Debian does not impose hardware requirements beyond the requirements of the Linux or kFreeBSD kernel and the GNU tool-sets. Therefore, any architecture or platform to which the Linux or kFreeBSD kernel, libc, gcc, etc. have been ported, and for which a Debian port exists, can run Debian. Please refer to the Ports pages at http://www.debian.org/ports/i386/ for more details on 32-bit PC architecture systems which have been tested with Debian GNU/Linux.
Hellre än att försöka att beskriva alla de olika maskinvarukonfigurationerna som finns stöd för i 32-bit PC innehåller det här avsnittet allmän information och pekar till källor för ytterligare information.
Debian GNU/Linux 6.0 har stöd för elva större arkitekturer och ett flertal variationer av varje arkitektur kända som ”varianter”.
| Arkitektur | Debian-beteckning | Underarkitektur | Variant |
|---|---|---|---|
| Intel x86-baserad | i386 | ||
| AMD64 & Intel EM64T | amd64 | ||
| ARM | armel | Intel IOP32x | iop32x |
| Intel IXP4xx | ixp4xx | ||
| Marvell Kirkwood | kirkwood | ||
| Marvell Orion | orion5x | ||
| Versatile | versatile | ||
| HP PA-RISC | hppa | PA-RISC 1.1 | 32 |
| PA-RISC 2.0 | 64 | ||
| Intel IA-64 | ia64 | ||
| MIPS (big endian) | mips | SGI IP22 (Indy/Indigo 2) | r4k-ip22 |
| SGI IP32 (O2) | r5k-ip32 | ||
| MIPS Malta (32 bitar) | 4kc-malta | ||
| MIPS Malta (64 bitar) | 5kc-malta | ||
| MIPS (little endian) | mipsel | Cobalt | cobalt |
| MIPS Malta (32 bitar) | 4kc-malta | ||
| MIPS Malta (64 bitar) | 5kc-malta | ||
| IBM/Motorola PowerPC | powerpc | PowerMac | pmac |
| PReP | prep | ||
| Sun SPARC | sparc | sun4u | sparc64 |
| sun4v | |||
| IBM S/390 | s390 | IPL från VM-läsare och DASD | generic |
| IPL från band | band |
Debian GNU/kFreeBSD 6.0 supports two architectures.
| Arkitektur | Debian-beteckning |
|---|---|
| Intel x86-baserad | kfreebsd-i386 |
| AMD64 & Intel EM64T | kfreebsd-amd64 |
This document covers installation for the 32-bit PC architecture using the Linux kernel. If you are looking for information on any of the other Debian-supported architectures take a look at the Debian-Ports pages.
Komplett information angående kringutrustning som stöds kan hittas i Linux Hardware Compatibility HOWTO. Det här avsnittet innehåller endast grundläggande information.
I stort sett alla x86-baserade (IA-32) processorer som fortfarande används i vanliga persondatorer stöds, inklusive alla varianter av Intels "Pentium"-serie. Gruppen omfattar också 32-bitars AMD och VIA-processorer, samt nyare processorer som Athlon XP och Intel P4 Xeon.
Dock kan Debian GNU/Linux squeeze inte köras på 386 eller tidigare processorer. Trots arkitekturnamnet "i386", har stöd för faktiska 80386-processorer (och deras kloner) uteslutits med Sarge-utgåvan (r3.1) av Debian[2]. (Ingen version av Linux har någonsin haft stöd för 286 eller tidigare chip i serien.) Alla i486 och senare processorer stöds fortfarande[3].
Om ditt system har en processor av typen 64-bitars AMD64 eller Intel EM64T-familjerna, så bör du antagligen använda installationsprogrammet för arkitekturen amd64 istället för (32-bitars) arkitekturen i386.
Systembussen är den del av moderkortet som tillåter processorn att kommunicera med kringutrustning såsom lagringsenheter. Din dator måste använda ISA, EISA, PCI, PCIe, PCI-X eller VESA Local Bus (VLB, kallas ibland för VL-bussen). Praktiskt taget alla persondatorer som sålts de senaste åren använder någon av dessa.
Bärbara datorer stöds även och i dagsläget fungerar de flesta bärbara datorer direkt. Om en bärbar dator innehåller specialiserad eller proprietär maskinvara kan det vara så att specifik funktionalitet inte stöds. Ta exempelvis en titt på Linux för bärbara för att se om din bärbara dator fungerar bra med GNU/Linux.
Stöd för flera processorer — även kallat ”symmetrisk multi-processing” eller SMP — finns tillgängligt för den här arkitekturen. Standardkärnavbildningen för Debian 6.0 blev byggd med stöd för SMP-alternativ. Det här betyder att kärnan kommer att identifiera antalet processorer (eller processorkärnor) och automatiskt inaktivera SMP på system med bara en processor.
Varianten 486 av Debians kärnavbildningspaket för 32-bit PC är inte byggt med SMP-stöd.
You should be using a VGA-compatible display interface for the console terminal. Nearly every modern display card is compatible with VGA. Ancient standards such CGA, MDA, or HGA should also work, assuming you do not require X11 support. Note that X11 is not used during the installation process described in this document unless the graphical installer was explicitly selected.
Debian's support for graphical interfaces is determined by the underlying support found in X.Org's X11 system. Most AGP, PCI, PCIe, and PCI-X video cards work under X.Org. Details on supported graphics buses, cards, monitors, and pointing devices can be found at http://xorg.freedesktop.org/. Debian 6.0 ships with X.Org version 7.5.
Nästan alla nätverkskort (NIC) som stöds av Linux-kärnan stöds även av installationssystemet; modulära drivrutiner ska vanligtvis läsas in automatiskt. Det här inkluderat de flesta PCI- och PCMCIA-korten. Många äldre ISA-kort stöds också.
ISDN stöds men inte under installationen.
Trådlösa nätverk stöds i allmänhet också och ett växande antal av trådlösa nätverkskort stöds av den officiella Linux-kärnan, även om många av dem kräver att fast programvara läses in. Om fast programvara krävs så kommer installationsprogrammet att fråga dig om att läsa in den fasta programvaran. Se Avsnitt 6.4, ”Läsa in saknad fast programvara” för ytterligare information om hur man läser in fast programvara under installationen.
Trådlösa nätverkskort som inte stöds av den officiella Linux-kärnan går i allmänhet att få igång under Debian GNU/Linux men de stöds inte under installationen.
Stöd för krypterade trådlösa nätverk under installationen är för närvarande begränsat till WEP. Om din åtkomstpunkt använder starkare kryptering så kan den inte användas under installationsprocessen.
Om det uppstår ett problem med det trådlösa och det inte finns något annat nätverkskort som du kan använda under installationen så är det fortfarande möjligt att installera Debian GNU/Linux med en komplett cd-rom- eller dvd-avbildning. Välj alternativet att inte konfigurera ett nätverk och installera endast de paket som finns tillgängliga på cd/dvd-skivan. Du kan sedan installera drivrutinen och den fasta programvara som du behöver efter att installationen är färdigställd (efter omstarten) och konfigurera ditt nätverk manuellt.
I vissa fall finns drivrutinen du behöver inte tillgänglig som ett Debian-paket. Du kommer då att behöva leta om det finns källkod tillgänglig på Internet och själv bygga drivrutinen. Hur man gör det här är utanför omfånget för den här handboken. Om ingen Linux-drivrutin finns tillgänglig, är din sista utväg att använda paketet ndiswrapper, vilket tillåter att du använder en drivrutin från Windows.
Stöd för punktskriftsskärmar bestäms av det underliggande stödet som finns i brltty. De flesta skärmar fungerar under brltty, anslutna via antingen en serieport, USB eller Bluetooth. Information om vilka punktskriftsenheter som stöds kan hittas på webbplatsen för brltty. Debian GNU/Linux 6.0 levereras med brltty version 4.2.
Stöd för talsyntes (maskinvara) bestäms av det underliggande stödet som finns i speakup. speakup har endast stöd för integrerade kort och external enheter anslutnas till en serieport (inga USB eller serie-till-USB-adaptrar stöds). Information om talsyntesenheter (maskinvara) kan hittas på webbplatsen för speakup. Debian GNU/Linux 6.0 levereras med speakup version 3.1.5.
Linux har stöd för ett stort antal maskinvaruenheter såsom möss, skrivare, skannrar, PCMCIA och USB-enheter. Dock krävs inte de flesta av dessa enheter vid installation av systemet.
USB-maskinvara fungerar i allmänhet bra, endast vissa USB-tangentbord kan kräva ytterligare konfiguration (se Avsnitt 3.6.4, ”Maskinvaruproblem att se upp för”).
Än en gång, se Linux Hardware Compatibility HOWTO för att fastställa om din specifika maskinvara stöds av Linux.
[2] Vi har länge försökt att undvika detta, men i slutändan var det nödvändigt på grund av en serie olyckliga problem med kompilatorn och kärnan, som började med ett fel i C++ ABI som tillhandahålls av GCC. Du bör fortfarande kunna köra Debian GNU/Linux på faktiska 80386-processorer om du bygger din egna kärna samt bygger alla paket från källkod, men det är utanför omfånget för denna handbok.
[3] Många Debian-paket kommer faktiskt att kunna köras lite snabbare på moderna datorer som en positiv effekt av att stödet för dessa gamla chip utelämnades. Processorn i486, som introducerades 1989, har tre "opcodes" (bswap, cmpxchg och xadd) som i386, introducerad 1986, inte hade. Tidigare kunde dessa inte enkelt användas av de flesta Debian-paket; nu kan de det.