German och Anne från "Landgång" prisades av sjöfolket
2007-03-29
Tv-journalisten Anne Lundberg och sjökocken German Zamudio fick idag ta emot Seko sjöfolks kulturstipendium för programserien Landgång. Serien har sänts i två säsonger i Sveriges Television, Svt.
– Det är oerhört hedrande att få det här stipendiet eftersom det kommer från branschen. Det känns gott i hjärtat och är det finaste pris jag fått. Det är dessutom det roligaste program jag gjort under mina 18 år som journalist, säger Anne Lundberg. Anne och German fick ta emot 20.000 kronor vardera för sin medverkan i den populära tv-serien Landgång. Programmet, som här i Sverige hade 1,2 miljoner tittare i genomsnitt per avsnitt, har också sänts i Danmark, Norge och Finland. – Det är en stor sak för mig att få pris efter så många år till sjöss. Tv-serien har varit ett lyft. Nu förstår folk hur livet till sjöss är, konstaterar German Zamudio. Tv-serien Landgång har, enligt stipendiemotiveringen, haft stor betydelse för att skapa förståelse för sjöfartsbranschen och situationen för svenskt sjöfolk. Anne Lundberg har under sina år på Svt jobbat som journalist på Rapport och i program som Uppdrag granskning. I dag är hon kanske mest känd för sin medverkan i tv-programmet Antikrundan. German Zamudio, som är född i Argentina, är kock och har jobbat till sjöss sedan mitten av 1960-talet. Sedan mitten av 1990-talet arbetar han på Donsötanks tankfartyg Navigo. Om ett par veckor fyller han 65 år och blir pensionär. Prispengarna kommer German att använda som en grundplåt för att ta familjen – hustrun Ann-Marie och de vuxna döttrarna Alexandra och Gabriella – till sin födelseby i norra Argentina. – Och jag tänker ha en liten fest för fotografen Lasse Schön och producenten Petter Braggé, som varit med i hela projektet. Om German är hemma kommer han också, säger Anne.
anita.fors@sekotidningen.se
Medlemsras för a-kassorna
2007-03-29
Vid årsskiftet höjdes avgiften till a-kassorna rejält samtidigt som ersättningen sänktes. Effekten har blivit att rekordmånga nu lämnar a-kassan.
Siffror som LO tagit del av visar att så många som 335 000 personer inte hade betalat sin a-kasseavgift i januari. Om avgiften inte har betalats den sista mars riskerar de att uteslutas ur a-kassan. Hittills har 5000 sekomedlemmar lämnat a-kassan. Hur många som inte betalat avgiften för januari är fortfarande oklart. Melker Ödebrink , föreståndare för Sekos a-kassa är oroad över utvecklingen. – A-kassan är en av grundbultarna som upprätthåller minimilöner och arbetsvillkor på den svenska arbetsmarknaden. Om medlemsantalet fortsätter rasa urholkas hela systemet. Om fler fortsätter att gå ur a-kassan kan det innebära ännu högre avgifter i framtiden.Melker Ödebrink tror inte att det främst är ekonomiska skäl som får medlemmarna att lämna a-kassan. – Många av dem som går ur nu har en fast lön och skulle egentligen ha råd att betala den nya avgiften men avstår kanske av politiska skäl, säger Melker Ödebrink.
anna.nilsson@sekotidningen.se
Avtal klart för telekomområdet
2007-03-29
Seko och Almega kom sent igår eftermiddag överens om ett nytt kollektivavtal för telekomområdet. Avtalet, som är treårigt, ger ett löneutrymme på 10,2 procent.
– Vi har visat att vi står för det vi sagt: rean är inställd. Vi har träffat ett avtal som står väl i nivå med industrin och dessutom har vi löst ett antal frågor som är viktiga för Sekos medlemmar, säger Sekos ordförande Janne Rudén. Det nya avtalet ger ett löneökningsutrymme på 3,7 procent första året, 3,5 procent för andra året och 3,0 procent år 2009. Det innehåller en individgaranti på 446 kronor per månad för 2007, 367 kronor för 2008 och 294 kronor för 2009. Samtidigt höjs lägstalönerna till 14.105 kronor för 2007, 14.595 kronor år 2008 samt 15.035 kronor år 2009. Sekos huvudkrav, att stärka det centrala avtalet, gick alltså hem. Vikten av ett starkt centralt avtal stod klart efter den senaste avtalsperioden, då Flextronics sa upp de lokala avtalen inför försäljningen till Relacom. Ett problem man nu kommit till rätta med. Janne Rudén är särskilt nöjd med att man har reglerat två viktiga frågor i avtalet: – Dels har vi fått igenom en skrivning om en lönenämnd, två representanter vardera från fack och arbetsgivare, som ska hjälpa till om man inte kommer överens lokalt. Dels har vi reglerat lönesättningen av nyanställd personal med yrkeserfarenhet, de ska ha den lön som finns för motsvarande befattningar på företaget. Att det centrala avtalet stärkts innebär också bättre regler för lönetillägg, en utökad kompensation vid föräldraledighet och att man löst ett antal frågor om arbetstider. Avtalet, som omfattar omkring 15.000 sekomedlemmar på telekomområdet, gäller från den 1 april till den 31 mars 2010. – Telekomavtalet är det enda avtal hittills som träffats utan inblandning av OPO, branschens opartiska ordförande. Det bevisar att den svenska modellen fungerar, parterna kan lösa avtalsförhandlingarna utan inblandning och ändå bli klara i tid innan avtalet löper ut, säger Janne Rudén.
anita.fors@sekotidningen.se
"Livbåtar är kosmetika"
2007-03-28
Livbåtar är kosmetika och helikoptrar duger dåligt vid sjögång. Det menar sjösäkerhetsforskaren Olle Rutgersson, som tycker att sjöfartsnäringen inte tar tillräckligt ansvar för säkerheten ombord.
Lastfartyget ”Finnbirch” haveri i slutet av förra året visar att det finns mycket kvar att göra när det gäller sjösäkerhet. 2 av 14 besättningsmän dog för att helikoptrarna tvingades vänta med hjälpinsatsen tills att fartyget sjunkit. Olle Rutgersson som är skeppsbyggare och professor i skeppsteknik är kritisk: – Evakueringen av ”Finnbirch” visar att det inte hänt så mycket på lastfartygen. Efter ”Estonias” förlisning 1994 har helikoptrar hållits fram som lösningen. Men både vår forskning och verkligheten visar att det inte är så. Det är inte alls acceptabelt. En så enkel historia, att 14 man ska kunna lämna ett fartyg på mindre än en halvtimma, det borde vara ett krav.
Varför fungerar inte räddningshelikoptrar? – De säger att man måste fira ner en människa från helikoptern. När det ligger någon ute i vattnet går det bra, men inte när folk är kvar på ett fartyg med slagsida. Då vill man inte riskera att skada ytbärgaren. Det betyder ju att systemet som sådant inte passar ihop med fartyg.
Varför är det så svårt att evakuera fartyg? – När ett fartyg har så stor slagsida som ”Finnbirch” hade så är det väldigt svårt att röra sig överhuvudtaget. Det är som att klättra i berg. När fartyget dessutom rör sig i vågorna blir det värre. Bara att nå fram till överlevnadsdräkten och få på den blir nästan oöverstigligt.
Och att sjösätta en livbåt blir också svårt? – Ja, systemen ska klara 20 graders slagsida men inte mer. Och är det mer än en meters sjögång är det väldigt farligt i vilket fall som helst. Då är en vanlig livbåt inget alternativ. Många fartyg har vanliga livbåtar monterade alldeles uppe vid bryggan, det kan vara 20–25 meter ner till vattnet. Jag tycker att det är kosmetika att skicka med ett sånt livbåtssystem.
Kosmetika? Vad menar du? – Livbåtar är det synbara beviset på att man har tänkt på säkerhet. Man har en radda livbåtar för att den vanliga färjepassageraren ska känna sig trygg. Men jag tycker att näringen har ett ansvar också. Vi lurar folk. Invaggar dem i falsk säkerhet om vi har ett system som bara kan användas i ett fåtal situationer.
Hur borde det vara då? – De anordningar man ska använda för att evakuera fartyg måste vara automatiska. Konceptet med frifallslivbåtar, som finns på många svenska lastfartyg, är en bra idé. Det är en kapsel som man tar sig in i, låser fast sig i och sedan finns det en utlösningsmekanism som skjuter ut kapsel. Men den behöver förbättras.
Vilka är svagheterna med systemet? – Dagens frifallslivbåtar måste monteras akterut. På ett rorofartyg, som ”Finnbirch”, finns en stor jätteramp för lastning/lossning som också ska sitta akterut. Det finns helt enkelt inte plats för båda. Själva sjösättningsrampen borde konstrueras så att livbåten kan sjösättas från sidan också.
Varför gör man inte det idag? – Jag tror att det beror på att man inte funderar på evakueringssystemet samtidigt som man gör resten av fartygskonstruktionen. Man bygger först det ideala lastfartyget. När man är klar med det funderar man på var man kan göra av livräddningsutrustningen ...
Är det möjligt med frifallslivbåtar på passagerarfartyg? – Jag vet att det finns ett förslag på hur ett sådant system skulle kunna se ut. Svårigheten med passagerarfartyg är att de är så stora, de kan ha upp till 5000 människor ombord. Så istället satsar man på att göra fartygen säkrare. De nya regler som diskuteras bygger på att passagerarfartyg ska vara konstruerade så att fartyget ska kunna ta sig till hamn utan att sjunka även om det händer en olycka. Då kan vi lämna livbåtar och sånt iland.
Det är svårt att inte tänka på ”världens mest osänkbara skepp”, ”Titanic”, när du säger så. – Man får naturligtvis inte bli övermodig. Kanske vi måste ha något system, men det behöver inte vara världens bästa. Det är som med flyget.
Hur menar du? – Vi accepterar att det inte finns fallskärmar. Istället får vi en flytväst. Och varken du eller jag tror att man någonsin kommer att rädda särskilt många med en flytväst. Om man kraschar i havet så är det inte flytväst vi behöver mest.
Och ”Estonia”, skulle en sådan olycka sluta annorlunda idag? – Just den olyckan skulle inte hända igen. Med dagens regler ska man kunna ha minst en halvmeter vatten på bildäck utan att förlora stabiliteten. Men skulle det komma in mer vatten än så, då händer samma sak igen. Färjor borde vara konstruerade så att de inte sjunker eller åtminstone sjunker utan att välta, så att man får längre tid på sig att evakuera folk.
Idag anses ju livbåtar så farliga att man begränsar övningarna med dem. Vad tycker du om det? – Det är skrämmande. Om det är för farligt att träna i hamn under lugna och säkra förhållanden – hur har man då tänkt att det ska fungera i verkligheten? Jag tycker att det är ett nederlag. Och jag tycker att nederlaget finns hos Sjöfartsverket.
Hur ska man göra då? – Jag har sagt till Sjöfartsverket att de måste kräva mer realistisk träning. Då säger de att jag riskerar sjömännens liv. Men om man inte ställer det kravet så har man lagt ner utvecklingen. Kräver man övning med människor ombord skulle facket säga ifrån att i DEN livbåten sätter vi oss inte, du får skaffa ett bättre system och visa att det fungerar. Då har man satt igång en process. – Jag är övertygad om att det går att göra mer. Evakuering är inget olösligt problem. Det handlar om kreativitet – och pengar att jobba på problemet. Men det lönar sig inte för en redare att satsa på en dyrare och mer komplicerad utrustning, för Sjöfartverket godkänner även en enklare och farligare utrustning. De måste ställa högre krav.
Näringen tar alltså inte ansvar för att man inte ställer tillräckligt höga krav på den? – Som en del av näringen tycker jag det är en pinsam inställning, men så resonerar man. Sjöfartsverket säger att: ni kan gå utöver minimistandard och göra hur bra som helst. Men det är inte så väldigt ofta näringen gör det när det inte går att tjäna pengar på det. De ser bara kostnader.
Du har sagt att man måste tänka på säkerheten redan när man ritar fartygen. Men hur mycket av de här tankarna har slagit igenom på skeppsbyggarutbildningen? – Nu rodnar jag, det ser du. Jag skäms. Det är väldigt lite, alldeles för lite. Om vi tar den vanliga studenten som går här så vet denna väldigt lite om evakuering.
Olle Gunnar Alfred Rutgersson Född 17 februari 1945. Arbete Professor i skeppsteknik och prefekt på Sjöfartshögskolan på Chalmers i Göteborg, forskar om sjösäkerhet. Familj Hustru Agneta och tre vuxna döttrar. Bor På Lindholmen i Göteborg. Inkomst 65.000 kronor i månaden. Övrigt Har för Sekotidningen betygsatt de evakueringsmöjligheter som finns för fartyg idag:
|
i lugnt väder |
i sjögång |
---|
livbåtar |
3 | 1 |
---|
frifallslivbåtar |
5 | 3 |
---|
slide med livflottar |
3 | 2 |
---|
strumpa med livflottar |
3 | 2 |
---|
helikopter |
5 | 2 |
---|
Betyg är satt på en skala 1-5, där 3 är godkänt. |
---|
”Överlevnadsdräkt helt nödvändigt vad man än väljer. Den ska vara individuellt anpassad, det är förutsättningen för att man ska klara sig.”
Fotnot: En slide är en uppblåsbar rutschkana, en strumpa är en anordning som man glider ned genom. Båda används för att evakuera färjor.
anita.fors@sekotidningen.se
Polskt företag ute i kylan
2007-03-28
Vägverket Produktion vill inte längre ha att göra med det polska bygg-företaget Dzierzbud. Trassel med försäkringar och problem med arbetsmiljö och arbetstidsredovisning är orsakerna.
– Jag har fått besked från Seko om att företaget ska bort, de ska vara borta före påsk. Det är bra killar som är här och jobbar, det är deras företag som inte sköter sig, konstaterar Kenneth Andersson som är kontaktombud för Seko på Vägverket Produktion vid vägbygget utanför Rångedala längs riksväg 40. När kylan slog till reagerade de anställda på Vägverket Produktion. De polska armeringsarbetarna som arbetade för Dzierzbud frös. Deras polska arbetsgivare stod varken för vinterkläder, skor eller nödvändiga varselkläder. Till sist ordnade skyddsombudet så att Vägverket köpte in vinterjackor till dem. I den vevan hade Byggnads fått upp ögonen för samma företag på Banverkets brobygge över Ätran, strax utanför Falkenberg. En kontroll visade att företaget inte levde upp till det kollektivavtal man tecknat i augusti 2005 – samma avtal som låg till grund för att bolaget godkänts som underentreprenör till Vägverket Produktion.
Trots att det gått ett och ett halvt år hade företaget inte tecknat försäkringar för sina anställda i Sverige. Dessutom verkade arbetet utanför Falkenberg pågå utan hänsyn till arbetstidsregler. Den 19 februari var Arbetsmiljöinspektionen på besök. Besöket ledde till en rad anmärkningar och resulterade i ett föreläggande till huvudentreprenören Aarsleff. Arbetsmiljöverket konstaterade bland annat att ”på byggplatsen förekom ställningar som kunde orsaka fallolyckor med dödlig utgång då de var synnerligen dåligt byggda”. Dessutom krävde verket besked om arbetstiderna. Den 1 mars la därför Byggnads in sitt veto mot Dzierzbud enligt medbestämmandelagen. Därefter kom Sekos företagsfack överens med Vägverket om att ta bort det polska företaget som utför arbete på ett flertal ställen i Sverige från listan över godkända entreprenörer.
Ute på vägbygget utanför Rångedala tycker man att det är bra att facket agerar, men man undrar om det räcker. – Det här med polska underentreprenörer är något nytt för oss. Det är väl en del av globaliseringen. Så länge de har riktiga avtal har vi inget emot att de kommer hit. Vi hade inte klarat bygget själva, säger Kenneth Andersson. Irritationen och ilskan riktar sig mot dem som gör vinsterna. – Om vi ska ha folk utifrån som jobbar ska de vara här på samma villkor som oss. Istället finns det företag som utnyttjar att polackerna är billigare. Kommer de hit och vill ha det som vi då får de inga jobb, men ska de ha mindre än oss då går det bra, säger Bo Danielsson som också arbetar på vägbygget. Hur mycket de polska arbetarna egentligen tjänar är det ingen som fått klart för sig. Själva har de varit förtegna och på arbetsplatsen finns uppgifter om 60–120 kronor i timmen. Till Sekotidningen säger en av de fem polacker som arbetar på den här etappen av vägbygget att han är glad över jobbet vid Rångedala: – Jag får betalt i zloty men får ut motsvarande 100 kronor i timmen. Jag tycker att det är ett bra avtal, jobbet är fritt och jag trivs här. Det är bättre än i Polen.
anita.fors@sekotidningen.se
Bonuspengar – båg eller belöning
2007-03-28
Två lediga dagar, 17.000 kronor eller 10.000. Eller inget alls. Nu sprider sig bonusarna. Men det tillhör fortfarande undantagen att Sekos medlemmar får del av vinsterna i företagen. Och det är långt, mycket långt, kvar till vad vissa chefer kvitterar ut.
Många är glada över bonusen, vare sig det är pengar eller ledighet. Men inte alla. Och det finns en oro att bonusen konkurrerar med löneökningar. Janne Rudén, Sekos ordförande anser att extrapengarna ska vara knutna till en prestation som den anställde kan påverka. Han får medhåll av Per Arvidsson, forskare på Handelshögskolan, som ändå anser att det kan vara rimligt med bonus ur ett rättviseperspektiv. Vi redovisar också några av de Seko-företag där man har olika former av bonussystem.
BONUS GICK TILL BILEN
I december 2006 överraskade SJ personalen med en oväntad julklapp, samtliga anställda fick 10.000 kronor extra på decemberlönen.
– Idén kom från SJ:s ledning, de ville visa sin uppskattning för personalen som hade jobbat hårt med att vända företaget från konkursmässigt till vinstdrivande under de senaste åren, säger Erik Johannesson, Sekos representant i SJ:s styrelse. – Vi måste bli lika duktiga som andra fackförbund på att ta del av företagets vinster och sluta upp med vår ödmjuka inställning, säger Erik Johannesson. – Jag ser ingen fara med vinstdelning så länge vi har inflytande och kan se till att den delas ut rättvist. Ett företag som går bra måste dela med sig men med schysta villkor. Ingen ska hamna utanför. Att ge extrapengar till de anställda under goda tider började inom bankvärlden för 20–25 år sedan, spred sig till försäkringsbolagen, vidare till industrin och sist till de statliga bolagen. SJ:s villkor för att få del av pengarna var att man hade arbetat minst en dag i månaden under 2006. – Jag var på väg hem från Stockholm när en kollega ringde och frågade om jag satt ner, gjorde jag inte det så var det bäst att jag satte mig, och sedan berättade han vi skulle få en julklapp på 10.000 kronor från SJ. Jag var helt säker på att han drev med mig, berättar Per Fritz, tågmästare på SJ. Men det visade sig vara sant. SJ hade rationaliserat och slimmat organisationen under ett antal år. Dessutom hade resenärerna strömmat till. Nu fanns det pengar och ägaren staten sa ja till att ge samtliga anställda en gratifikation. – Pengarna försvann lika fort som de kom in. Allt gick till min ögonsten, en Morris minor från 1958 som jag har fått rostlagad och lackad i lindblomsgrönt, säger Per Fritz med ett brett leende. birgitta.forssell@sekotidningen.se
4 RÖSTER OM SJ:s BONUS
Pär Holmén, klubbordförande för lokförarna i Seko Stockholm: – De där pengarna betyder inget för mig mot bakgrund av att SJ inte genomfört några arbetsmiljöförbättringar sedan bolagsbildningen.
Annette Kjönsberg, och klubbordförande i Seko Skåne klubb åkande och tågvärd: – Pengar är ju alltid kul men jag hade hellre sett att vi exempelvis fick en bra turförläggning med mindre bortavaro. Men gärna både och.
Sara Andreasson, resesäljare SJ i Malmö: – Jag trodde knappt det var sant. Men vi får vara glada den gången vi får något. Pengarna kom väl till pass. Jag åker till Thailand med hela familjen om en vecka.
Gina Karlsson, resesäljare SJ i Malmö: – Jag trodde det var ett skämt och ett riktigt dåligt sådant. Men sedan blev jag jätteglad. Pengarna finns fortfarande på mitt bankkonto och ska användas i sommar när jag och min pojkvän åker på semester till Stockholms skärgård.
”RIMLIGT UR RÄTTVISEPERSPEKTIV”
Bonus och belöningar fungerar bäst om de baseras på faktorer som kan påverkas, och allra bäst är det om belöningssystemen omfattar alla. Det menar Per Arvidsson, forskare på Handelshögskolan i Stockholm, som forskat kring olika belöningssystem.
– Det finns inget optimalt utformat system för belöning. För tillfället går det bra för många företag och då passar man på att dela ut extra pengar till medarbetarna. Privata börsbolag som Volvo och SBAB har i år delat ut stora belopp till alla anställda och många statligt ägda bolag hakar nu på trenden. – Det går mycket mode i det där, visst är det trevligt att få en summa pengar men det finns inget som visar att det skulle påverka verksamheten. Då är det bättre med en rörlig bonus som baseras på faktorer som medarbetarna kan påverka. Att alla får ta del av vinsten kan ändå vara viktigt ur ett rättviseperspektiv. – När man tittar på hur mycket pengar som delas ut till aktieägare och höga chefer är det förstås rimligt att dela ut pengar till hela organisationen när det går bra. Företagsledning och facket borde bli bättre på att föra en dialog om hur man ska utforma både lönebildning och vinstdelning, säger Per Arvidsson. Att däremot göra som Posten och Green Cargo och dela ut lediga dagar till de anställda är han skeptisk till. – Att belöna personal som har arbetat hårt med lediga dagar sänder ut felaktiga signaler. anna.nilsson@sekotidningen.se
”ALLA SKA HA EN BRA LÖN I BOTTEN" – Det finns inget som heter vinstdelning, det är bara en rörlig del av lönen uträknad på en större grupp individer. De anställda får pengar om företaget uppnår vissa ekonomiska mål, annars inte, säger Ingemar Göransson, utredare på LO. Förr hade man ackordslön och då var prestationen knuten till en individ, nu räknar man ut prestationen på en större grupp, men det är i grunden samma sak. Är du negativ till bonuslöner? – Nej, ur facklig synpunkt resonerar jag som så att har man en välskött gräsmatta blir det inga maskrosor. Alltså har vi bra och rättvisa löner för alla ska man inte moralisera över extrapengar till medlemmarna. Men alla ska ha en bra lön i botten. Rör det sig om pengar i storleksordningen en månadslön är det inga problem eftersom det inte påverkar människors ekonomi men blir det mer kan det bli problem den dagen man inte får bonus. birgitta.forssell@sekotidningen.se
”ETT SÄTT ATT FÖRSKINGRA LÖNEUTRYMMET” Sekos ordförande Janne Rudén är skeptisk till företagens plötsliga vilja att dela ut bonus till de anställda. Han menar att bonus måste vara knuten till någon form av prestation som den enskilde medarbetaren kan påverka. – Många av bonusarna är ensidiga arbetsgivarbeslut, och de anställda kan inte heller räkna med att få några pengar nästa år utan det är helt upp till arbetsgivaren. Att dela ut bonus till de anställda när företaget går bra kan också påverka lönebildningen. – Att dela ut extrapengar är ett sätt för arbetsgivaren att förskingra en del av löneutrymmet som annars hade kunnat gå till löneökningar. Det är märkligt när det i slutet på året helt plötsligt dyker upp extrapengar i form av bonus trots att man hela tiden säger att det inte finns något utrymme för höjda löner. anna.nilsson@sekotidningen.se
BONUS, GRATIFIKATION OCH VINSTDELNING
Peab Peab har precis nyligen infört ett bonussystem som bygger på att företaget sätter in pengar i en stiftelse i förhållande till vinsten. Stiftelsen kontrolleras helt av personalorganisationerna vid företaget. Den som fyllt 55 år kan få del av avkastningen i förhållande till hur länge man arbetat. Även de som bytt arbetsgivare får del av pengarna, liksom dödsbon. Bonusen gäller alla som har månadslön.
NCC Bonusen består av pengar i handen. Beloppet är kopplad till resultatet. De senaste åren har det inneburit upp till 17.000 kronor årligen. Bonusen delas ut till tillsvidare- eller säsongsanställda med månadslön. Pengarna kommer i april, den månad som säsongsanställda har som störst behov av dem.
SJ SJ delade ut en gratifikation om 10.000 kronor till alla anställda som ett tack för de senaste årens arbete. Gratifikationen delades ut till alla som arbetat minst en dag i månaden under perioden januari–november förra året. Gratifikationen är inte kopplad till resultatet.
Green Cargo Green Cargo delade ut extra semesterdagar till alla anställda. Fastanställda som anställts före 1 juli fick 2 dagar, resten fick en extra semesterdag. Timanställda fick istället för semesterdagar en eller två dagsersättningar.
Posten På Posten fick de anställda 2 extra semesterdagar som gratifikation. Gratifikationen delas ut som tack för årets arbete men är inte kopplad till företagets vinst. De extra semesterdagarna fick alla som varit anställda minst nio månader.
Tågkompaniet Tågkompaniet har ett vinstdelningssystem som innebär att alla anställda utom den högsta ledningen får dela på 10 procent av vinsten efter skatt varje år. Senast blev utdelningen cirka 8.000 kronor per person.
birgitta.forssell@sekotidningen.se / anna.nilssson@sekotidningen.se
850.000 för grovt avtalsbrott
2007-03-27
850.000 kronor i skadestånd för brott mot avtalet om tillfälligt anställd personal, TAP. Det är vad ett tankrederi på Västkusten har tvingats betala. Nu kollas alla rederier med TAP-avtal.
– Det här är det grövsta missbruket av TAP-avtalet vi sett under de tio år som avtalet har funnits. Rederiet har använt för många TAP-anställda under hela förra året och det blev värre och värre mot slutet, konstaterar Kenny Reinhold som är ordförande för Seko sjöfolk. Enligt TAP-avtalet förbinder sig rederierna att minst 50 procent av antalet befattningar ombord ska vara besatta av fast anställd personal. Först därefter får de ta in tillfälligt anställd personal från utlandet. Vid årsskiftet 2006-07 saknades sju-åtta fasta anställningar i tankrederiet, vilket hade minskat rederiets kostnader med omkring 700.000 kronor under året. Det är efter den måttstocken som skadeståndet är satt. TAP-avtalet som kom till under hot om ett svenskt andraregister är inte populärt från fackligt håll och irritationen är nu stor över att det inte följs. – Det är vår uppfattning att det är rederiernas ansvar att vårda avtalet mot missbruk. Om vi ser återkommande missbruk kommer vi att begära att Seko säger upp avtalet med det eller de rederier som inte sköter sig, säger Kenny Reinhold. Seko sjöfolk har nu begärt in redovisningar från alla rederier som tillämpar TAP-avtalet, för att kontrollera att avtalet efterlevs.
anita.fors@sekotidningen.se
I-löner illa omtyckta i Citymail
2007-03-26
Individuella löner står lågt i kurs på Citymail i Göteborgsområdet. Bara 17 procent anser att den individuella lönen är rättvis och korrekt. Och endast 4 procent skulle hellre vilja ha individuell lön direkt istället för den treåriga lönetrappa som finns idag.
Det framgår av enkät som den lokala Citymailklubben gjort inför årets avtalsförhandlingar. – Nu har vi svart på vitt att folk tycker illa om individuella löner. Det lönar sig inte och ses som något som är ensidigt påtvingat av företaget, säger vice klubbordförande Thomas Gorin, som har sammanställt enkätsvaren. Högst på önskelistan inför avtalsförhandlingarna står lägre arbetsbörda, högre lön och schemalagd arbetstid i nu nämnd ordning. 75 procent anser att arbetsbördan inte är rimlig eller hållbar. 69 procent tycker att det vore bra med fasta schemalagda arbetstider, något som saknas idag. Drygt 70 procent av alla brevbärare i Göteborgsområdet har svarat på enkäten, som nu kommer att ligga som underlag för avtalsdiskussioner på arbetsplatserna.
anita.fors@sekotidningen.se
Arbetslösa tvingas flytta
2007-03-23
Regeringen vill att arbetssökande snabbare ska tvingas flytta för att ta lediga jobb på annan ort eller att byta yrke. Det framgår av en proposition som regeringen lämnat till riksdagen.
Regeringen vill ta bort rätten för arbetslösa att under de 100 första dagarna begränsa arbetssökandet till den egna orten eller branschen. Det betyder att så fort någon blivit arbetslös så kan man tvingas flytta, långpendla eller byta yrke. Regeringen vill också ta bort möjligheten till förlängning av a-kasseperioden. Det betyder att 300 dagar blir den maximala tiden man kan få a-kasseersättning. För föräldrar med barn under 18 år blir maxtiden 450 dagar. Regeringen tar bort skyldigheten för arbetsgivare att anmäla lediga jobb. Skyldigheten har funnits i många år men den har aldrig efterlevts då det inte funnits några sanktionsmöjligheter mot den som struntade i den. Det som idag kallas aktivitetsgaranti avskaffas och ersätts av något som kallas jobb- och utvecklingsgaranti. Meningen är att den ska ta över för den som förbrukat sina 300 a-kassedagar. Ersättningen blir då 65 procent av den tidigare dagsförtjänsten. Även den som aldrig kvalificerat sig för a-kasseersättning ska kunna få jobb- och utvecklingsgaranti.
leif.andersson@sekotidningen.se
Trötthet trolig orsak till kollision
2007-03-22
Trötthet kan vara orsaken till kollisionen mellan svenska lastfartyget Tinto och danska lastfartyget Marina-S i april förra året. Det konstaterar den dansk-svenska haveriutredningen i sin rapport.
Fartygen kolliderade i tät dimma och Marina-S sjönk snabbt. De fyra besättningsmännen, som inte hann få på sig varken livbälte eller överlevnadsdräkter när de gick i livflotten, plockades upp av besättningen på Tinto. Olyckan orsakades av att man agerade fel ombord i båda fartygen. Inget av fartygen hade heller någon utkik på bryggan, trots den täta dimman. Den danska sjöfartsmyndigheten kritiserar också Marina-S för att överlevnadsdräkter och livbälten hade förvarats felaktigt. De ska förvaras i närheten av livbåtar eller livflotte så att de är åtkomliga från öppet däck om fartyget måste evakueras snabbt. Tinto fick kritik för att man inte fört arbetstidsjournaler. Utredaren noterar också att denna brist inte uppmärksammats av Sjöfartsverket vid inspektion ombord.
anita.fors@sekotidningen.se
Försvarets centralförråd hamnar i Arboga
2007-03-22
Försvarsmakten nya centralförråd bör ligga i Arboga. Det föreslås i den rapport där frågan om var försvarets nya jätteförråd bör ligga utretts.
Det var sammanlagt nio orter som var med och tävlade om att få det nya centrallagret. Förutom Arboga var Katrineholm, Norrköping, Nyköping, Ronneby, Skövde, Strängnäs, Västerås och Örebro med och la anbud. Utredning har tittat på olika faktorer som exempelvis närhet till europaväg, flygplats, järnväg, tillgång på arbetskraft och befintliga byggnader. De olika faktorerna har gett olika poäng som räknats samman och resulterat i att valet föll på Arboga.
leif.andersson@sekotidningen.se
Nu ska felen på dubbeldäckarna åtgärdas
2007-03-22
Nu ska inte längre lokförarna på de hårt kritiserade dubbeldäckarna behöva köra med ytterkläderna på. I veckan testas en prototyp med en modifierad ventilation på lokverkstaden i Hagalund.
– Den franska tågtillverkaren Alstom insåg till slut att skyddsombud har makt i Sverige och nu jobbar vi tillsammans med SJ i en projektgrupp med mål att bygga om samtliga x40 tåg innan året slut, säger Kjell Smith, skyddsombud lokförarna Seko Stockholm. Personalen på tvåvåningstågen som trafikerar Mälardalen, Gävle och Linköping har klagat på tågen sedan premiärturen för två år sedan. – Det är iskallt i förarhytten, ventilationen blåser in luft så turlistorna flyger omkring, dörrstängningen hakar upp sig och huvudströmmen bryts titt som tätt så vi blir stående utmed linjen. När strömmen bryts måste man göra en så kallad resett och starta om alla datorer och har man tur så funkar det. Allt det här tar ju massor med tid. Att tåget är i två våningar gör det svårarbetat för ombordpersonalen. Det är en helt oacceptabel arbetsmiljö, säger Kjell Smith. Den här veckan ska en prototyp med ny ventilation testas på lokverkstaden i Hagalund i Stockholm. – Vi har fått löfte om att ventilationen ska vara åtgärdad efter sommaren och förhoppningsvis även de andra felen innan året slut. – Målet är att allt ska åtgärdas i år men jag tror att det är att hoppas på för mycket. Men de allvarligaste felen kommer vi aldrig släppa igenom då stoppar skyddsombuden tågen. Det vet de, säger Kjell Smith. Av 40 levererade x40 tåg rullar idag bara cirka 15. De andra är inne för åtgärd. – Det visar ju på vilken dålig kvalitet det var på dem från början.
birgitta.forssell@sekotidningen.se
Bombhot mot Forsmark kärnkraftverk
2007-03-21
Kärnkraftverket i Forsmark utsattes idag på förmiddagen för ett bombhot.
Det var vid nio-tiden som någon ringde och påstod att det fanns en bomb i Forsmark 1. Driften påverkades inte men all underhållspersonal tvingades utrymma verket i väntan på att byggnaden undersöks av polisen.
leif.andersson@sekotidningen.se
Telekomförhandlingar fortsätter nästa vecka
2007-03-20
Förhandlingarna mellan Seko och Almega om ett nytt kollektivavtal på telekomområdet kommer att fortsätta på måndag, den 26 mars.
Almega behöver mer tid för att lämna ett nytt bud till Seko. Budet kommer att presenteras under slutet av veckan. Därefter möts parterna med sina förhandlingsdelegationer den 26 mars.
anita.fors@sekotidningen.se
Relacom bryter med polskt företag
2007-03-20
Relacom har avbrutit samarbetet med det polska telekomföretaget Laczpol. Företaget, som var inhyrt som underentreprenör i södra Sverige, betalade sin teletekniker löner som låg under miniminivån i avtalet.
Sekotidningen har tidigare berättat att Relacom sedan några månader anlitat det polska företaget Laczpol. Enligt företagsledning var orsaken till att man vände sig till det polska företaget att det rådde brist på teletekniker i Sverige. Trots den påstådda bristen på personal sa Relacom upp 270 tekniker under förra året. Så sent som för några månader sedan blev teletekniker runt om i landet uppsagda. Samtidigt anlitades alltså det polska företaget Laczpol för att göra kabelarbeten åt Relacom. En inte helt oväsentlig anledning till att Relacom valde att säga upp sina egna tekniker och istället anlita Laczpol kan ha varit löneskillnaderna. Enligt uppgift tjänade teknikerna vid Laczpol 1.400 euro, vilket motsvarar 13.000 kronor månaden. Det är nästan 10.000 under vad Relacoms egna teletekniker tjänar och dessutom under minimilönen i avtalet som ligger på 13.700 kronor. Men nu har alltså samarbetet avbrutits, i alla fall för tillfället. Sekotidningen har sökt Lisbet Johansson, regionchef för Relacom Syd, för en kommentar men utan att lyckas. Sekotidningen har också sökt Lotta Lindgren, vice VD och kommunikationsansvarig vid Relacom, men hon vill inte prata med Sekotidningen. Däremot har hon svarat på några frågor per mail. Så här svarar Lotta Lindgren på frågan om man avvecklat samarbetet och varför har i så fall samarbetet avbrutits? ”Ja, det stämmer. Det stämmer att vi avvecklat samarbetet i Växjö för närvarande, ett beslut som vi fattat gemensamt. Anledningarna är flera och det är en diskussion som förs mellan oss och underentreprenören.”
leif.andersson@sekotidningen.se
Direktörer ger draghjälp i lönerörelsen
2007-03-20
När de högsta cheferna för Posten och SJ får löneökningar på över tio procent visar det på ett större löneutrymme även för Sekos medlemmar. Den tolkningen gör Sekos ordförande Janne Rudén
Postens och SJs vd får löneökningar på över tio procent på ett år. -Finns det utrymme att ge så mycket till dem som redan har, måste det också vara en signal om att företagen har ett större löneutrymme till alla anställda, säger Sekos förbundsordförande, Janne Rudén. Samtidigt säger Jonas Milton, vd för arbetsgivarorganisationen Almega, att det nyligen träffade industriavtalet är på tok för dyrt för att gälla som riktmärke i Almegas branscher. - Det är ett oerhört märkligt uttalande. Både SJ och Posten är medlemmar i Almega men Milton verkar inte se något problem med att vd-lönerna på de företagen ökar med över tio procent om året, kommenterar Janne Rudén. - Finns det utrymme att ge så mycket till dem som redan har, måste det också vara en signal om att företagen har ett större löneutrymme till alla anställda. Jag utgår ifrån att även Milton förstår att våra medlemmar kommer att föra det resonemanget, säger Rudén.
mats.andersson@sekotidningen.se
Förhandlingarna om telekomavtal fortsätter
2007-03-20
Förhandlingarna mellan Seko och Almega återupptogs igår på telekomområdet, utan de opartiska ordförandena, OPO.
– Just nu ligger en tung boll hos Almega. Förhandlingarna omfattar många detaljer som går in i varandra. Vi väntar en reaktion från Almega i eftermiddag, säger Sekos ordförande Janne Rudén. Almegas bud kommer att behandlas av Sekos förhandlingsdelegation som är inkallad. Om man inte kommer överens kommer de opartiska ordförandena, OPO, att kallas in i ett senare skede för en frivillig medling.
anita.fors@sekotidningen.se
Klart för avveckling av Svensk Kassaservice
2007-03-16
Lagen om grundläggande kassaservice upphävs 31 december 2008 och Svensk Kassaservice börjar avvecklas den 1 juli 2008. Idag har regeringen lämnat förslaget till riksdagen.
Regeringens förslag följer det upplägg och den tidsplan som presenterades i en promemoria i början av februari, som Sekotidningen skrivit om tidigare. Det betyder att Svensk Kassaservice ska avvecklas under andra halvåret 2008, för att vara helt stängt senast den 1 januari 2009. Då ska de 505 serviceställen och omkring 1.200 egna anställda som finns idag vara borta. Istället ska marknaden tillgodose behovet av betaltjänster. Men Post- och Telestyrelsen, PTS, får också ansvar för att upphandla grundläggande betaltjänster på orter där inga alternativ finns. Dessutom kommer Postens lantbrevbärare att utföra grundläggande betaltjänster på begäran av den som tillhandahåller tjänsterna på uppdrag av staten. Länsstyrelserna får i uppdrag att bevaka att samhällets behov av grundläggande betaltjänster tillgodoses. anita.fors@sekotidningen.se
Läs även tidigare nyheter i Sekotidningen: ”Svensk Kassaservice stängs 1 januari 2009” 2007-02-19 ”Staten måste ta ansvar för avvecklingen av Svensk Kassaservice” 2007-02-20 ”Frys arbetstiderna för anställda i Svensk Kassaservice” 2007-02-20
Förhandlingarna för telekomavtalet har brutit samman
2007-03-15
Förhandlingarna mellan Seko och Almega om ett nytt kollektivavtal för telekomområdet bröt samman sent igår kväll, då Almega vände sig till OPO, branschens opartiska ordförande.
– Jag har aldrig mött en arbetsgivare som varit så långt ifrån den verklighet som våra medlemmar arbetar i som Almega. Läget är exceptionellt. Men kan verkligen prata om ”skilda världar”, säger Sekos ordförande Janne Rudén. Efter sex veckors förhandlande står Seko och Almega mycket långt från varandra. Igår fick Seko ett bud från Almega på ett treårigt avtal som totalt skulle ge på 7,7 procent. – Vi fick deras bud sent, sent i förrgår kväll på mejl. Men jag sover inte med datorn i sängen. Vi hade kontakter med Almega vid lunchtid igår och meddelade att de skulle få vårt besked under eftermiddagen. Lite senare fick vi istället besked om att Almega kallat in de opartiska ordförandena, utan att invänta vårt svar. Det är ett väldigt konstigt sätt att driva förhandlingar på. Almegas bud på 7,7 procent ligger avsevärt under det bud arbetsgivarna lagt inom industrin, som nu diskuterar ett avtal som inklusive ett pensionsavtal är värt 9,2 procent. Seko, liksom övriga LO-familjen, har krävt ett ettårigt avtal på minst 825 kronor per månad, dock lägst 3,9 procent. Det är inte bara lönenivåerna i stort som skiljer parterna. Frågan om höjda lägstalöner är också en stor stötesten. Dessutom kräver Almega att anpassningen till den nya arbetstidslagen ska läggas ut på de lokala parterna, istället för i ett centralt arbetstidsavtal. Något går ligger stick i stäv med Sekos krav om att stärka det centrala avtalet. – Det ligger en djup avgrund mellan oss i arbetstidsfrågan, konstaterar Janne Rudén. Dagens förhandlingar på telekomområdet, som omfattar cirka 15.000 av Sekos medlemmar, har ställts in. Seko väntar istället på att OPO ska ta kontakt med parterna.
anita.fors@sekotidningen.se
Lättare för företag att visstidsanställa
2007-03-15
Regeringen vill göra det lättare att visstidsanställa personal och idag har man lämnat sina förslag till Lagrådet. Bland förslagen ingår en helt ny form av tidsbegränsad anställning, så kallad allmän visstidsanställning.
– Regeringen skapar inlåsningseffekter på arbetsmarknaden. Det blir svårare att få ett fast jobb när fler och fler går på tillfälliga kontrakt, säger Sekos ordförande Janne Rudén. Våren 2006 beslutade riksdagen att skärpa reglerna i Lagen om anställningsskydd, Las. Vid årsskiftet rev den nya regeringen upp beslutet om förändringarna, innan de ens hunnit träda i kraft. Nu kommer de tillbaka med egna förslag – "Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning, mm." – som ska underlätta för arbetsgivarna att visstidsanställa personal. Allmän visstidsanställning, som regeringen nu föreslår, innebär att en arbetsgivare kan visstidsanställa en person upp till 24 månader utan att motivera varför anställningen ska vara tidsbegränsad. Därutöver behåller man möjligheten att säsongsanställa personal. Samtidigt tar man bort dagens regler som gör att den som fyllt 45 år får tillgodoräkna sig längre anställningstid. För den anställde finns en förbättring: vikariatsanställningar ska begränsas. Efter två års vikariatsanställning under en femårsperiod hos samma arbetsgivare ska anställningen övergå till en fast anställning. Samma tidsbegränsning ska gälla för visstidsanställningar. LO är kritiska mot att förslaget slår hårdast mot kvinnor. Genom att kvinnor är visstidsanställda oftare än män, så ökar skillnaden mellan kvinnors och mäns anställningstrygghet. LO anser också att det är oacceptabelt att den yttersta gränsen för tidsbegränsad anställning blir 48 månader under en tid av fem år. Ändringarna i Las föreslås träda i kraft den 1 juli 2007, med undantag för reglerna om vikariaten som föreslås träda i kraft den 1 januari 2008.
anita.fors@sekotidningen.se
Riksdagen kräver tonnageskatt för sjöfarten
2007-03-15
Regeringen måste skynda på arbetet med att införa ett system för tonnageskatt för fartyg. Det krävde idag riksdagen.
Redan våren 2004 gav riksdagen regeringen i uppdrag att utreda frågan om ett svenskt tonnageskattesystem. I slutet av februari förra året lämnade den så kallade tonnageskatteutredningen sitt betänkande till regeringen. Utredningen föreslog att Sverige skulle införa tonnageskatt, som redan finns i många andra EU-länder. Det innebär att skatten bestäms schablonmässigt utifrån fartygets storlek och djupgående istället för på de inkomster fartyget drar in. Syftet är att ge europeiska rederier bättre möjligheter att konkurrera med de rederier som seglar under bekvämlighetsflagg. Riksdagen menar nu att regeringen arbetar för långsamt med frågan. Därför antogs ett uttalande om att regeringen ska skynda på arbetet.
anita.fors@sekotidningen.se
Arbetsgivarnas ansvar för rehabutredningar tas bort
2007-03-15
Arbetsgivarna ska inte längre behöva ta ansvar för att göra rehabiliteringsutredningar för sina anställda. Det förslaget har regeringen idag lämnat till riksdagen.
Regeringen menar att dagens system, där arbetsgivaren är skyldig att göra rehabutredningar leder till att rehabiliteringen fördröjs. Istället ska Försäkringskassan få tillbaka ansvaret för att bedöma den sjukskrivnes behov av rehabilitering.
anita.fors@sekotidningen.se
Kärnkraften granskas
2007-03-15
Idag får Forsmarks kärnkraftverk besök av IAEA, Internationella atomenergiorganet. Besöket är en föreberedelse inför den säkerhetsgranskning av svenska kärnkraftverk som IAEA ska genomföra
Bakgrunden till granskningen är de brister i teknik och säkerhet som avslöjats under den senaste tiden. IAEA kommer också att se över säkerhetskulturen på kärnkraftsverken. Enligt Ekot på radion inleds själva granskningen om något år och den utförs av omkring 15 oberoende kärnkraftsexperter. Även kärnkraftverken Ringhals och Oskarshamn kommer att granskas
mats.andersson@sekotidningen.se
Relacom kollar trivseln på jobbet
2007-03-14
Relacom vill veta hur personalen mår och därför ska man genomföra en trivselundersökning.
I ett brev till personalen skriver den nya Sverigechefen Camilla Sundström att frågan om hur personalen trivs är ”... en av våra mest prioriterade frågor framåt.”. Undersökningen ska genomföras i mitten av mars och hon hoppas att så många som möjligt svarar på frågorna. I brevet berättar Camilla Sundström att när hon nyligen genomförde en ”Roadshow” fick hon veta en del om vad personalen tycker. Bland annat reagerade många mot för mycket övertid och att det är svårt att få semester när man önskade. Det här problemet vill Camilla Sundström lösa genom att ta in fler underentreprenörer. Inte bara svenska utan även företag från andra länder ska jobba ”... under perioder då vi har brist på egen personal ...” skriver hon. Att det finns andra fördelar för Relacom med utländska teletekniker nämner hon dock inte. Exempelvis att de polska teletekniker, som idag arbetar i Småland och som Sekotidningen tidigare berättat om, har en lön som ligger nästan 10.000 kronor under deras svenska kollegors.
leif.andersson@sekotidningen.se
LO vill ha inkomstförsäkring
2007-03-14
LO har beslutat att inrätta en inkomstförsäkring vid arbetslöshet. Försäkringen garanterar ersättning på 80 procent av lönen upp till 34.000 kronor i månaden för den som blir arbetslös.
Det är genom ett avtal med Folksam som LO nu vill kompensera för de försämringar i a-kassan som regeringen genomfört. Genom avtalet garanteras den som blir arbetslös en ersättning på 80 procent av inkomsten upp till 34.000 kronor. Inkomstförsäkringen är ett komplement till a-kasseersättningen och betalas under maximalt 100 dagar. Beslutet om inkomstförsäkring innebär att LO tecknar ett ramavtal med Folksam som de olika förbunden sedan kan välja att ansluta sig till. Förbunden inom LO utgör inte något gemensamt försäkringskollektiv utan premien bestäms av arbetslöshetsrisken i respektive förbund. Sekos förbundsstyrelse har beslutat att förbundet ska ta kontakt med Folksam för att få ytterligare underlag när det gället hur försäkringen ska utformas och vad premien blir.
leif.andersson@sekotidningen.se
Mångmiljardvinster för statliga bolag
2007-03-13
Förra året fick staten in mer än 35 miljarder kronor från sina bolag. Teliasonera ligger i topp med en utdelning på knappt 13 miljarder kronor.
Regeringens redovisning över de statligt ägda bolagen visar, som vanligt, goda siffror för Teliasonera och Vattenfall med 25,5 respektive 25,2 miljarder kronor i vinst. Postens vinst blev 1,5 miljarder. För första gången visar Green Cargo och SJ upp sådant resultat att de lämnar utdelning till staten. Det sammanlagda resultatet för företag med statligt ägande var drygt 55 miljarder kronor under 2006. mats.andersson@sekotidningen.se
Rapporten kan hämtas på: regeringens webbplats
Förhandlingar om Relacompensioner
2007-03-13
Har de Relacomanställda som tidigare arbetade vid Telia rätt att gå i pension vid 60-års ålder om de önskar? Frågan behandlas nu i lokala förhandlingar och Stellan Gärde, jurist vid LO-TCO rättsskydd, är försiktigt optimistisk.
- Motparten har inte visat att vi har fel när vi hävdar att rätten till 60-års pensionering fortfarande gäller, säger han. Inblandade i förhandlingarna är Teliasonera, Relacom samt fackliga representanter från de båda företagen. Dessutom deltar Stellan Gärde och Sekos jurist Katarina Bergström. Bakgrunden är att Relacom under förra året slopade möjligheten att gå i så kallade ERB-pension för den som fyllde 60 år efter 1 augusti. Möjligheten till 60-årspensionering fanns för den som var anställd hos Telia. Rätten till intjänande 60-årspensionering följde med när verksamheten övertogs av Flextronics Networks services FNS. När FNS sålde verksamheten vidare till Relacom följde rättigheten med till det nya företaget. Denna rätt till intjänande skall inte blandas ihop med att det redan intjänade beloppet inte går över vid företagsövergång. Skyldigheten att betala detta ligger kvar i de tidigare bolagen. Men under förra året beslutade plötsligt Relacom att slopa ERB-pensionerna för alla som fyllde 60 år efter den första augusti 2006. Beslutet vållade en enorm vrede bland många anställda som kände sig lurade på något de varitgaranterade under hela sitt yrkesliv. Tvisten gäller idag cirka 15 personer som begärt att få ERB-pension, men enligt Sekos uppfattning ska rätten gälla samtliga som uppfyller villkoren. För att utreda rättsläget fick Stellan Gärde på LO-TCO rättsskydd i uppdrag att undersöka frågan. Resultatet har blivit att Seko begärt förhandlingar med företagen om pensionerna. - I de lokala förhandlingarna har motparten bestridit vår ståndpunkt, säger Stella Gärde som trots det är försiktigt optimistisk. - Hittills har inte motparten visat på någonting som tyder på att vi skulle ha fel i vår tolkning, säger han. Enligt Sekos uppfattning har de berörda rätt till pension då de uppfyller de grundläggande villkoren i pensionsvillkoren både hos Telia, FNS och Relacom då de på grund av övergång av verksamhet fortfarande har kvar samma anställning. - Pensionen har tjänats in hos Telia, FNS och Relacom och respektive bolag är ansvariga för sina delar av intjänandet. Att det är olika företag utgör inget hinder, säger Stellan Gärde.
leif.andersson@sekotidningen.se
Fastighetsägare kan tvingas ta bort brevinkast
2007-03-12
500 portar bara i södra Stockholm har brevinkast som sitter på fel höjd. Nu kan fastighetsägarna tvingas byta ut dem.
För brevbärarna är det ett arbetsmiljöproblem med brevinkast som sitter för högt eller för lågt. Morgan Mastling, brevbärare i Stockholm och huvudskyddsombud, berättar: – Axlar och handleder belastas och detta leder till skador. Vi har koncentrerat oss på brevinkast som sitter för högt eller för lågt för att de orsakar de värsta problemen. Men det finns också brevinkast som till exempel är för trånga. Under året kommer Posten runt om i Sverige att begära in handlingsplaner från berörda fastighetsägare om hur de tänker åtgärda problemet. Morgan Mastling säger att fastighetsägarna har tre alternativ: 1.Byta dörr. 2.Sätta upp en postlåda bredvid varje dörr. 3.Installera fastighetsboxar i entrén. – Det bästa är om de väljer fastighetsboxarna. Det finns redan ett beslut från PTS (Post- och telestyrelsen) om att senast 2011 ska alla flerfamiljshus ha fastighetsboxar. Morgan Mastling tror att de flesta fastighetsägarna kommer att vilja förbättra brevbärarnas arbetsmiljö. – Men som absolut sista utväg skickar Posten ut brev där man säger att om 30 dagar stoppas utdelningen om inte problemet är löst. maria.persson@sekotidningen.se
Fotnot: Ett brevinkast ska, för att vara korrekt, sitta som lägst 60 cm ovanför golvet och som högst 125 cm. Vill du läsa mer om övergången till fastighetsboxar gå in på www.fastighetsboxar.se (ett forum som bland annat Seko, Posten och Citymail står bakom).
Friskare av kultur
2007-03-09
Kulturaktiviteter gör dig avspänd och pigg. Det visar en förstudie som landstinget i Västernorrland gjort.
I höstas skrev Sekotidningen om studien som bland annat gjorts på Bolagsverket i Sundsvall. Undersökningen gick ut på att arbetstagare fick kulturupplevelser på arbetstid. Resultatet mättes med både blodprov och enkäter. – Vi har fått ofattbart positiva utvärderingar och för flera av deltagarna fungerade aktiviteterna som dörröppnare för att gå på till exempel fler konserter, säger projektledaren Stina Näslund. Förstudien är inte vetenskapligt säkerställd, men ger en indikation berättar hon. Nu söker krokusprojektet, som det kallas, mer pengar för en större studie i hela Västernorrlands län.
karin.geisler@sekotidningen.se
Fackklubb får EU att agera
2007-03-09
Efter kontakter med klubb 119 i tunnelbanan har EU-kommissionen ställt en rad frågor till Sverige om arbetsmiljölagen. Det visar att kommissionen tagit klubbens uppgifter på allvar, säger man på arbetsmarknadsdepartementet.
Det började när Arbetsmiljöinspektionen krävde mer bemanning vid tunnelbanans ändhållplatser. Connex, nuvarande Veolia, överklagade och ärendet hamnade hos regeringen för avgörande. Då ändrade Veolia organisationsform och driften av tunnelbanan hamnade hos moderbolaget och inte ett dotterbolag som tidigare. I formell mening fanns inte längre bolaget som arbetsmiljöärendet gällde och det upphörde att existera. Efter årslånga kontakter med EG-kommissionen fick klubben beskedet att de nu tar över ärendet. Det har kommissionen gjord genom att ställa en rad frågor om arbetsmiljölagen, bland annat kallade man tjänstemän på departementet till ett möte den 15 februari. Nu sitter departementsrådet Lars von Ehrenheim och formulerar ett svar. Han anser att lagen i sig inte hindrade att Arbetsmiljöverket omedelbart ställde samma krav på nytt. Men det gjorde inte verket, de hade under tiden gjort en ny bedömning och nöjt sig med löften från Veolia om bland annat bättre larmmöjligheter. Lars von Ehreheim säger att den pågående utredningen om ny arbetsmiljölag redan har som uppdrag att se vad som händer med arbetsmiljöfrågor vid övertagande av verksamhet Vad den kommer fram till vill han inte sia om. Brevet från EU-kommissionen och svaret från Sverige, är de första stegen i en lång formell process som kan sluta i att kommissionen faktiskt talar om vad Sverige ska göra. – Det brev vi fått från kommissionen visar att de tagit uppgifterna från klubben på allvar, säger Lars von Ehrenheim
mats.andersson@sekotidningen.se
Vände förlust till vinst – ändå läggs jobben ut
2007-03-08
I morse möttes de 16 kvinnliga lokalvårdarna på Sturups flygplats av beskedet: lokalvården ska läggas ut på entreprenad. Sekos koncernfack protesterar mot beslutet.
För två år sedan kom diskussionen om att lägga ut lokalvården på flygplatsen upp för första gången. Då kom lokalvårdarna själva med ett förslag på hur verksamheten skulle kunna organiseras och upphandlingen avbröts. Nu skulle de två åren utvärderas. Men innan rapporten behandlats i samverkansgruppen fattade flygplatsledningen beslut om att lägga ner lokalvården i egen regi. – Utvärderingsrapporten är inte seriös. Den innehåller rena felaktigheter, säger lokalvårdschefen Jadranka Cip. Under två tuffa år har lokalvårdsstyrkan gått från 25 årsanställda till 16, antalet timanställda från 45 till 2. Förlustsiffrorna har vänts till vinst. – Beskedet kom som en chock. Vi har verkligen gjort allt vi kunnat, vi har gett järnet. Vi har genomfört en gedigen utbildning, bytt ut maskiner, infört nya metoder, reducerat materialförbrukningen och sanerat ekonomin. Nu går vi med vinst och var beredda att gå vidare med utvecklingen. Istället får vi besked om att vi ska bort. Det är helt horribelt och man blir väldigt arg, säger Jadranka. Koncernfacket kommer nu att begära centrala förhandlingar: – Flygplatsledningen har brutit mot regelverket. De har fattat beslut redan innan de gick till samverkansmötet med de lokala facken sent igår eftermiddag. De ställdes inför fullbordat faktum. Dessutom var frågan inte föranmäld i handlingarna. Det är ett brott mot intentionerna i avtalet om samverkan, säger koncernfackets ordförande Lars Andersson. Koncernfacket kräver att lokalvården på Sturup ska vara kvar i egen regi. – Tajmingen är verkligen taskig. Att gå ut på Internationella kvinnodagen och ge kvinnorna i lokalvården besked att de kommer att bli av med jobbet, säger Lars.
anita.fors@sekotidningen.se
Få kvinnliga skyddsombud i Seko
2007-03-08
Tre av tio medlemmar i Seko är kvinnor, men bland skyddsombuden är andelen ännu mindre. Mindre än två av tio skyddsombud är kvinnor och än sämre är det med kvinnorepresentationen bland huvudskyddsombuden, där är en av tio kvinnor.
– Siffrorna förskräcker. Idag ligger fokus på jämställda löner, men på arbetsmiljöområdet har man dålig koll. För att tillgodose allas behov behöver man en blandning av såväl kön som etnicitet, säger My Billstan som är ombudsman med ansvar för jämställdhet och integration i Seko. I början av mars är totalt 2.835 skyddsombud registrerade inom Seko. Av dem är 506 kvinnor. Att de kvinnliga skyddsombuden är få inom de två mest mansdominerade branscherna, väg&ban; och energi, är kanske inte så förvånande. Men trenden är genomgående i alla Sekos branscher. (se tabellen nedan) Inom Sekos mest kvinnodominerade bransch, civil, som bland annat organiserar anställda inom högskolor, universitet och polisen är sex av tio medlemmar kvinnor. Bland branschens skyddsombud är förhållandet det omvända: sex av tio är män. – Tittar man på statistiken för sjukfrånvaron, kan man inte ducka. Kvinnor har högre sjukfrånvaro än män. Det som är så hemskt är att det är så många fler kvinnor än män som blir långtidssjukskrivna på grund av arbetsskador. Har man inte ett könsperspektiv på arbetsmiljöfrågorna ser man inte det här problemet och kan inte göra något åt det, säger My Billstam. Kvinnorepresentationen är än sämre bland huvudskyddsombuden. Bara 12 procent av dem är kvinnor. – Det är egentligen värre. Huvudskyddsombud har ju ett mer övergripande ansvar och har större möjlighet att påverka hela företaget. anita.fors@sekotidningen.se
SKYDDSOMBUD | | | andel kvinnor SO | andel kvinnor i Seko | trafik | 14 % | 26 % | väg&ban; | 2 % | 4 % | försvar | 20 % | 29 % | civil | 39 % | 60 % | vård | 34 % | 39 % | post | 32 % | 41 % | tele | 23 % | 32 % | energi | 4 % | 7 % | Seko totalt | 18 % | 29 % | | | | För bransch sjöfolk saknas uppgift. Där finns inget databaserat register för skyddsombud, vare sig inom Seko eller inom registerande myndighet Sjöfartsverket. |
HUVUDSKYDDSOMBUD | | | kvinnor | män | totalt | avdelning | 1 | 10 | 11 | klubb | 26 | 208 | 234 | sektion | 11 | 72 | 83 | Seko totalt | 38 = 12 % | 290 = 88 % | 328 |
REGIONALA SKYDDSOMBUD | | | kvinnor | män | totalt | avdelning | 3 | 28 | 31 | klubb | 1 | 4 | 5 | Seko totalt | 4 = 11 % | 32 = 89 % | 36 |
anita.fors@sekotidningen.se
A-kasseersättningen sänks
2007-03-05
Från och med idag den 5 mars sänks a-kasseersättning och aktivitetsstöd för dem som varit arbetslösa längst. Det är riksdagen som tidigare beslutat om den nedtrappning av ersättningen som nu börjar gälla. Högsta dagpenning är 680 kronor.
Under de 200 första dagarna är ersättningsnivån 80 procent av tidigare inkomst. Från dag 201 sänks ersättningsnivån till 70 procent av tidigare inkomst. Från dag 301 sänks ersättningsnivån till 65 procent av tidigare inkomst. Om du är förälder till barn som är under 18 år när du får din 300:e dag, sker sänkningen till 65 procent från dag 451. Detta gäller även om du är adoptivförälder. mats.andersson@sekotidningen.se
Mer information finns på Sekos Internetkassa: https://www.internetkassan.com/62/
Klart för statlig utförsäljning
2007-03-02
Nästa vecka beslutar riksdagen att sälja Vasakronan, SBAB och Vin & Sprit. Riksdagen har redan sagt ja till en utförsäljning av Tellia Sonera. Utförsäljningen bygger på en tankevurpa, anser Seko.
Den sammanlagda prislappen för de sex statliga bolagen beräknas ligga på cirka 250 miljarder kronor. Pengar som enligt regeringen ska gå till avbetalning på statsskulden. – Aktieutdelningen ger statskassan flera miljarder per år. Varför ska en så bra investering säljas bort för att dra in ett engångsbelopp, frågar sig Janne Rudén, Sekos förbundsordförande. – Det är uppenbart att regeringen gör en tankevurpa. Han är kritisk till att staten förlorar inflytandet över den grundläggande infrastrukturen. – Vem ska egentligen äga det fasta telenätet, frågar sig Janne Rudén som också är bekymrad över konsekvenserna för de anställda. – Vi har dåliga erfarenheter av hur de anställda behandlas i andra företag inom telekombranschen som knoppats av från Telia. Det är inte bestämt när, eller i vilken ordning bolagen ska säljas.
mats.andersson@sekotidningen.se
Undantag från mönstring till sjöss införs 1 april
2007-03-02
Regeringen ska kunna bestämma om undantag från kravet att mönstra ekonomipersonal på svenska fartyg i inre fart. Det har riksdagen beslutat. Lagändringen träder i kraft redan den 1 april.
– Vi har motarbetat den här lagändringen. Mönstringen är ett bra sätt att hålla koll på säkerheten ombord. Risken är också att man nu skapar ett A- och ett B-lag bland de ombordanställda, säger Kenny Reinhold som är ordförande i Seko sjöfolk. Enligt dagens regler skall all ombordpersonal ombord i svenska fartyg mönstra och därmed föras in i sjömansregistret. I det ingår att man kontrollerar behörighet och att sjömannen uppfyller de hälsokrav som ställs för att få arbeta till sjöss. Mönstringen ligger sedan till grund för bland annat redovisningen av säkerhetsutbildning och den sammanlagda sjöarbetstiden som behövs för olika behörigheter. Genom lagändringen läggs nu mönstringskravet för intendenturpersonal helt i händerna på regeringen. Regeringen får meddela undantag från lagen för den personal som inte utgör ren driftspersonal, samtidigt får regeringen bestämma vilka föreskrifter som ska gälla för den personal som undantas. I första hand ska mönstringskravet kunna slopas för mindre fartyg i inre fart, det vill säga i skärgårdstrafik. Men som lagändringen utformades kan undantag göras för intendenturpersonal oavsett var fartygen går i trafik. – Vi är oroliga för att riksdagen nu har lämnat dörren vidöppen för att utvidga ändringen så att regeringen kan slopa mönstringskravet för all intendenturpersonal. I Trafikutskottet reserverade sig socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet mot lagändringen. Samtliga riksdagsledamöter från de tre partierna röstade också emot förslaget.
anita.fors@sekotidningen.se
Konsult granskar Vattenfall-flytt
2007-02-28
Förhandlingarna om att flytta jobb på Vattenfall Eldistribution har stoppats. Nu ska en arbetstagarkonsult granska planerna på centralisering. – Ledningen har gått oss till mötes, säger Janerik Johansson på företagets Sekoklubb.
I går berättade Sekotidningen att Vattenfall Eldistribution planerar att flytta 350 jobb på flera orter i landet till Stockholm och Trollhättan. Planerna har väckt ilska på Seko och de andra fackförbunden på företaget. Janerik Johansson är nöjd med att konsekvenserna av flyttplanerna nu blir ordentligt utredda. Han räknar med att konsulten kommer att kunna presentera ekonomiska och säkerhetsmässiga argument som talar mot förslaget. – Förhoppnings kommer vi också få fram ett alternativ där verksamheten blir kvar. Rapporten ska vara färdig den 1 juni. Till dess ligger förhandlingarna mellan företaget och fackförbunden stoppade.
staffan.lindberg@sekotidningen.se
Facklig kritik mot Vattenfalls flytt
2007-02-27
Vattenfall Eldistribution planerar att flytta verksamheten på en rad orter till Stockholm och Trollhättan. Hundratals jobb är därmed i farozonen.
Tanken är att flytten ska spara pengar. Men Sture Johansson, facklig företrädare för Seko Energi i Norrbotten, tror snarare att kostnaderna kommer att stiga. – Jobbet måste ändå göras och jag har svårt att se att det skulle bli billigare i Stockholm, där löneläget är högre och lokalerna dyrare, säger han. Verksamheten, som idag bedrivs på 29 orter, kommer att samlas till Trollhättan och Stockholm. Delar blir också kvar i Luleå. Sammanlagt kan 350 av företagets 800 anställda tvingas byta ort, däribland många Sekomedlemmar som jobbar med energimätning och inom andra områden. – Jag har svårt att tror att mer än en bråkdel kommer att ha möjlighet att flytta med till Stockholm, säger Sture Johansson, som är orolig över att det här bara är första steget i en serie mer omfattande neddragningar där allt mer jobb läggs ut på underentreprenörer. Förhandlingar mellan Seko och de andra fackförbunden och Vattenfall inleddes den 26 februari.
staffan.lindberg@sekotidningen.se
Facket vid Bolagsverket vill ha högre bonus
2007-02-26
– Gärna ja till bonus men med rätt summa pengar, säger klubbordförande Johnny Karlsson vid Bolagsverket i Sundsvall.
De anställda vid Bolagsverket i Sundsvall fick under 2006 cirka 8.000 kronor i bonus för att korta handläggningstiderna. – Vill arbetsgivaren gå ut med det här så får de göra det men vi från facket såg det som att Bolagsverket ville ha billig arbetskraft, säger klubbordförande Johnny Karlsson. – Dessutom pressades de redan hårt arbetande handläggarna att jobba ännu mer utöver normal arbetstid. Ingen av de tre facken, Seko, ST och Saco, har skrivit under bonusavtalet. Bonuspengarna delades ut i två omgångar, 4.000 kronor i våras och 4.000 på hösten. Syftet är att få ner väntetiderna till en vecka. – Personalen jobbade övertid 17 lördagar och en del kvällar, berättar Johnny Karlsson och tillägger att han förstår att man nappade på erbjudandet eftersom lönenivån är så låg. Bolagsverket är en statlig myndighet som bland annat registrerar företag, årsredovisningar och företagsinteckningar.
birgitta.forssell@sekotidningen.se
Seko organiserar tunnelborrare i Malmö
2007-02-26
Arbetet med att borra Citytunneln i Malmö ska även i fortsättningen organiseras av Seko. Det slog LO:s styrelse fast idag. Därmed är en nästan två år lång tvist mellan Seko och Byggnads över.
Tunneln, som ska leda järnvägstrafiken under centrala Malmö, väntas bli klar år 2011. Sekos ombudsman Björn-Inge Björnberg tycker att beslutet var naturligt. – Det här följer LO:s organisationsplan som säger att trafiktunnlar ska ligga under Seko, säger han. Den långvariga tvisten har skapat onödig irritation och stress för de 60 tunnelborrarna, menar han. – Nu får vi äntligen arbetsro. LO-styrelsen kommer den närmaste månaden också att fatta beslut om tunnelprojektet i Hallandsås. Även där tvistar Seko och Byggnads om vem som ska få teckna avtal. – Det handlar om i princip samma jobb, så jag skulle bli förvånad om utgången blev en annan, säger Björn-Inge Björnberg.
staffan.lindberg@sekotidningen.se
Underbetalda polacker ersätter Relacomanställda
2007-02-23
I nästa vecka kommer mellan 50 och 60 polska teletekniker till Småland för att arbeta åt Relacom. Polackerna får cirka 12.800 kronor i lön, betydligt under avtalets minimilön som ligger på 13.700 kronor. Samtidigt har Relacom sagt upp ett par hundra svenska tekniker.
– Stämmer uppgiften om lön på 1.400 Euro, som blir cirka 12.800 kronor, så är det fråga om ett klart brott mot kollektivavtalet, säger Sekos ordförande Janne Rudén. En första grupp på tolv polacker har redan börjat arbeta med kabelarbeten i trakten av Växjö där Sekoombudsmannen Roger Johansson träffat dem. – Enligt dom själva är lönen 1.400 Euro. Vad de har för utbildning vet vi inte riktigt. Det verkar dåligt när det gäller stolparbete men de har i alla fall fått utbildning för att arbeta på väg, säger han. Enligt uppgift ska polackerna arbeta sex veckor i Sverige för att sedan åka hem till Polen under en vecka. Teknikerna, som inte pratar varken svenska eller engelska, har utrustats med en Relacomlegitimation. – På baksidan av den står det skrivet ”Jag pratar varken engelska eller svenska. Om du vill prata med mig så får du ringa det här numret.” Och så har man skrivit ett nummer dit man kan ringa där det sitter en tolk, berättar Roger Johansson. Börje Kjellkvist är förtroendevald vid Seko i Kristianstad med ansvar för Relacoms entreprenörer. – Vi träffade nyligen regionchefen men hon nämnde inte med ett ord att man skulle ta in en ny entreprenör. Jag har inget emot det här företaget och deras personal men löner och övriga villkor måste vara lika. Annars får vi en osund konkurrens, säger han. Enligt uppgift är det polska företaget med i den svenska arbetsgivarorganisationen Almega men något lokalt avtal har man inte skrivit på.
leif.andersson@sekotidningen.se
”Han vill krossa Connex”
2007-02-22
Idag avslutades förhandlingarna i Arbetsdomstolen om Per Johansson, klubbordföranden i tunnelbanan, som Connex sparkade hösten 2005. Han säger sig vara helt nöjd efter de tre dagarna i domstolen. Enligt företaget ville han krossa dom.
Vid förhandlingarna presenterade företagets ombud en lista på ett 30-tal punkter som skulle visa på det riktiga i avskedet. Det handlade om allt från att ha hotat en chef med stryk, kallat andra för idioter till han varit alltför kritisk mot företaget. Slutsatsen är att klubbordföranden brutit mot anställningskontraktet. Veolia hade över tio vittnen som skulle berätta om hur illa Per Johansson betett sig och hur han dessutom skadat företagets anseende. Per Johanssons ombud, Annett Olofsson från LO TCO Rättsskydd gick igenom hela listan och tillbakavisade punkt för punkt. Under ett fem timmar långt förhör gav Per Johansson sin syn på anklagelserna från Veolia (som Connex bytt namn till).
Enligt Annett Olofsson var det här ett mål som handlade om yttrandefrihet, att en klubbordförande ska ha rätt att kritisera sin arbetsgivare. Hon hävdade att Veolia hade fel när de förde fram att det var privatpersonen Per Johansson de avskedat, inte klubbordordföranden. Som exempel nämnde Olofsson det anslag som kom upp på företagets anslagstavlor efter avskedet där Veolia skrev att de avskedat ”ordföranden” för klubb 119. En stor del av förhandlingarna handlade om Veolia som företag; ökade ekonomiska krav, allt svårare att arbeta fackligt och problem med säkerhet och miljö, det som framför allt engagerat Per Johansson och resten av klubbstyrelsen. Och det är kritiken – och hur den uttrycks – mot säkerheten i tunnelbanan, presenterad i tidningar och flygblad som enligt Veolia är att överskrida rätten till kritik. Veolias ombud ansåg att Per Johansson ville ”krossa Connex”, och att han egentligen inte var intresserad av säkerhetsfrågorna.
Efter förhandlingarna säger Annett Olofsson att det var en ovanlig rättegång med ovanligt många vittnen, en omfattande anklagelseakt och två ordinarie domare. – Och det är första gången jag sett en polispiket utanför arbetsdomstolen, säger hon. Annett Olofsson vill inte spekulera om utgången men känner sig nöjd med förhandlingen. – Vi hade förväntat oss mer. Deras vittnen var ofta svepande och osäkra. Per Johansson håller med. – Jag är förvånad över hur lite det blev kvar av all skit de kastade. Per Johansson kan nu fortsätta sitt nya jobb som lokförare på ett bemanningsföretag. Seko yrkar att avskedandet ska förklaras ogiltigt och att Per Johansson och förbundet för skadestånd för brott mot MBL, LAS och mot förtroendemannalagen på sammanlagt 725.000 kronor. Dessutom ska Per Johansson få lön från oktober 2005. Dom faller den 25 april.
mats.andersson@sekotidningen.se
Lokförare behöver mer stöd efter dödsolyckor
2007-02-22
Lokförare som varit med om dödsolyckor eller självmord på spåret kan drabbas av stressyndrom som i sin tur kan leda till sämre uppmärksamhet i kritiska situationer.
Det menar Valdimar Briem, docent i psykologi, som forskar om dödsolyckornas psykologiska och säkerhetsmässiga effekter. Valdimar Briem vid Högskolan i Kristianstad har djupintervjuat ett 20-tal lokförare som varit med om dödsolyckor. Omkring en femtedel av lokförarna får så svåra besvär att de lider av så kallat posttraumatisk stressyndrom med ångest och depressioner. ”De drabbade lokförarna rapporterade ofta om trötthet och sömnlöshet. Det kan i svåra fall leda till brist på uppmärksamhet och nedsatt reaktionsförmåga i kritiska lägen” skriver man i rapporten. Idag får lokförare som råkar ut för en dödsolycka hjälp av kamratstödjare och psykologhjälp om det behövs. Men forskarna anser att det behövs mer grundigt psykologisk uppföljning av de drabbade lokförarna för att upptäcka problemen och erbjuda psykoterapi om det behövs.
birgitta.forssell@sekotidningen.se
Ny tunnelbanebrand i Rinkeby
2007-02-22
På grund av rökutveckling tvingades föraren utrymma ett tunnelbanetåg vid Rinkeby station på förmiddagen.
Händelsen fick till följd att skyddsombudet omedelbart stoppade trafiken med den aktuella vagnstypen. Den vagnen är av samma, äldre typ som för två år sedan fattade eld vid Rinkeby station. På grund av rökutvecklingen utrymdes även tunnelbanestationen.
leif.andersson@sekotidningen.se
Seko stämmer SJ till AD
2007-02-21
Seko har stämt SJ till Arbetsdomstolen. Istället för att ge deltidare mer arbete gick SJ förbi företrädesrätten och nyanställde personal på SJ:s callcenter i Tranås. Seko kräver 100.000 i skadestånd och att de som förbigåtts får full sysselsättning.
– Det är tråkigt att en sån här fråga ska behöva gå så långt att man måste låta AD avgöra. Men jag är segerviss och när det väl är avgjort vet vi vad som gäller, säger Palle Rosén som är klubbordförande på SJ:s callcenter i Tranås och ansvarig för callcenterverksamheten i företagsfacket. Stämningen till AD handlar om ett 30-tal tjänster som tillsattes på callcentret i Tranås under våren-försommaren 2006. Trots att elva deltidsanställda hade lämnat in skriftliga besked om att de begärde företräde till högre sysselsättningsgrad, prövade inte SJ möjligheten att göra detta. Istället nyanställde företaget personal utan att förhandla med Seko. SJ menar att de inte har någon skyldighet att förhandla innan de tillsätter nya tjänster. Principfrågan gäller många fler än de tjänster man nu tvistar om i Tranås. Seko har jobbat länge med att försöka omvandla fler deltidstjänster till heltider. – SJ har fruktansvärt mycket deltidsanställningar på sina callcenter. Många hamnar runt 80 procent. Vi hävdar att man lika gärna kan höja upp en del till 100 procent och därigenom täcka behovet av mer personal. Vi är relativt lågavlönade redan från början. Det är svårt att leva på en deltidslön, säger Palle Rosén. På SJ:s callcenter i Tranås arbetar omkring 110 fast anställda och ett 20-tal behovsanställda. Minsta arbetstidsmått är 21 procent.
anita.fors@sekotidningen.se
Sparkad klubbordförande i AD
2007-02-20
Fick Per Johansson sparken för att han var illojal mot företaget, eller för att hans fackliga arbete var alltför besvärande för arbetsgivarna? Idag inleds förhandlingarna i Arbetsdomstolen.
Hösten 2005 blev Per Johansson avskedad, han var då klubbordförande för tunneltågförarnas klubb 119. Enligt Veolia, dåvarande Connex, hade han varit illojal mot företaget och uppträtt kränkande. Veolia blev påhejat av Lennart Jangälv, då vd för SL, nu sparkad även han. Connex agerande vållade uppståndelse, det tillhör inte vanligheterna att fackligt aktiva avskedas. De har ett förstärkt anställningsskydd. Men enligt Connex hade Per Johansson uppträtt som privatperson och inte som klubbordförande. Det anser inte Per och det arbetsgivaren kallade illojalitet var enligt Per Johansson och klubben inte annat än fackligt arbete för att komma till rätta med brister i säkerhet, arbetsmiljö och arbetsförhållanden i Stockholms tunnelbana. Under tre dagar ska Arbetsdomstolen lyssna på ett 20-tal vittnen för att komma fram till om Connex gjorde fel som avskedade Per Johansson.
mats.andersson@sekotidningen.se
”Frys arbetstiderna för anställda i Svensk Kassaservice”
2007-02-20
Frys arbetstidsmåtten för de anställda i Svensk Kassaservice nu när det finns en tidsplan för avvecklingen. Det kräver Kerstin Ståhl som är ordförande för Seko i Postens kassabolag, Svensk Kassaservice.
– Som det är i dag finns nästan inga heltider längre på grund av vikande kundvolymer och volymerna fortsätter neråt. Det blir förödande för privatekonomin att gå till a-kassa eller i pension om man drar ner ännu mer på arbetstiderna. Hon menar att det finns andra problem med minskande volymer också. Det har gjort att ensamarbetet har ökat och med det riskerna för rån, inte bara på landet utan även inne i städerna. Förslaget om Svensk Kassaservice ger henne dubbla känslor. – Det är skönt att få besked efter en så lång väntan. Idag är det konstgjord andning, situationen håller inte längre. Samtidigt gör det mig både fundersam och förbannad att man bara nämner personalen på två rader i en 36 sidor lång promemoria. Kerstin Ståhl kräver att staten tar ansvar för avvecklingen och inte lämnar allt i knät hos Posten. Den höga medelåldern bland de anställda kräver större insatser. – När det gällde försvaret gick staten in med stora pengar till omställning. Men det är ju ett mansdominerat område. Nu handlar det om 1.200 mestadels deltidsarbetande kvinnor, lojala och hårt prövade. De måste behandlas med respekt.
anita.fors@sekotidningen.se
”Staten måste ta ansvar för avvecklingen av Svensk Kassaservice”
2007-02-20
Att avveckla Svensk Kassaservice innebär stora kostnader. Eftersom verksamheten utgår från lagstiftning bör staten ta ett stort ansvar för att avvecklingen sker på ett bra sätt, liksom staten tog ansvar för Försvarets omstrukturering. Det konstaterar Seko i sitt remissvar till regeringsförslaget om att stänga Svensk Kassaservice.
Seko har länge krävt besked om framtiden för Svensk Kassaservice och betaltjänsterna. Därför välkomnar man nu att förslaget lagts fram. Samtidigt kritiserar Seko förslaget för att inte ta upp frågan om avvecklingen av personalen. Att hänvisa till Postens omställningsprogram Futurum räcker inte, eftersom det nu handlar om just avveckling och inte omställning. De anställda är till 90 procent kvinnor och de har i dag en genomsnittsålder på 58 år. Dessutom finns många på orter med en begränsad arbetsmarknad. Därför måste det vara statens ansvar, inte Postens, att ta hand om avvecklingen, menar Seko. Efter att tidigare helt ha avvisat tanken på att staten ska upphandla betaltjänster, så kan Seko i dag acceptera den begränsade upphandling som regeringen föreslår i promemorian. Men bara under förutsättning att man lägger stor vikt vid kvalitet och situationen för de anställda. Seko kräver också att det måste vara möjligt att upphandla betaltjänster genom lantbrevbäringen, med full kostnadsersättning.
anita.fors@sekotidningen.se
Internationell konkurrens om Öresundstrafiken
2007-02-19
Sju miljarder kronor, prestige och nya marknader står på spel när tågtrafiken runt Öresund upphandlas. Idag lämnades anbuden in. I ett av bolagen samsas den svenska och kinesiska staten som ägare.
SJ tillsammans med hongkongkinesiska MTR, DSB tillsammans med engelska First group, Tågkompaniet tillsammans med norska NSB och så franska Veolia, tyska Deutsche Bahn och engelska Arriva. Alla lämnade de in anbud, ett i Köpenhamn för trafiken på den danska sidan och ett i Hässleholm för trafiken på den svenska sidan. I Sverige får trafiken förgreningar till Göteborg och Kalmar. För dagens trafik står SJ och DSB. Vilket eller vilka företag som ska driva tågtrafiken runt Öresund år 2009 till 2015 avgörs i juni.
mats.andersson@sekotidningen.se
Svensk Kassaservice stängs 1 januari 2009
2007-02-19
Svensk Kassaservice ska avvecklas under andra halvåret 2008, för att vara helt stängt senast den 1 januari 2009. Tills dess ska 505 serviceställen och de 1.050 egna anställda bort. Det är huvudinnehållet i den regeringspromemoria som nu är ute på snabbremiss.
Nu lämnar regeringen sitt förslag om framtiden för Svensk Kassaservice. I promemorian läggs fokus på att hitta andra lösningar för samhällets behov av betaltjänster över disk. Därigenom ska Postens uppdrag att tillhandahålla betaltjänster upphöra. Lagen om grundläggande kassaservice upphävs enligt förslaget per den 31 december 2008, utan att ersättas av någon ny lag. Redan idag finns flera alternativ till Svensk Kassaservice. I promemorian nämns bland andra ICA och Coop, fristående bankomatsystem, nya betalautomater, bensinstationskedjorna OKQ8 och Statoil samt Svenska Spel ATG. Antalet transaktioner har också minskat kraftigt. Sedan millennieskiftet har de gått ner med 65 procent. Svensk Kassaservice egen prognos visar på att efterfrågan fortsätter minska med cirka 15 procent per år. Men ännu 2009 finns det medborgare som inte har tillgång till andra alternativ och för dem har staten ansvar för att se till att det finns möjlighet till betaltjänster över disk. Det vill man göra genom att upphandla tjänster, men bedömningen av var det saknas alternativ ska vara restriktiv. Uppdraget att upphandla grundläggande betaltjänster på de orter där marknaden inte kommer att tillgodose behovet av tjänster ska gå till Post- och Telestyrelsen, PTS. De ska också fortsätta upphandla betaltjänster via lantbrevbärarna. Upphandlade tjänster ska kunna starta redan den 1 juli 2008. Samtidigt vill regeringen flytta tillsynsansvaret från PTS. Istället ska Länsstyrelserna bevaka samhällets intressen. Länsstyrelsen i Dalarnas län föreslås få samordningsansvar och skyldighet att rapportera till regeringen. I flera år har Svensk Kassaservice dragit ner på verksamheten. Företaget stängde 138 fasta serviceställen enbart under förra årets första tio månader. Nu återstår 505 serviceställen varav 374 i egen regi med omkring 1.050 anställda – de allra flesta kvinnor över 55 år. Personalen, konstaterar näringsdepartementet i promemorian, kommer vid en avveckling att omfattas av Postens omställningsprogram Futurum. Några extra pengar utlovas inte. Remisstiden har varit väldigt kort och redan i morgon ska remissvaren vara inne på departementet. Då lämnar även Seko ett remissvar. Promemorian bygger på förslagen i utredningen "Samhällets behov av betaltjänster" som lämnades i maj 2004.
anita.fors@sekotidningen.se
Postens vinst ger lediga dagar
2007-02-16
Postens personal får två lediga dagar som tack för ett gott arbete. Det står klart efter att koncernen redovisat ett bra resultat för år 2006 också.
– Det är favorit i repris från i fjol med små justeringar till det bättre. I år får de som jobbat mer än ett halvår men mindre än nio månader också del av ledigheten genom att de får en ledig dag istället för ingen alls, säger koncernfackets ordförande Alf Mellström. I botten ligger annars samma förutsättningar som förra året. För att få två lediga dagar krävs att man arbetat större delen av år 2006. Ledigheten står i proportion till arbetstidsmåttet; heltid får hela dagar och deltid får deltidsdagar. Är man tillbaka i jobb efter föräldraledighet eller sjukskrivning får man också rätt till de lediga dagarna. Ledigheten, som måste tas ut under 2007, ska hanteras som vilka semesterdagar som helst med skillnad att de inte kan lösas ut i pengar.
anita.fors@sekotidningen.se
Posten ökar vinsten
2007-02-15
Det går bra för Posten men 2006 hade varit ett ännu bättre år om man inte hade haft höga kostnader för att säga upp personal.
När Postens bokslut presenterades idag sa företagets vd, Erik Olsson, att man levererat ett resultat över målen. Postens vinst ökade med 200 miljoner kronor till 1,4 miljarder kronor. Brev och distanshandel gick bäst. - Posten går in i 2007 med goda förutsättningar för vidare expansion och ökad konkurrenskraft, säger Erik Olsson.
mats.andersson@sekotidningen.se
Destination Gotland fick rätt mot Rikstrafiken
2007-02-15
Rikstrafiken måste betala ut de 300 miljoner man hållit inne till Destination Gotland. Det är resultatet av skiljenämndens dom i tvisten om avtalet för gotlandstrafiken.
– Vi måste vara självkritiska och konstatera att staten helt enkelt inte skött det här avtalet på ett riktigt sätt, säger Rikstrafikens generaldirektör Staffan Widlert. – Det här avtalet är ju väldigt illa skött ända från början, då Sjöfartsverket hade ansvaret. Sen tog Rikstrafiken över och vi har haft alldeles för liten uppföljning. Tilläggsavtalet för snabbfärjorna är väldigt, väldigt dåligt. Jag tror inte att den som skrev på avtalet förstod vad det innebar. Det var år 2004 som Rikstrafiken, på näringsdepartementets uppdrag, gick igenom flera upphandlingsavtal. I avtalet om färjetrafiken till Gotland hittade de flera oklarheter. Då man inte kunde komma överens med rederiet, Destination Gotland, höll Rikstrafiken inne en del av ersättningen till rederiet medan gick frågorna vidare till en skiljenämnd. Nu har skiljenämnden gett rederiet rätt på alla punkter utom en. Därför måste nu Rikstrafiken betala ut 300 miljoner till Destination Gotland för åren 2004 till 2006. I gengäld får rederiet betala tillbaka 11 miljoner kronor. Rikstrafiken måste också betala alla kostnader för skiljenämndsförfarandet, drygt fyra miljoner kronor. På Rikstrafiken är man trots det nöjd med att frågan avgjordes i skiljenämnden. – Granskningen pekade ju på att det fanns tveksamheter om stora belopp. Man ska komma ihåg att det är ett avtal som handlar om väldigt stora pengar. Vi tycker att det är viktigt att avtalet prövades. – Staten har också tagit konsekvenserna av den här frågan. Rikstrafiken har varit allvarligt underbemannad, nu har vi fått mer pengar för att förstärka bemanningen. Det kostar pengar att ha personal anställd, men kostar ännu mer att inte ha det, säger Staffan Widlert.
anita.fors@sekotidningen.se
LO kräver kommission om obligatorisk a-kassa
2007-02-15
LO kräver att utredningen om en obligatorisk a-kassa sker i form av en kommission där flera organisationer som berörs kan delta.
Frågan om en obligatorisk arbetslöshetsförsäkring är kontroversiell och mycket central för de fackliga organisationerna. Därför är det av största vikt att frågan utreds noggrant och med en bred förankring. Det skriver LO i ett brev till arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin.
birgitta.forssell@sekotidningen.se
Stöd för jämställdhetspott
2007-02-15
Löneskillnaderna är för stora. Det tycker en majoritet av Sveriges löntagare.
Det är så många som 81 procent av landets anställda som tycker att skillnaderna i lön mellan olika yrkesgrupper är för stora. Det visar en rapport från LO om löner, lönesättning och löneskillnader. 86 procent tycker också att skillnaden mellan kvinnors och mäns löner är för stor. 2005 var medellönen för kvinnor 21.400 och för män 25.900. Trots att kvinnor i LO-yrken har de allra lägsta lönerna är det färre LO-medlemmar än TCO- och SACO-medlemmar som tycker att kvinnor har för låg lön. 71 procent av LO-medlemmarna tycker att de som tjänar mer solidariskt bör stödja låginkomsttagare. Erland Olausson som är avtalssekreterare på LO, tycker att rapporten visar att de krav på jämställdhetspott och höjda lägstalöner som LO-förbunden enats kring har stöd hos medlemmarna. Ändå är det så många som nästan en fjärdedel, 22 procent, av LO-medlemmarna som tycker att varje yrkesgrupp ska försöka nå bästa resultat för den egna gruppen. Fotnot: Drygt 8.000 löntagare har intervjuats.
maria.persson@sekotidningen.se
Åtal för utsläpp på Hallandsåsen
2007-02-14
Utsläppen i juli 2003 i samband med tunnelbygget genom Hallandsås har lett till åtal mot två chefer, en i Skanska-Vinci och en i Banverket.
I samband med provborrningar på åsen släpptes cement och betonitlera ut i en bäck. Utsläppet ledde till omfattande fiskdöd och de två cheferna åtalas för vållande av miljöstörning. Miljöåklagaren kräver också Skanska-Vinci och Banverket på företagsbot. Enligt åklagaren har utsläppen skett på grund av oaktsamhet, eftersom det ska ha funnits tidigare, men negligerade, tecken på läckage. I ett pressmeddelande välkomnar Skanska-Vinci en rättslig prövning, och hävdar att man inte gjort något fel. Banverket skriver att man ser fram mot en rättslig prövning för att få klarlagt om händelsen kan bedömas vara ett brott.
mats.andersson@sekotidningen.se
Forsmark 2 får inte startas
2007-02-14
SKI förbjuder Forsmarks kraftgrupp att starta reaktor 2 som varit avställd en tid.
Reaktorn får inte startas förrän har granskat och redovisat och redovisat en genomgång av underlag för kontroll och provning vid reaktorn. Sedan tidigare står Forsmark 1 stilla och SKI har dessutom utfärdat ett föreläggande mot Forsmark 3.
leif.andersson@sekotidningen.se
Bonuskrav på Teliasonera efter jättevinst
2007-02-13
Teliasonera tjänar mer pengar än någonsin och strör miljarder över aktieägarna. Nu kräver de anställda kompensation. – Vi vill ha dubblad bonus och mer vidareutbildning, säger Magnus Brattström, vice ordförande på företagets Sekofack.
Fjolåret blev det mest lyckosamma hittills för den svenskfinska telekomjätten. Vinsten slutade på mer än 19 miljarder kronor, en förbättring med sex miljarder jämfört med året före. Och utdelningen till ägarna nästan fördubblas till sammanlagt 28 miljarder kronor. De närmaste dagarna ska företaget bestämma hur mycket bonus de anställda ska få. Ifjol handlade det om mellan 15 och 22 000 per anställd. Nu kräver Magnus Brattström 40 000 kronor till alla – oavsett befattning. – De anställda ställer upp i alla lägen. Det är deras hutlösa slit som har skapat den här vinsten. Då ska det också ha det erkännande de förtjänar. Magnus Brattström vill dessutom öka takten i vidareutbildningen – så att fler äldre medarbetare som jobbat med fast telefoni får lära sig IP och 3G. – Alla måste få chansen att vara med på den nya tekniken, säger Magnus Brattström
staffan.lindberg@sekotidningen.se
Byggnads förlorade i Europadomstolen
2007-02-13
Byggnads förlorade striden om rätten att få ta ut så kallade granskningsarvoden för oorganiserade byggnadsarbetare.
Det är Europadomstolen som i en dom slår fast att Byggnads inte har rätt att ta ut 1,5 procent av lönen i granskningsarvode för alla byggarbetare, oavsett om de är fackligt organiserade eller ej. Enligt domstolen har inte svenska staten lyckats bevisa att pengarna enbart går till att kontrollera lönerna och inte försvinner in i den övriga fackliga verksamheten. Svenska staten tvingas nu betala skadestånd på 46.500 kronor till var och en av de fem oorganiserade byggnadsarbetare som varit pilotfall och stämt svenska staten. Dessutom ska staten betala 800.000 kronor för rättegångskostnaderna. På Sekos väg- och banavtal finns också en granskningsavgift på 1,5 procent men till skillnad från Byggnad avtal, där avgiften tas ut individuellt ,så betalar arbetsgivaren in avgiften till förbundet. - Vi har en helt annan konstruktion och därför kan jag inte se att domen berör Seko, säger Thomas Brännström, ombudsman på Seko.
leif.andersson@sekotidningen.se
Rean är inställd!
2007-02-12
Arbetsmarknaden får inte bli en lågprismarknad. Det är budskapet när Seko den här veckan drar igång en rikstäckande annonskampanj av det lite annorlunda slaget. Målet är att sätta press på arbetsgivarna när årets avtalsrörelse nu börjar på allvar.
Genom en annonskampanj som leker med arbetsgivardrömmen om billigare arbetskraft, en rea på arbetare, vill Seko skapa debatt om rättvisa löner och anställningsvillkor. Rean är inställd, är Sekos budskap till arbetsgivarna. Klyftorna mellan lågavlönade och höginkomsttagare får inte bli större. På den nya webbplatsen www.arbetsgivarna.nu finns mer information att läsa under kampanjtiden.
anita.fors@sekotidningen.se
Regeringen vill bolagisera Vägverket och Banverket
2007-02-09
Nu inleder regeringen arbetet med att se över hur staten ska kunna bolagisera de delar av Vägverket och Banverket vars verksamhet är kommersiell och konkurrensutsatt.
Inför valet hävdade Svenskt Näringsliv att det var ”nödvändigt” att privatisera Vägverket och Banverket. I en intervju i Sekotidningen sa infrastrukturminster Åsa Thorstensson i december att regeringen skulle se över inte bara Vägverket och Banverket utan även Luftfartsverket och återkomma med besked. Nu kommer beskedet att Näringsdepartementet börjat arbetet med att bolagisera delar av Vägverket och Banverket. – Syftet är att ytterligare minska konkurrenshämmande faktorer, förbättra förutsättningarna för konkurrensneutralitet och därmed bidra till en väl fungerande marknad, säger infrastrukturminister Åsa Torstensson i en kommentar till dagens beslut. Hon meddelar också att hon avser att berätta mer om det arbetet i budgetpropositionen för 2008.
anita.fors@sekotidningen.se
Storstädning på Forsmark
2007-02-09
Igår avgick Forsmarks vd Lars Fagerberg och Vattenfalls styrelse beslutade om en rad åtgärder för att förbättra säkerheten.
Vattenfalls styrelse har beslutat om en rad åtgärder för Forsmark. De har bland annat inrättat ett särskilt säkerhetsutskott och beslutat att inkalla en extern oberoende expert som ska se över säkerheten. Det kommer också att ske förändringar i Forsmarks styrelse. Sekos klubbordförande på Forsmark, Ingemar Eriksson, tycker att problemet egentligen inte sitter i ledningen, utan i de vinstkrav och skatter Forsmark har. – En stor del av problemet är att vare sig kraftverket går eller står måste vi leverera in en miljon om dagen per block. Lagen om effektskatt lockar ledningen att fatta mindre försiktiga beslut. Samtidigt hoppas Ingemar Eriksson på att stressen i arbetet nu ska minska med åtgärdspaketet. – Vi är och har varit för få i personalen. Trycket på Forsmark kan nu förhoppningsvis skaka fram resurser. Fortfarande står två av Forsmarks tre reaktorer stilla efter problem med gummitätning, men troligen kommer en reaktor till igång nästa vecka.
karin.geisler@sekotidningen.se
Regeringen föreslår ändrade sjöinkomstregler
2007-02-08
Svenska sjömän som arbetar för nettolöner på DIS-flaggade färjor ska skattebefrias i Sverige. Reglerna ska gälla retroaktivt från år 2001 föreslår regeringen idag. Förslaget skickas nu ut på remiss.
– Förslaget verkar lösa skatteproblemet, men det danska nettolönesystemet ger andra problem för anställda som är bosatta i Sverige: med a-kassa, sjukförsäkring och pensioner, säger Sekos vice ordförande Tomas Abrahamsson. – Vi råder därför till fortsatt försiktighet med att jobba på DIS-flaggade fartyg, innan frågan är helt utredd. Det svenska systemet kan idag inte hantera nettolösningar. Det var i höstas som Sekotidningen kunde berätta om det skatteproblem som drabbat svenska sjömän som arbetar ombord på danska fartyg registrerade i Danskt Internationellt Skeppsregister, DIS. Flera personer hotades av skattesmällar på upp till 300.000 kronor. Orsaken var ett glapp mellan de svenska och danska skattesystemen. Medan anställda på DIS-registrerade fartyg är skattebefriade i Danmark och därmed bara får nettolöner kräver svenska skattemyndigheter att en svensk ombordanställd måste skatta för sin inkomst. De svenskar som anställdes i DIS-flaggade fartyg före år 2001 skattebefriades enligt ett särskilt beslut, som dock inte gällt dem som anställts senare. Trots det har dessa, fram till i höstas, fått besked från skattemyndigheten att de också omfattats av skattebefrielse. Regeringsförslaget som är en översyn av reglerna för beskattning av sjöinkomst. Enligt förslaget ska också reglerna om sjöinkomstavdrag och skattereduktion utvidgas från att bara gälla på svenskregistrerade fartyg till att gälla fartyg i alla EU/EES-register. Däremot innehåller förslaget ingenting om de så kallade jobbavdragen som missgynnar sjöfolk. (Se tidigare artikel ”Minimal skattesänkning för sjömän” 2006-12-15) anita.fors@sekotidningen.se
Läs även: regeringens promemoria i sin helhet )
Lägre lön ger inte fler jobb
2007-02-08
Knappt åtta av tio svenskar tror inte att jobben blir fler om lönerna sänks för dem som tjänar minst. Det visar en undersökning Synovate Temo har gjort för Sekos räkning.
– Resultatet är en reaktion på Svenskt näringslivs rapporter om hur bra det är att sänka lönerna för att skapa jobb, säger Janne Rudén, Sekos förbundsordförande. Undersökningen visar också att sex av tio inte tror att sänkta ingångslöner är ett bra sätt att skapa fler jobb åt ungdomar. Mest negativa är ungdomarna själva, av de i åldrarna 16-29 är drygt sju av tio skeptiska. De flesta, 67 procent, anser att löneklyftan mellan de som tjänar mest och de som tjänar minst är för stor. Nästan åtta av tio tycker att det är viktigt att facket arbetar för att minska löneskillnaderna. Och 71 procent tycker att facket borde göra mer än vad de gör idag för att utjämna lönegapen. Vad ska Seko göra i årets avtalsrörelse för att minska löneskillnaderna? – Vi ska driva kvinnolönepotten för att minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män. Vi kräver också att de lägsta lönerna ska höjas, det måste man göra för att åtgärda skillnaderna, säger Janne Rudén. Undersökningen bygger på intervjuer med 1041 personer.
karin.geisler@sekotidningen.se
Många motioner till sjöavtalskonferensen
2007-02-08
Prioritera löneökningarna. Inför en ob-ersättning till sjöss. Begränsa färjerederiernas möjligheter att visstidsanställa. Det var några av kraven i det 60-tal motioner från fackklubbarna som avtalskonferensen för sjöavtalsområdet behandlade.
I motionerna ställdes också krav på att man ska ta bort arbetsgivarens möjlighet att deltidsanställa. Flera motioner krävde höjda tillägg och ersättningar, till exempel för övertid. Det fanns även krav på att alla ska få tillgång till internet och e-post ombord. Många undrade också hur det gått med frågan om städning av befälens hytter, som var en het potatis i förra avtalsrörelsen. Då lovade arbetsgivarna att ”göra sitt yttersta” för att få en lösning i avtalsförhandlingarna med befälsförbunden. Nu ska en förhandlingsdelegation utses, som får till uppgift att prioritera kraven inför behandlingen i förbundsstyrelsen. Avtalen på sjöområdet löper ut den 31 maj.
anita.fors@sekotidningen.se
Laglig blockad gav olagligt avtal
2007-02-07
ITF-avtalet som skrevs för det bahamasflaggade fartyget Rickmers Tianjin efter en blockad i Luleå hamn år 2001 är olagligt. Det har AD slagit fast och dömer Transport att betala notan.
– Det är en överraskande och svårförståelig dom. Dessutom anser jag att den är felaktig, säger Sekos vice ordförande Tomas Abrahamsson. Transportarbetareförbundet blev fällt i Arbetsdomstolen, inte för att ha tagit till stridsåtgärder, men för att de under bahamisk lagstiftning inte var behöriga att skriva avtal. Frågan om stridsåtgärderna var lagliga eller ej prövades aldrig, då AD menade att Lex Britannia inte var tillämplig i det här fallet. – AD har gjort ett lappkast. De har tolkat MBL:s regler om Lex Britannia väldigt snävt. Istället tog de fasta på lagstiftningen i Bahamas och enligt den kan Transport i praktiken aldrig vara behöriga att skriva avtal, trots att sjömännen ombord var avtalslösa. Juristerna på LO-TCO:s rättsskydd funderar nu på vilka konsekvenser AD-domen kommer att få för svensk arbetsrätt i framtiden. – Ingenting inskränker vår rätt att vidta stridsåtgärder för att skriva avtal, men vi får nog räkna med att den här frågan återkommer i AD i en eller annan form, säger Tomas Abrahamsson.
anita.fors@sekotidningen.se
Försvunnen dokumentation orsakar nytt pendelkaos
2007-02-06
Kaos, inställda tåg och displayer med texten ”inställt på grund av kontroll” mötte Stockholmspendlarna i morse.
Samtliga pendeltågsvagnar av modell X10 har tagits ur trafik. Dokumentationen som styrker att säkerhetskontrollen av hjulaxlar och hjul är utförd saknas. Nu ska 40 vagnar som motsvarar 10 fullängdståg ska snabbundersökas. -Jag fick larmet från säkerhetsavdelningen igår och vi håller som bäst på och undersöker vad som har hänt. Men eftersom vi inte hittar dokumentation för att säkerhetskontrollen är gjord måste vi agera som om den inte är det, säger Björn Holmberg, presschef på SL. -Hur länge pågår arbetet? -Jag vet inte i nuläget men åtminstone ett par dagar. Mikael Hillbo, skyddsombud på Stockholmståg är nöjd med företagets agerande. -Det är bra att man har tagit ett snabbt och tydligt beslut eftersom man saknar underhållsdokumentation. Jag har ingen lust att köra ett tåg som kan spåra ur. Men jag förstår att resenärerna är irriterade.
birgitta.forssell@sekotidningen.se
Nya regler ger stöd till inrikessjöfart
2007-02-05
Det svenska sjöfartsstödet ändras så att stöd kan ges för fartyg i inrikestrafik, om trafiken upphandlats av staten. Det har regeringen bestämt för att skapa konkurrensneutralitet i den pågående upphandlingen av färjetrafiken till Gotland.
Frågan har snabbehandlats efter att utländska rederier inom EU visat intresse för att lägga anbud på gotlandstrafiken. Jobben var i fara då det stod klart att utländska rederier kunde få EU-godkända sjöfartsstöd, medan svenska rederier inte skulle kunna få sjöfartsstöd för samma trafik. Efter beskedet från regeringen har dagens operatör, Destination Gotland, lämnat in ett anbud till Rikstrafiken för att fortsätta färjetrafiken. Det estniska rederiet Tallink som visat intresse för att lämna anbud har meddelat att de avstår från att lägga något bud. Ändringen träder i kraft den 1 januari 2009, samtidigt som det nya avtalet ska börja gälla. Anbudstiden för upphandlingen gick ut den 25 januari i år. Rikstrafiken väntas lämna besked före sommaren om vem som ska ta hand om trafiken.
anita.fors@sekotidningen.se
Rätt till ersättning vid tbc-smitta
2007-02-02
Kriminalvårdare som smittats av en intagen och utvecklat tbc omfattas av arbetsskadeförsäkringen.
– Om de smittats av en intagen under sitt arbete i Kriminalvården gäller försäkringen, säger Lars Baltzari, chef för juridik och information på Afa-försäkringar. – Men det är först vid en bestående nedsättning av arbetsförmågan som man får livränta som täcker inkomstbortfallet. I fallet med förskollärare som nekats ersättning var att hon smittades av en kollega och då gäller inte arbetsskadeförsäkringen. - Min uppfattning är att försäkringen alltid måste gälla om smittan har en koppling till arbetet, säger ombudsman Roal Nilssen. Det kan ju lika gärna vara så att en fånge smittar en kriminalvårdare som i sin tur smittar någon annan i personalen. Man ska inte behöva drabbas ekonomiskt, det räcker att man drabbas mänsklig när man smittas en allvarlig sjukdom. Arbetsskadeförsäkringen kräver att smittkontakten ska ha förekommit i arbete vid sjukvårdsinrättning eller i arbete vid behandling, vård eller omhändertagande av smittsam person. Vilket innebär kriminalvårdare som fått tbc genom kontakt med en intagen har ett försäkringsskydd. Vid Svartsjöanstalten utanför Stockholm smittades både vårdare och intagna med tbc när en tbc-sjuk intagen vistades på anstalten. Men ingen har hittills utvecklat sjukdomen. Av100 tbc-smittade insjuknar cirka 10. Får de som ”bara” har smittats men inte utvecklat tbc ersättning? – Vi har inte haft något sådant ärende och det får prövas den dagen vi får in det, Kristina Thorsson, skadereglerade vid Afa-försäkringar. – Men för att man ska få ersättning för inkomstbortfall under sjukskrivningstiden ska man ha varit sjuk i minst 180 dagar och arbetsgivaren ska vara vållande till skadan.
birgitta.forssell@sekotidningen.se
Multipartner säger upp folk
2007-02-01
Var fjärde tillsvidareanställd sägs upp från Multipartner Åre, ett callcenter i Gällivare. Företaget har förlorat sin största kund, Bilprovningen.
Av totalt 86 tillsvidareanställda, får 20 sparken när avtalet med Bilprovningen går ut sista mars i år. De andra kan jobba kvar då en ny kund, Comhem, har tillkommit berättar driftschefen Juha Joensuu. – Vi vet ju inte vad som händer med oss som är kvar, nu blir det korta kontrakt i framtiden, säger Margit Åhl, klubbordförande för Seko på Multipartner Åre. Trots att det inte finns många nya jobb att söka är stämningen ganska positiv enligt Margit Åhl. – Många kan se att en dörr har öppnats, de tänker öppna eget eller studera.
karin.geisler@sekotidningen.se
alla nyheter från januari
|
|
|
|