Av
Här börjar del ett av Att köra ånglok i Bergslagen.
Del 2 kan du läsa här.
Nu vänder vi på steken. Vi ska titta in i förarhytten på ett svenskt E2-lok och vara med om alla procedurer från kallt lok, vi lättar på bromsen och tar en tur på banan, tills loket parkeras på kvällen.
E2-loket är stark teknik, på flera sätt. Det är uppenbart att maskinen har dragkraft så det räcker och blir över, men bara man tar på den känner man att den är ”stark”. Det är som att klämma på en Cray-dator, det är råstyrka man kan ta på.
Glöm den där lådan av glas och plast som du sitter och tittar på och dröm dig tillbaka till 1900-talets början, den tid då 90 ton kallt stål var en faktor att räkna med. Då fanns inga mobiltelefoner, öppningsavgifter, e-brev eller skrålande tv-apparater. Det som var av betydelse för människans kommunikationer då, var järnvägen. Ett ånglokomotiv kan tyckas vara en död klump, men matad av en skicklig eldare och styrd av en lokförares känsliga hand blir det till en svart, rytande hulk som griper tag i spåret under sig och kastar sig framåt. Ånglokomotivet var under många decennier en del av den livsnerv som förde ut den svenska industrins produkter och de svenska gruvornas malm över hela världen.
Vad vore äventyrsfilmerna utan en kolskyffel slängd i kolintaget från tendern?
Inte förrän man sitter i lokförarstolen och känner det kalla stålet vibrera mot rälsen förstår man kraften som loket kan åstadkomma. Det kan vara svårt att begripa att åtta små kontaktpunkter mellan hjul och räls kan överföra så mycket kraft. Och när den inte får tag blir det inget litet klädsamt hollywood-gnissel utan hela kolossen protesterar med ett våldsamt skakade och dånande.
Säg efter mig: Tåg är kul.
För att bevisa att tåg är kul har vi hälsat på hos Nora Bergslags Veteran-Jernväg (NBVJ) som bland annat har elva ånglok och ett stort antal mindre fordon i drift på sina museibanor mellan Bofors, Nora Stad och Ervalla i Västmanland. NBVJ har Sveriges längsta bana, totalt 60 kilometer. Den är dessutom utförd med normalspår, 1435 mm spårvidd (Obs! Mäts på insidan av rälerna!).
Innehåll
| Del I Grunddata om Ånglok E2 Tender Ångloksteori Lokets delar Systemskiss Hyttinteriör Mystiska mojänger – injektorn Mystiska mojänger – bromsteori Förberedelser – påeldning Förberedelser – utsmörjning Körning – start Körning – lokförarens uppgifter Körning – eldarens uppgifter Körning – signaler, rapportering och behovet av uppsikt Körning - signalering |
Del II Avställning och parkering Hollywoodmyter Så blir man lokförare Allmänt om banan och signalanläggningen Signalsystem och klarering Grafiska tidtabeller Banavdelningen Renoveringsbehov Verkstäderna Mekanisk verkstad Reservdelsförrådet Lokverkstaden Vagnverkstaden Historik om förening, bana och lok Nora Järnvägsmuseum Trainspotting, trainscratching Annat att se i trakten Läs mer Epilog |
Författaren under yrkesutövande. Bild: Audrone Städje
Sida 1 / 16
Innehållsförteckning
- Inledning
- Grunddata om Ånglok E2
- Tender
- Ångloksteori
- Lokets delar
- Systemskiss
- Hyttinteriör
- Mystiska mojänger – injektorn
- Mystiska mojänger – injektorn
- Förberedelser – påeldning
- Förberedelser – utsmörjning
- Körning – start
- Körning – lokförarens uppgifter
- Körning – eldarens uppgifter
- Körning – signaler, rapportering och behovet av uppsikt
- Körning - signalering
