Det började 1902
Kungliga Filharmoniska Orkestern grundades 1902, då under namnet Stockholms Konsertförenings orkester. 1914 blev den heltidsensemble och under de år som följde kom den att formas och utvecklas av en rad framstående dirigenter, bland dem Arturo Toscanini, Bruno Walter, Wilhelm Furtwängler, Pierre Monteux, Rafael Kubelík, Lorin Maazel, Zubin Mehta, Kurt Masur och Sir Georg Solti.
Sedan orkestern blivit heltidsensemble leddes den av chefdirigenterna Georg Schnéevoigt (finländare,1915–1924), Václav Talich (tjeck,1926–1936), Fritz Busch (tysk, 1937–1940), Carl von Garaguly (svensk/ungersk,1942–1953) och Hans Schmidt-Isserstedt (tysk,1955–1964). Särskilt Schmidt-Isserstedt förberedde orkesterns – sedan 1957 Stockholms Filharmoniska Orkester – internationella karriär, vilken tog sin början 1966 med ankomsten av den ungerske dirigenten Antal Dorati som var orkesterns chefdirigent till 1974.
Antal Doratis arbete med orkestern ledde bland annat till två USA-turnéer, vilka profilerade den svenska orkestern på den internationella scenen. Johannes Norrby blev vid samma tid legendarisk Konserthuschef från 1939 till 1970. Hans konstnärliga och administrativa inflytande var utan tvekan i nivå med många av chefdirigenternas.
Dorati efterträddes av den ryske dirigenten Gennady Rozhdestvensky (1974–1977). 1979 besökte Stockholmsfilharmonikerna som första svenska symfoniorkester Sovjetunionen, med entusiastiskt mottagande i Moskva och Leningrad.
Efter ett antal år utan chefdirigent övertog en annan ryss, Yuri Ahronovitch, ledningen åren 1982–87. Med honom gjordes flera utlandsturnéer och Ahronovitch intresserade sig mycket för svensk musik. Han uruppförde också Allan Petterssons sextonde symfoni.
Paavo Berglund tog sig an Stockholmsfilharmonikerna 1987–91. Hans internationella renommé medförde att orkesterns anseende ökade. Berglund ledde framgångsrika Europaturnéer 1987 och 1989 samt en Japanturné 1990.
Åren 1991–95 återkom Gennady Rozhdestvensky som konstnärlig ledare och chefdirigent för Stockholmsfilharmonikerna. Han turnerade flitigt med orkestern. Samma period, 1991–95, var Niklas Willén orkesterns förste gästdirigent.
Under tiden 1995–98 var Sir Andrew Davis och Paavo Järvi tillsammans ledare, som första gästdirigenter för Kungliga Filharmoniska Orkestern, som orkestern heter sedan 1992.
Därpå var amerikanen Alan Gilbert Kungliga Filharmonikernas chefdirigent 2000–08. Orkesterns och Gilberts framgångsrika år tillsammans innebar en ömsesidig utveckling. Återigen flyttades också positionerna på den internationella arenan fram genom ett antal uppmärksammade turnéer, bland annat genom framträdanden i New Yorks Carnegie Hall.
2008 tillträdde finländaren Sakari Oramo som Kungliga Filharmonikernas nye chefdirigent och konstnärlige rådgivare. Oramo hade dessförinnan tio framgångsrika år bakom sig som chefdirigent för City of Birmingham Symphony Orchestra. Med ytterst erfarne Sakari Oramo som ledare är ambitionsnivån högsta möjliga.