Ljudvolymen på dansgolven och popkonserter är högre än någonsin. För musiker och andra yrkesverksamma inom underhållningssektorn tillhör det vardagen. Men även om många av dem är utsatta för en extrem arbetsmiljö är det inte risken för hörselnedsättningar som utgör den största faran.
Stig Arlinger, professor i teknisk audiologi vid Hälsouniversitetet i Linköping, har deltagit i en expertgrupp som på uppdrag av Arbetsmiljöverket gått igenom publicerade forskningsresultat och undersökningar om hörselskador bland musiker och andra yrkesverksamma inom underhållningssektorn.
Riktlinjer för utsatta yrkesgrupper
Resultatet har samlats i rapporten "Musik, musiker och hörsel" och till 2008 ska kunskapen finnas översatt till praktiska riktlinjer som ska kunna användas av utsatta yrkesgrupper. Bakgrunden är EU:s bullerdirektiv och anpassning av svensk lagstiftning.
Stig Arlinger deltar i symposiet "Himmel eller helvete. Om musik, buller och hörselskador" i samband med Svenska läkaresällskapets riksstämma 2007. |
– Det finns en hel del forskningsresultat att utgå från, såväl i Sverige som Europa och USA. Det man kan konstatera är att det skett en teknisk utveckling som bidragit till mycket högre ljudnivåer jämfört med för 20 år sedan, säger Stig Arlinger.
– Eftersom det numer går att nå upp till ljudvolymer på 130-140 dB utan att ljudet förvrängs, brassar teknikerna på. Detta mot bakgrund att det mänskliga örat är konstruerat att tåla nivåer på 80-85 dB.
Problem med tinnitus och ljudöverkänslighet
Resultatet bland musiker är skador på hörseln. Problemet med hörselnedsättningar är dock inte så stort.
– Till viss del ser man hörselnedsättning hos popmusiker och deras publik. Men de skador vi kan se handlar framförallt om tinnitus och ljudöverkänslighet, något som ju kan vara oerhört plågsamt för den drabbade och kan göra det omöjligt att fortsätta som musiker, säger Stig Arlinger.
Problem för många yrkesgrupper
Problem med för höga ljudvolymer i arbetsmiljön är speciell för musiker eftersom musiken är själva produkten. Men det går att hitta lösningar.
Dels handlar det om att hitta en balans mellan viljan att spela på höga ljudnivåer och att undvika skador. Dels finns det rent praktiska åtgärder som man kan vidta som att använda hörselskydd, skärmar, se över rummets akustiska utformning och högtalarnas placering. Men också begränsa den sammanhängande tiden som man spelar hög volym, till exempel genom att lägga in pauser och variera volymen.
För Stig Arlinger var det oväntat att hög ljudvolym i musik är ett arbetsmiljöproblem som berör så pass många yrkesgrupper.
– Även ljudtekniker, serveringspersonal, musiklärare, DJ:s och instruktörer i motionslokaler behöver ta till sig budskapet om riskerna!
Vanliga risksituationer
- Spelning på konstant hög nivå utan några lugnare pauser eller avbrott.
- Placering för nära högtalare.
- Återkopplingstjut i högtalarsystem på nära avstånd.
- Spelning i lokaler med hård akustik utan ljudabsorberande material, framför allt om lokalerna är små.
|
Textansvarig: Jan Svensson, 013-22 73 53, 070-312 45 40.