Var tredje Malmöelev klarar inte gymnasiets svensktest

Text: Dan Ivarsson
Publicerad 13 december 2005 23.30 Uppdaterad 13 december 2005 23.48

Malmö.
Minst var tredje Malmöelev kan för dålig svenska när de börjar gymnasiet. Och ytterst få får toppresultat på svenskprovet. Det visar de tester som 2416 Malmöelever nyligen har genomfört.

MALMÖ. När höstterminen började fick alla gymnasieelever i årskurs ett göra ett standardiserat test i svenska: läs- och skrivdiagnosen. Testet består av fyra delprov, varav provet i diktamen finns i en enklare version för elever på de yrkesförberedande programmen och i en svårare tappning för elever på studieförberedande program. Elevernas resultat på samtliga prov delas upp i en niogradig betygsskala, där elever som får en etta, tvåa eller möjligen också en trea på något av delproven behöver särskilda stödåtgärder i svenska.


I Malmö visade testet att minst 779 gymnasieelever – 32,2 procent av dem som gjorde testet – behöver extra stöd för att klara svenskan. Om man räknar in de elever som fick en trea på den niogradiga skalan är det lite drygt hälften av Malmös gymnasieelever som kan för dålig svenska.

– Det här visar väldigt tydligt på de problem vi har i Malmö. Och det ger en väldigt klar och tydlig beskrivning av vad vi måste göra, säger Malmös skolkommunalråd Agneta Eriksson (s).


Hon menar att de dåliga resultaten beror på att allt fler av Malmös skolelever har något annat språk än svenska som modersmål. En hel del nyanlända invandrare har inte ens hunnit gå nio år i grundskolan och många av dem växer upp i segregerade bostadsområden, där de sällan pratar svenska utanför skolan.


Agneta Eriksson säger att hon vill satsa ännu mer på riktade insatser i grundskolan: språkverkstäder, svenska 2, läxhjälp, studiehandledning på elevernas modersmål. Eftersom det är så många elever som behöver extra stöd tycker Eriksson att skolan ”måste anpassa hela verksamheten efter de elever vi har”.

– Jag tror att vi har en strategi som håller. Men vi måste också anstränga oss ännu mer.

– Sedan måste vi få in kompetens i verksamheten, det är ett bekymmer. Vi skulle behöva många fler flerspråkiga pedagoger. I dag har ju flertalet av lärarna svenskt etniskt ursprung, säger Agneta Eriksson.


Att så mycket som en tredjedel av eleverna kan för dålig svenska när de börjar gymnasiet – det måste väl innebära att grundskolan har misslyckats?

– Jag tror att man ska vara försiktig med sådana generella slutsatser. Ett stort antal elever i grundskolan har kommit hit väldigt sent, och bara gått några år i den svenska grundskolan. Då är det inte rimligt att tänka sig att grundskolan ska ge dem fullgoda kunskaper i svenska.

– Man kan inte heller kräva av skolan att de ska ta hela ansvaret, säger Agneta Eriksson.


Provresultaten visar inte bara att Malmö har ovanligt många elever som är mycket dåliga på att läsa och skriva. Det finns också väldigt få toppresterande elever. Som testet är utformat borde 23 procent av eleverna få betyget 7, 8 eller 9. Men i Malmö är det bara 7,5 - 11,2 procent av eleverna som når upp till den nivån.

Gunnel Arbsjö-Göransson, som ansvarar för att sammanställa provresultaten i Malmö, tror att det egentligen är ännu fler elever som behöver extra stöd i svenska, eftersom tio procent av eleverna inte ens deltog i testerna.

– Man kan tänka sig att de som har allra svårast uteblir från proven, säger Gunnel Arbsjö-Göransson, utvecklingssamordnare på utbildningsförvaltningen.

Större eller mindre text



131 läsare har reagerat på denna artikel

7% är glada

1% är likgiltiga

0% är nyfikna

90% är arga


Hur reagerar du på "Var tredje Malmöelev klarar inte gymnasiets svensktest"?
Läsarpulsen
Toppnyheterna just nu