"Reagera mot ryska övergrepp"

Publicerad 31 mars 2011 0.05 Uppdaterad 31 mars 2011 0.05

Aktuella frågor.
Ett svenskt ställningstagande är viktigt för de demonstranter som idag trotsar rädslan och står upp för demokrati och mänskliga rättigheter i Ryssland. Det skriver Martin Uggla, ordförande i Östgruppen för demokrati och mänskliga rättigheter, och Lise Bergh, generalsekreterare i svenska Amnesty.

Idag demonstrerar tusentals människor i Ryssland för rätten till mötesfrihet. Trots att de bara försvarar de mänskliga rättigheterna riskerar de att misshandlas och gripas av polis.

Människors rätt att samlas och uttrycka sina åsikter är en viktig beståndsdel i ett demokratiskt samhälle. Ryssland har ratificerat och är därmed skyldigt att respektera såväl FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter som Europakonventionen, där bland annat just rätten till mötesfrihet slagits fast. Denna garanteras också i den ryska grundlagens 31:a paragraf.

Trots det hindras regelbundet ryska medborgare från att genomföra offentliga möten. De som vill samlas för att uttrycka kritik mot landets makthavare får ofta avslag på sina ansökningar om demonstrationstillstånd, och det sker i många fall på uppenbart politiska grunder. Om de ändå väljer att genomföra sina planerade möten riskerar de att utsättas för polisvåld och till och med att fängslas.

Mot denna bakgrund grundades för två år sedan en ny medborgarrörelse i Ryssland. Just den 31:a i varje månad med så många dagar går engagerade ryssar ut och påminner makthavarna om paragraf 31 i den ryska grundlagen. I Moskva, i Sankt Petersburg och i ytterligare ett femtiotal städer runt om i Ryssland genomför de på så sätt symboliska aktioner till mötesfrihetens försvar.

Ironiskt nog har också dessa aktioner till stöd för den grundlagsenliga rätten att demonstrera ofta mötts med brutalitet från myndigheternas sida. De senaste demonstrationerna har resulterat i att hundratals människor gripits.

En av dem som greps den 31 december 2010 var den kände oppositionsledaren Boris Nemtsov. Han dömdes till femton dagars fängelse. Amnesty ansåg att han var en samvetsfånge och krävde hans omedelbara frigivning.

Allt tyder på att polisen även idag kommer att agera mot demonstranterna. Än en gång kränks i så fall ryska medborgares rättigheter, något som bör uppmärksammas och fördömas av omvärlden. Här har även Sverige en viktig roll att spela.

Sveriges regering vill gärna profilera sig internationellt som en stark försvarare av demokrati och mänskliga rättigheter. I den senaste regeringsförklaringen uttrycks till exempel ambitionen att vara ”en tydlig kraft för en gemensam europeisk utrikespolitik som värnar och utvecklar demokrati, folkrätt och mänskliga fri- och rättigheter”.

Som ett led i detta engagemang kandiderar Sverige också just nu till FN:s råd för mänskliga rättigheter, där nya medlemmar skall väljas in senare i vår.

Vi ser naturligtvis positivt på att Sverige uttalar sitt starka generella stöd för de mänskliga rättigheterna. Men det medför också ett ansvar att reagera när dessa rättigheter systematiskt kränks.

Omvärldens agerande är oerhört viktigt för de demonstranter som idag trotsar rädslan och står upp för demokrati och mänskliga rättigheter. Deras fortsatta engagemang för ett demokratiskt Ryssland stärks om de vet att polisens övergrepp inte passerar obemärkt förbi. Tidigare erfarenheter visar också att den ryska statsledningen är mottaglig för kritik utifrån, även om man inte öppet visar det.

Därför förväntar vi oss att Sveriges regering idag noga följer utvecklingen i Ryssland och omedelbart markerar – skarpt och offentligt – om fredliga demonstranter återigen utsätts för övergrepp.


MARTIN UGGLA

LISE BERGH

Större eller mindre text



Läsarpulsen
Toppnyheterna just nu