ner. Till en medelstor T-tröjeformig brynja går det åt ungefär 20 000 ringar, vilket kostar 880:-, men det är inte nödvändigt att köpa allt på en gång. Vid beräkning av storlek tänk också på att eventuell vaddering ska få plats under. En rimlig tid att lägga ned på ett brynjeprojekt är ca 5 timmar i veckan, vilket innebär att man med en takt av ca 500 ringar i timmen kommer att bli klar på ungefär 2 månader. Plus en veckas marginal för oförutsedda händelser. Hur man får tid Ett bra sätt att få tid för brynjebygge är att använda "dödtid". I början måste du förstås sätta av tid för att få in rutinen, men när bygget går av sig själv så finns det massor med tid att utnyttja. Om man arbetar två timmar på kvällen medan man ser på TV så är det 14 timmar i veckan. Om man bygger på bussen eller tunnelbanan 30 minuter om dagen är det 3,5 timmar i veckan. För att inte tala om lunchraster och håltimmar för den som går i skolan. Det går faktiskt att bygga brynja på de flesta platser och tidpunkter, bara man är lite förutseende och har med sig tång och lite ringar. Se bara till att prioritera rätt, så att du inte sitter vid TV:n utan att ens titta på de ringar du har i knät och hoppas att brynjan blir klar av sig själv. Några viktiga saker att komma ihåg - Ringar som är mindre skapar en tätare väv, men tar längre tid att väva. - Långa ärmar eller längre nederkant ökar naturligtvis på ringmängden. - Arbeta inte för långa stunder i sträck! Ställ dig upp och sträck på dig minst en gång i timmen. Stretcha samtidigt ut arm- och handmusklerna. Sitt aldrig mer än 2 timmar i sträck, särskilt inte i början. - Det kan vara jobbigt att öppna ringarna i början, men handens muskler anpassar sig ganska snabbt. - En brynja skyddar INTE mot blanka pilar eller knivstötar. Gör därför aldrig hållbarhetsprov där brynjan sitter på dig själv. - En brynja bygger inte sig själv. Det är upp till dig om den blir klar i tid.
	Om väven Den absolut vanligaste väven för rustningar brukar kallas för "europeisk 1:4". Det innebär att varje ring länkar till fyra andra. Om det är första gången du arbetar med ringar är det bra att prova dig fram till hur du lättast sätter ihop ringarna, innan du börjar med själva brynjan. Ringarna öppnas genom att placeras över tångens käftar och sedan pressa ihop tångens handtag. Det finns inget "rätt" sätt att hålla tången, och heller inget "rätt" sätt att sätta ihop ringarna. Alla hittar sina egna. Det enda rätta är att prova sig fram. När du öppnar ringarna ska de aldrig öppnas mer än 1,5 mm. De fjädrar sedan ihop av sig själva, förutsatt att du inte öppnade för mycket. De stängs då inte helt, utan det finns en liten öppning mellan ändarna. Det ökar risken att ringarna glider ur varandra vid användning.
	Arbetsgång för fjäderstålsringar 1 Första ringarna Först öppnar du en ring och placerar fyra stängda i den. Sedan stänger du ringen. Detta är brynjans huvudsakliga beståndsdel (kallas för "fjäril", varför blir uppenbart i nästa steg).
	2 Utlägg Vik ut de fyra ringarna så att "fjärilen" ser ut som på bilden. Det kan kräva lite trixande, men det brukar lösa sig efter en stund. Nu börjar man kunna se själva mönstret i väven. Oroa dig inte om de faller ur sitt "fjärilsaktiga" läge; det är bara att vika tillbaka dem.
	3 Förlängning Nu är det dags att förlänga fjärilen. Plocka upp en ring på tången, öppna, lägg in 2 andra ringar i den. Sedan, utan att stänga emellan, placera ringen genom två av fjärilens nedre ringar.
	Upprepa steg 3 tills biten är tillräckligt lång. Om du senare vill förlänga den mer, så är det bara att upprepa steg 3 igen.
	4 Hopfogning När du har förlängt remsan till önskad längd och gjort flera lika långa ska de fogas ihop. 4.1 Lägg remsorna så att mittenringarna lutar åt samma håll. Se till att kanten där du börjar är rätt vikt, och inte ser konstig ut på något sätt.
	4.2 Sätt en ring genom de fyra översta ringarna. Tänk på att den ska luta åt samma håll som mittenringarna i kedjorna.
	4.3 Sätt sedan en ring genom de två nedersta som den första ringen länkar till, och genom två egna nedanför.
	4.4 Ring 1 länkar alltså till 4 ringar. Ring 2 länkar till två av ring 1:s ringar (röda) och till två egna. Ring 3 länkar till två av ring 2:s ringar, (men ingen av ring 1:s), och två egna.
	4.5 I änden på kedjorna kommer slutet naturligt, eftersom det inte finns några mer ringar att fästa i.
	5 Breddning 5.1 Om du vill bredda mindre delar i taget; ta en ring, öppna den och placera två andra i den. Utan att stänga sätter du den i de två yttersta kantringarna på väven du vill bredda.
	5.2 Ta sedan en ring, öppna, lägg i en till, och länka genom de tre ringar (rödmarkerad mitt) som skapats av steg 5.1. Upprepa steg 5 tills kanten tar slut Upprepa steg 5.1 och 5.2 om du vill ha biten ännu bredare.
	Arbetsgång för mässingsringar Mässing och andra mjuka metaller har inte den egenskapen att de fjädrar. Därför måste man stänga dem manuellt med två tänger istället. Orsaken till att man inte kan använda låsringstången är att det är svårt (för att inte säga omöjligt) att få ringarna att stängas helt efter at ha öppnats på den ledden. Mjuka ringar öppnas alltid vinkelrätt mot själva ringen. Börja med att göra steg 1 och 2 under fjäderstål. 3 Nu gör du så många fjärilar du tycker att du orkar. 10-15 stycken är bra att börja med, så kan du öka antalet senare.
	4 När du har ett antal så är det dags att foga ihop dem. Ta två fjärilar och lägg ut dem på bordet. 5 Sätt fast en mittenring (röd).
	6 När du har lyckats med detta (de första femtio gångerna krävs det en del pillande) så lägger du en fjäril till ovanför remsan, och upprepar proceduren.
	7 När du har ett antal av dessa kan du foga remsorna enligt steg 5 under fjäderstål.
	Felavhjälpning Att göra fel när man lär sig är oundvikligt. Att se felet är en början. Att se var felet sitter är halvvägs. Att reparera felet är bra. Att förstå felet och lära sig hur man undviker det nästa gång är mästerligt. Bilden till höger visar ett av de vanligaste felen, oavsiktlig intagning. Som du ser är nederkanten ojämn, trots att kedjorna är lika långa. (Räkna kantringarna så får du se) Detta beror på att man vid fogning av remsorna oavsiktligt har satt en ring genom 5 istället för 4. Kan du hitta den? För att reparera felet, leta reda på vilken ring som sitter fel och öppna upp väven till kanten från den. Sedan tar du loss den felsittande ringen och fyller ut väven till kanten igen. Du kan bli tvungen att lägga till/ta bort rader i den öppnade raden för att allt ska stämma. Innan du börjar öppna ringar för att reparera ett fel, kontrollera att inte ringarna bara har vridit sig. Ofta, om det helt plötsligt är ett fel där det inte har varit något förut, går det att vrida och vända tillbaka ringarna till deras korrekta utgångsläge.
	Brynjan: När du börjar få grepp om väven är det dags att börja foga ihop bitarna du har gjort. Följande mönster beskriver hur du sätter ihop rektangulära bitar till en brynja. Du behöver inte bygga alla bitarna och sedan sätta ihop dem; det går utmärkt att göra en bit i taget och sätta fast dem en i taget. För att brynjan ska passa, låt B vara längden runt armhålan +20cm. C är längden du vill ha på ärmarna. A är bredden mellan dina axlar. D är längden från axeln till nederkanten. Den streckade linjen kommer ligga längs med dina axlar. Det lättaste sättet är att först bygga axel, bröst- och ryggbiten. Sedan gör du ärmarna. Sätt fast ärmarna centrerat mot halshålet vid den streckade linjen.
	Halshålet kan du göra fyrkantigt om du inte känner att du vill göra runt eller V-format. För att göra V-formen använder du 45° kanter. Så här ser en 45° kant ut. För att tillverka den; gör helt enkelt varje ny rad en ring bredare.
	För att foga ihop det hela, gör såhär: Vik brynjan på mitten vid den streckade linjen. Foga ihop de röda kanterna med varandra. Sätt ihop de blå kanterna med varandra.
	När det gäller vävens riktning så ska väven för att ge optimalt skydd hänga såhär från axlarna: De flesta brynjor från medeltiden och vikingatiden har också denna riktning på väven, så det är historiskt korrekt. Vissa andra beskrivningar försöker även att få väven denna riktning i ärmarna, genom att använda 45 graders sömmar i axelbiten, eller liknande. Det är onödigt komplicerat, det blir inte snyggt, och det är dessutom ohistoriskt. Undvik!
	Rekommenderad läsning: Hur du tillverkar din Ringbrynjehuva av Margareta Hoas (kan köpas på SvKH) Mailleartisans Om avancerade tekniker och nya vävar. Maille of the Dreamseeker Inspiration till inläggningar.
	Kör ni fast ordentligt, läs först igenom beskrivningen en gång till. Har problemets lösning då inte visat sig kan Man be om ett förtydligande i frågespalten på vårt Forum. Kommer ni på någon ny metod, eller har andra tips som inte finns med här får ni gärna dela med er av dem, så att beskrivningarna kan bli ännu bättre.
Allt material (text, grafik och bilder) är skyddat av lagen om upphovsrätt. Om inget annat anges är allt material (C) Helena Ängebrink & Carl-Fredrik Andersson 2007 butiken@svartakatten.com