Rådgivande folkomröstningar

En rådgivande folkomröstning är inte bindande. Riksdagen kan alltså fatta beslut som går emot resultatet. Men tanken är att ge vägledning inför ett riksdagsbeslut. Riksdagen har därför svårt att gå emot ett entydigt resultat.

 

Möjligheten att anordna rådgivande folkomröstningar infördes år 1922 och användes redan samma år i frågan om rusdrycksförbud. Därefter har vi haft fem rådgivande folkomröstningar: 1955 om högertrafik, 1957 om allmän tilläggspension (ATP), 1980 om kärnkraft, 1994 om medlemskap i EU och 2003 om införande av euron.

 

Riksdagen beslutar om folkomröstning

Det är riksdagen som beslutar om folkomröstning. En särskild lag stiftas, och där bestäms dels vilken fråga som ska ställas, dels dagen för omröstningen. Om inte annat bestäms är rösträtten densamma som vid val till riksdagen, det vill säga den som fyller 18 år senast på dagen för folkomröstningen och är svensk medborgare får delta.

 

Valmyndigheten svarar för tryckning av röstsedlar. Den som inte vill rösta för något av förslagen får lämna en blank röstsedel. I motsats till vad som gäller vid riksdagsval betraktas en blank röstsedel som giltig.

 

Resultatet kan vara svårtolkat

Resultatet av en folkomröstning kan ibland vara svårtolkat. Det gäller framför allt när det finns fler än två alternativ som i pensionsomröstningen 1957 och i kärnkraftsomröstningen 1980. Det blir då riksdagens sak att tolka resultatet.

 

Något sådant problem fanns inte vid de senaste omröstningarna, den om medlemskap i Europeiska unionen och den om införande av euron som valuta i Sverige. Alternativen var då ja eller nej till medlemskap respektive ja eller nej till införande av euron.

 

Trots att även dessa omröstningar formellt var rådgivande kom de i praktiken att bli beslutande. Riksdagspartierna hade nämligen i båda fallen i förväg lovat att respektera resultatet.

 

När riksdagen fattar beslut om folkomröstning brukar den också besluta om statsbidrag till kampanjorganisationer för de olika åsiktsriktningarna.


Granskad: 2009-12-17
Sveriges riksdag
100 12 Stockholm
Telefon: 08-786 40 00 (växel)
Frågor om riksdagen
Telefon: 020-349 000
E-post: riksdagsinformation@riksdagen.se