Latin

För andra betydelser, se Latin (olika betydelser).

latin lingua Latina
Talas i	Vatikanstaten
Region	Apenninska halvön, Europa
Status	Kulturspråk utvecklat till de romanska språken.
Klassificering	Indoeuropeiskt Italiskt Latino-Falisca Latin
Officiell status
Officiellt språk i	Vatikanstaten
Språkmyndighet	ingen
Språkkoder
ISO 639-1	la
ISO 639-2	lat
ISO 639-3	lat

Duenos-inskriften, skriven på gammallatin, är från 500-talet före Kristus och är den äldsta kända texten skriven på latin.

Latin, eller lingua Latina som det heter på latin, är det språk som talades och var skriftspråk i romerska riket och som under medeltiden och långt fram i nyare tid var dominerande skriftspråk i Europa. De äldsta bevarade inskriptionerna är från 500-talet f.Kr. Språkets namn kommer av en italiensk region som under antiken hette Latium. Idag heter det Lazio.

Latin är ett indoeuropeiskt språk inom språkgruppen italiska språk. Den äldsta formen av latinet kallas gammallatin eller fornlatin, och delades med tiden upp i överklassens språk klassiskt latin och vulgärlatin, det folkliga talspråket i romarriket. När man pratar om "latin" utan närmare specifikation är det nästan alltid klassiskt latin man syftar på.

Klassiskt latin som talspråk dog ut efter romarrikets fall på 400-talet, men användes som vetenskapens internationella skriftspråk och som lingua franca i stora delar av Europa långt fram i tiden. Inom systematiken används latin tillsammans med grekiska för vetenskapliga namn på djur-, växt- och andra arter, och används också för namn på sjukdomar och inom anatomin. Dessutom är grundläggande kunskaper om latin fortfarande betydelsefullt för att förstå europeisk historia och europeiska språk.

Utbildningar i latin finns alltjämt både på gymnasiet och på universiteten. 2009—09 ägde den fjortonde internationella kongressen om nylatin rum vid Uppsala universitet, då 200 experter från många länder debatterade nylatinets senaste utveckling.

Vulgärlatinet levde kvar i provinserna i form av olika dialekter. Dessa utvecklades så småningom till distinkta språk, de romanska språken. Klassiskt latin är idag ett utdött språk; trots att människor studerar och lär sig det, finns det ingen som har latin som modersmål. Latin är dock officiellt språk i Vatikanstaten.

Historia

Latinsk medeltida handskrift.

Latin är medlem i den italiska språkgruppen. Under 800 eller 700-talet före Kristus fördes de italiska språken till Italienska halvön av migrerande stammar. Den dialekt som talades i Latium runt floden Tibern – där den antika romerska civilisationen skulle uppstå – utvecklades till latin.

Det latin som talades ungefär tiden 200 e Kr—700 e Kr brukar kallas senlatin. Detta övergick successivt till medeltidslatin, som med viss överlappning brukar hänföras till tiden ungefär 600—1500.

Även om överlevande romersk litteratur från antiken består nästan uteslutande av klassiskt latin, utgjordes det faktiska talade språket hos allmogen i det Västromerska riket av vulgärlatin, då det klassiska latinet var en förfinad version av talspråket, ska man förstå att det handlar om ett och samma språk, skillnaden ligger i stilnivå, i nästan alla språk uppstår ett officiellt språk efter en utbredd läsförståelse.

Latin var under lång tid det juridiska och administrativa språket i det romerska imperiet. Men samtidigt var klassisk grekiska ett andraspråk hos den välutbildade eliten, då stora delar av litteraturen och filosofin som studerades av överklassen var författad på grekiska. I imperiets östra halva — vilken skulle bli Bysantinska riket — efter Väst- och Östroms slutliga splittrande år 395, ersatte grekiskan i slutändan latinet som det juridiska och administrativa språket; det hade under lång tid varit lingua franca för österländska romarmedborgare av alla samhällsklasser.

Grammatik

Latinet har ett ganska rikt system av böjningar och därför en relativt fri ordföljd.

Latinet böjer substantiv och adjektiv i singular och plural, tre genus (maskulinum, femininum och neutrum) och sex kasus (nominativ, genitiv, dativ, ackusativ, ablativ och vokativ). Det finns dessutom rester av två andra kasus: lokativ och instrumentalis. Böjningen av substantiv delas in i fem deklinationer.

Verb

Verben har två diateser (aktivum och passivum), tre finita modi (indikativ, konjunktiv och imperativ) och fem infinita verbformer (infinitiv, gerundium, supinum, particip och gerundivum).

Följande tempus finns: presens, imperfekt, perfekt, pluskvamperfekt, futurum simplex och futurum exaktum. Verben böjs också efter person och numerus. Verbböjningen har fyra konjugationer.

Pronomen

Personliga och även possessiva pronomen utlämnas i allmänhet i latin (liksom i de flesta efterföljare) och tillsätts endast om de är betonade och behövliga.

Artiklar

Latinet har varken obestämd artikel (en, ett) eller bestämd artikel (den, det). Beroende på sammanhanget i en latinsk mening kan då silva, "skog", översättas på svenska som "skog", "en skog" eller "skogen" och silva magna, "stor skog", kan översättas som "stor skog", "en stor skog" eller "den stora skogen".

Sats

En latinsk mening är oftast subjekt-objekt-verb, som avis silvam videt, "fågeln ser skogen" eller Aemilia silvam videt, "Aemilia ser skogen". Den här regeln följs vanligtvis, men man kan kasta om orden för att antingen framhäva ett visst ord eller att man vill att det ska låta på ett visst sätt.

Betoning

De flesta latinska ord betonas på näst sista stavelsen, som på latin heter (syllaba) paenultima. Exempel på ord är rósa, "ros", amícus, "vän", "kompis" och argéntum, "silver". En mindre del av orden betonas på näst näst sista stavelsen och det heter (syllaba) antepaenultima. Exempel på ord är fémina, "kvinna", óculus, "öga" och cérebrum, "hjärna".

Latin i modern tid

Bankomat i Vatikanstaten: Inserito scidulam quaeso ut faciundam cognoscas rationem.

• Det finns en radiostation i Finland, Yle Radio 1, som sänder nyheter på klassiskt latin varje vecka. Radioprogrammet heter Nuntii Latini (se externa länkar) och kan lyssnas via internet om man inte kan få in kanalen i sin radio. Dessutom har Vatikanens radio och Radio Bremen latin.
• På vissa gymnasieskolor i Sverige kan man läsa latin som valbar kurs.
• Många universitet och högskolor i Sverige lär ut latin, som t.ex. Lunds universitet.
• Genom latinets historiska dominans är kunskaper i latin till stort värde för personer som studerar humaniora och som vill nyttja originalkällor från främst antiken och medeltiden.
• Latinet har oavbrutet fungerat som den romersk-katolska kyrkans liturgiska språk. Mässan som är kyrkans viktigaste liturgiska handling har en mässordning som än idag i dess romerska form är latinsk, den så kallade latinska riten. Den finns i två former: Novus Ordo, som även kan vara på folkspråk, och den så kallade Tridentinska mässan, vars latinska ordning är från 1500-talet, men som i grunden är från den tidigare kyrkan i Rom.
• Latin är fortfarande det officiella språket på vilket katolska kyrkan ger ut sina officiella dokument. Påvens encyklikor (rundskrivelser) publiceras på latin, varefter det görs översättningar till de olika folkspråken. Biblia vulgata är den latinska bibeln som katolska kyrkan utgår ifrån.
• Vatikanstaten är idag det enda landet i världen som har latin som officiellt språk, även om italienskan, som också är ett officiellt språk, är det mest använda språket.
• En nutida tillämpning av latin är att fungera som neutral "textattrapp" vid granskning av typografiska utkast. Se härom i artikeln Lorem ipsum.
• Sveriges senaste ordentliga svensk-latinska ordbok är Ebbe Vilborgs "Norstedts svensk-latinska ordbok" från 2001. Det var en smärre sensation när den kom. Det var då närmare hundra år sedan Cavalins svensk-latinska ordbok kom, som var den senaste ordentliga svensk-latinska ordboken i Sverige. En andra upplaga av Vilborgs ordbok kom 2009 som bland annat innehåller ytterligare tusen ord och fraser, totalt 28 000.
• EU och Schweiz, som har flera officiella språk, använder ibland latin i slogans och namn på vissa institutioner i logotyper, för att inte favorisera något språk och ända ha ett enda språk i dem. På schweiziska mynt står det Confoederatio Helvetica. Europeiska rådet kallar sig Consilium Europaeum i sin logotyp. En del organisationer i USA har latinska motton, såsom "Semper Fidelis" för marinkåren, vilket mest är för att det anses låta bra.

Latin i medicin och biologi

Växter, djur, svampar, bakterier och andra arter har än i dag till stor del vetenskapliga namn på latin.

Latinska ord används ofta också inom läkaryrket för att benämna sjukdomar, kroppsdelar och dylikt. Härvid är det nylatin som gäller. För företeelser som inte fanns på romarrikets tid, skapar man nya ord "på latinskt vis", på samma sätt som Linné gjorde, när han namnsatte växter och djur. Se vidare läkarlatin.

Nylatin

Även sedan latin ej längre talades allmänt och i princip blivit ett dött språk, kvarstod det som ett lingua franca i vetenskapsvärlden i Europa. Därvid krävdes nybildningar för begrepp som inte fanns under romarrikets tid. Detta språk kallas nylatin, och var på sitt sätt levande inom vetenskap, litteratur och politik ända till början på 1800-talet. Än idag lever latin ett skuggliv inom medicin och biologi, när nya rön ska ges namn som ska vara entydigt begripliga internationellt utan förbistring av moderna språk.

Exempeltext

Från Julius Caesars Commentarii de Bello Gallico ("Kommentarer om det galliska kriget"):

Gallia est omnis divisa in partes tres, quarum unam incolunt Belgae, aliam Aquitani, tertiam qui ipsorum lingua Celtae, nostra Galli appellantur. Hi omnes lingua, institutis, legibus inter se differunt. Gallos ab Aquitanis Garumna flumen, a Belgis Matrona et Sequana dividit. Horum omnium fortissimi sunt Belgae, propterea quod a cultu atque humanitate provinciae longissime absunt, minimeque ad eos mercatores saepe commeant atque ea quae ad effeminandos animos pertinent important, proximique sunt Germanis, qui trans Rhenum incolunt, quibuscum continenter bellum gerunt.

Exempelord - Substantiv

De latinska substantiven har olika genus: femininum, maskulinum och neutrum. Man kan säga att ett ord är feminint, maskulint eller neutralt. Precis som i ordböcker förkortas genusen här som f, m och n.

aer m - luft

amicus m - vän, kompis

amor m - kärlek

animal n - djur

aqua f - vatten

bellum n - krig

cibus m - mat

desertum n - öken

dies m - dag

domus f - hus, hem

femina f - kvinna

gramen n - gräs

homo f/m - människa

ianua f, ostium n - dörr

ignis m - eld

imperator m - befälhavare, kejsare

liber m - bok

locus m - plats

lux f, lumen n - ljus

mater f - mor, moder, mamma

nomen n - namn

nox f - natt

pater m - far, fader, pappa

porta f - port

rosa f - ros

ruina f - ruin

sapientia f - visdom

silva f - skog

sonus m - ljud

stella f, astrum n - stjärna

terra f - land, jord, mark

urbs f - stad

verbum n - ord, verb

via f - väg

vir m - man

vox f - röst

Litteratur

• Tore Janson: Latin. Kulturen, historien, språket. Stockholm: Wahlström & Widstrand, 2002. ISBN 91-46-20339-7.
• Staffan Edmar: Vivat lingua latina! Stockholm: Almqvist & Wiksell, 1996. ISBN 91-21-14493-1.
• Erik Tidner: Latinsk grammatik. Solna: Almqvist & Wiksell, 1989. ISBN 91-21-10052-7.
• Ebbe Vilborg: Norstedts svensk-latinska ordbok. Stockholm: Norstedts akademiska förlag, andra upplagan, 2009. ISBN 978-91-7227-572-0.

Se även

Sök efter mer information om Latin på Wikipedias systerprojekt:
Ordbok & definitioner från Wiktionary Böcker från Wikibooks Citat från Wikiquote Originalverk från Wikisource Bilder & media från Commons Nyhetsartiklar från Wikinews

• Lista över latinska ordspråk och talesätt
• Lista över förkortningar
• Latinsk litteratur
• Lista över latinspråkiga författare
• Lista över romerska författare
• Lista över romerska poeter
• Läkarlatin
• Latino
• Latinamerika
• "Grislatin"

Externa länkar

• Nuntii Latini - Radionyheter på latin (klassiskt latin)
• Latin för alla - Lära sig latin
• Ephemeris - Webbtidning på latin
• The Latin library - Latinska texter från antiken, medeltiden och den nylatinska tiden
• Forum Romanum - Latinskt litteratur och romersk historia
• Vatican - The Holy See - Vatikanens officiella hemsida på åtta olika språk, däribland latin
• Latinbloggen - En blogg på latin
• Swensk-Latinsk Ordbok från 1875–1876, utarbetad av Christian Cavallin, Projekt Runeberg
• Yuni.com - Latinska citat
• Johny.nu - Latinska citat