Inflation – hur påverkas din plånbok?
2008-10-09
Inflationen fortsätter att vara hög. Värdet i september på 4,4 procent är fortfarande en bra bit över Riksbankens inflationsmål. Men hur påverkar egentligen inflationen hushållens ekonomi?
När inflationen började ta fart i slutet på förra året fick Ekonomifakta in flera frågor om hur inflationen påverkar plånboken. De flesta av oss började märka att matkassen blev dyrare när vi handlade.
En oroad läsare undrade om den nu utlovade löneökningen på fyra procent helt och hållet skulle ätas upp av inflationen. Med tanke på att inflationen vid det laget krupit över tre procent, och därefter stigit ännu mer, var frågan i högsta grad berättigad. Tyvärr var också svaret på frågan i princip ja. Fyra procents löneökning minus tre procent inflation, ger en real löneökning på en procent.
Löneökningar innebär alltså långt ifrån alltid att vår köpkraft ökar. Istället kan de bli till luft i lönekuvertet när konsumentpriserna stiger fort.
Oförändrad köpkraft på 80- och 90-talen
Under hela 1980-talet och en bra bit in på 1990-talet blev det tydligt för svenska löntagare att det inte finns ett självklart samband mellan stora lönelyft och ökad köpkraft. Trots att den genomsnittliga timlönen för en industriarbetare under denna tid ökade från drygt 30 kronor timmen 1980 till närmare 90 kronor 1995, förblev köpkraften i princip oförändrad. På lönebeskedet ökade lönen, men i praktiken fick man det knappast bättre ställt.
Fyra procents löneökning minus tre procent inflation, ger en real löneökning på en procent.
Förklaringen låg i den höga inflationen. Vissa år var inflationen uppe i över tio procent och i genomsnitt låg den på cirka sju procent. När konsumentpriserna ökar så mycket varje år förstår man lättare varför en löneökning på 60 kronor i timmen endast marginellt höjde industriarbetarnas konsumtionsstandard under dessa 15 år.
Timlön för industriarbetare, i fasta och löpande priser
Källa: SCB
Löneökningar spär på inflationen
Men om timlönerna hade ökat med 90 kronor istället för 60, hade inte detta hjälpt? Svaret är nej. Ännu större lönelyft hade enbart varit att hälla ytterligare tändvätska till inflationsbrasan. Det finns nämligen en gyllene regel att följa i detta sammanhang: löner bör öka i takt med produktiviteten, inte i takt med inflationen.
Egentligen är det ganska enkelt. Om vi inte blir effektivare på att producera de varor och tjänster som vi konsumerar, kan vi heller inte ta ut högre lön för den produktionen. Skulle lönen ändå höjas måste företagens/arbetsgivarens kostnader för detta ta vägen någon annanstans. Istället blir det då prislapparna för brödet, bilen, frisören och allt annat vi konsumerar som höjs. Vi får ökad inflation och löneökningarna blir till luft.