Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Ryssland

Protesterna mot den ryska regimen är massiv efter valen i december. Läs (15) Skriv

Vinst i välfärdsföretag

Efter Carema-skandalen: Är vinst ett problem i sig och vad behöver göras politiskt? Läs (28) Skriv

Barnläkaren

Den sk "barnläkaren" på Astrid Lindgrens sjukhus ger en skakande intervju i Läkartidningen. Hon utsattes bla för tortyrliknande metoder på Solna polisstation. Läs (23) Skriv

Kriminalvården

Daniel Hammarberg om Kriminalvården

Varför vi nu måste lära oss av amerikansk kriminalvård

I måndags misshandlades en späd kvinnlig kriminalvårdare till döds på häktet i Flemingsberg, när hon ensam och obeväpnad eskorterade en farlig våldsbrottsling. Överfallet var oprovocerat, och ett 40-tal slag både med knytnävarna och batong utdelades mot henne. Det behöver inte gå till så här, det finns bättre modeller att tillgå än vår "humana" svenska kriminalvårdspolitik.


Om författaren

Jag har under två årtionden nu studerat svensk kriminalvård genom medier och domslut och är en del av den nedtystade majoritet som vill se hårdare tag.

Redan under 1970-talet publicerade tre amerikanska forskare en metaanalys som populärt blev kallad "Nothing works" (ingenting fungerar), där de hade studerat de rehabiliteringsprogram man haft för intagna på anstalter mellan 1945 och 1967. Den slutsats man kom fram till var att, med något enstaka undantag, hade nästan inget program haft någon märkbar påverkan på benägenheten att återfalla i brott. Detta ledde till att man i kriminalvårdspolitiken bröt den dåvarande liberala trenden och istället fokuserade på samhällsskydd - att döma till längre straff, och se till att vistelsen på anstalt inte var någon trevlig upplevelse. Genom detta vägval har man sedan 1980 kunnat halvera antalet våldsbrott per person där borta. I Sverige tycks vi dock inte ha lärt oss något av detta, vilket måndagens incident visar - här når våldet nya höjder för varje år som går.


Om jag ska gå in på varenda liten detalj om varför jag anser amerikansk kriminalvård vara överlägsen den svenska skulle detta kunna bli en enormt lång avhandling som möjligtvis skulle tråka ut läsaren, varför jag ska hålla mig kort. Det är välbekant för alla att man är mycket hårdare med intagna i USA, och att man i många delstater även tillämpar dödsstraff. En vanlig myt man möter när man jämför de två systemen är att det svenska systemet, som lägger ned enormt stora resurser på rehabilitering och komfort, skulle leda till färre återfall. Verkligheten är dock en annan - dessa siffror är snarlika i båda länderna.

2010 publicerade BRÅ en rapport kallad "Återfall i brott: Slutlig statistik för 2004" där de fann att 39% av de dömda detta år hade återfallit i brott inom tre år. I USA publicerade National Institute of Corrections (deras motsvarighet till Kriminalvården) en liknande studie 2011 där man följde de som hade släpptes fria 2004. Man fann att 43,3% hade återfallit inom tre år. Ändå kostar den svenska kriminalvården sex gånger så mycket per person. En plats på sluten anstalt kostar en dryg miljon kr per år per intagen, medan den genomsnittliga siffran i USA är drygt 24 000 dollar per år, eller 160 000 kr.

Något det anmärkts på i detta fall är en kvinnas möjligheter att hålla kontroll över en våldsam intagen. I denna späda kvinnas fall skulle jag säga att möjligheterna är obefintliga, vilket denna tragiska incident visade, men det finns exempel på kvinnor som är bättre rustade att sköta vaktjobbet. I National Geographic-dokumentären "Tent City", om sheriff Joe Arpaios fängelsekomplex borta i Arizona, intervjuade de en muskulös kvinna vid namn Spalding, som var en del av hennes fängelses Special Response Team, en snutt som kan ses här. Hon tycktes hålla bra ordning på de intagna där. Fast skillnaden där borta är förstås att man inte har något regelverk i vägen för väktarna att fullfölja sina uppgifter, och man fokuserar på fysiska möjligheter att sköta jobbet vid anställning, inte akademiska kvalifikationer eller könskvotering. Den mördade kriminalvårdarens socionomexamen var inte till mycket hjälp när hon stod inför denna våldsbrottsling.

Enligt mitt tycke kännetecknas svensk kriminalvård av alldeles för generösa rättigheter för de intagna, samtidigt som fängelsepersonalen hela tiden riskerar att JO-anmälas och ställas inför ansvarsnämnden om de gör de intagna det minsta illa. I måndags så förhindrades t.ex. den vårdare som anlände först på platsen från att slå gärningsmannen i huvudet på grund av ett idiotiskt regelverk. Ska vi verkligen ha det så? Under 70-talet fick vi i Sverige en ökänd lag kallad "Lag om kriminalvård i anstalt", vanligtvis förkortad KvaL, med en enorm mängd rättigheter för fångarna. Denna har nu visserligen ersatts med 2010 års fängelselag, men denna behåller i stort sett alla förmåner. Att döma av lagstiftningen är kriminalvården menad att vara en hotellverksamhet där gästens behov måste tillgodoses, istället för samhällets svar på brottsligheten.

Det är dags att vi tänker om i denna fråga. Hur mycket våld måste samhället genomlida innan vi förpassar våldsbrottslingarna dit de hör hemma? Samt ser till att de inte utgör något hot när de är där.






Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/39931

26 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Mycket intressant statestik du påvisar. Att rehabprogram inte statistskt hjälper.

Perspektivet är fel, även om det håller på att förändras. En annan aspekt är påföljden för återfallsförbrytare. USAs "three times and out" borde i Sverige i alla fall ersättas femte gånge ut i en gprogressiv skala.

Det är ett gott samhälle som gör så, dvs att sätta blivande offer före den dömdes evetuella bekvämlighet.

Permalänk | Anmäl #2 Sten Figaro, 2011-10-06, 11:37

Det förekommer att oskyldiga döms, och alla kan göra ett misstag. Därför är det rätt att inte ha alltför stränga straff första gången. Dock så är straffen för unga alldeles för lindriga, ibland tror jag nästan att detta sätts i system av samvetslösa personer. Straffet för förstagångsförbrytaren ska vara avskräckande men inte förstöra personens hela liv. Och förstagångsförbrytarna tycker jag att vi ska fortsätta försöka vårda och stötta för att dessa ska få chansen att kunna komma igen till ett normalt liv, bortsett från de mest extrema brotten, där förbrytarna istället borde behandlas som återfallsförbrytare redan från början.

När det gäller återfallsförbrytare så gäller det i första hand att skydda samhället. Sätt dem i fängelse under lång tid, och med fängelse menar jag fängelse och inte ett femstjärnigt semesterhotell med all inclusive, och skicka därefter tillbaka de som är invandrare till det land som de kom ifrån (eventuellt med något kortare fängelsestraff som kompensation).

Det finns ytterligare ett skäl till att inte göra fängelsevistelsen alltför bekväm. Det börjar bli höst, blåsigt, kallt, och en svår tid för de hemlösa. Tänk vad skönt det skulle vara att få någonstans att bo över vintern, men bra mat varje dag. Det finns ett enkelt sätt för dem att få det. Begå ett lagom allvarligt brott och se till att åka fast.

Titta på Kaliforniens "tredje gången gillt" (livstid). Eller vad som hände vid fjärde resan för stöld enligt 1734 års svenska lagbok (dödsstraff). Livstid är bättre ur rättssäkerhetssynpunkt, eftersom det kan komma fram nya fakta som friar en oskyldigt dömd. Men samhällsfarliga återfallsförbrytare har inget på våra gator att göra!

Permalänk | Anmäl #3 Gunnar Claesson, 2011-10-06, 11:48

Daniel noterar en förändring mot hårdare tag i USA och omedelbart ser han denna som förklaring till att antalet våldsbrott minskar. Nu är dock den minskningen spridd över hela landet trots att olika delstater och kommuner har helt olika policy. Medan antalet fångar i USA exploderat har man i New York minskat antalet intagna, och likafullt minskar brottsligheten i New York kraftigt. Det förefaller alltså inte vara de hårdare tagen som minskat brottsligheten.

Med tanke på att man har tio gånger fler fångar per capita i USA, och ändå ca sex gånger högre mordfrekvens tycks det mig som amerikanska systemet inte är något att ta efter, och skall vi göra det är det bara sätta igång och bygga för många fängelser blir det med deras repressiva straffskalor.

Daniel drar upp Joe Arpaio som någon sorts förebild. Här kan man läsa lite mer om denna suspekta figur:
http://en.wikipedia.org/wiki/Joe_Arpaio#Controversies

Permalänk | Anmäl #4 Thomas Palm, 2011-10-06, 12:23

Hmm, sex gånger högre mordfrekvens. Menar du då enligt BRÅ:s putsade siffror? Vad skulle månne bli effekten om även USA putsar sina siffror på detta vis? Per person har USA i dag ungefär 1,5 gånger så många mord per år som Sverige, medan Sverige har dubbelt så många misshandelsfall och våldtäkter.

Till att börja med tror jag vi kan hålla de grova brottslingarna betydligt längre i fängelse om vi som i USA börjar ha två intagna per cell - en dubbelsäng på det ställe man nu har en enkel.

Joe Arpaio är för övrigt en sann kämpe, älskad av de fyra miljoner människorna i hans Maricopa County. Ingen har någonsin kommit i närheten av att slå honom i sheriffvalen, hans folkliga stöd är enormt. Anledningen till att Wikipedia-sidan om honom ser ut på det sätt den gör är för att vänstern avskyr honom, och de spenderar gott om tid med att redigera artiklar där.

Permalänk | Anmäl #5 Daniel Hammarberg, 2011-10-06, 12:31

Det vore hemskt att ha en så stor andel av befolkningen inlåst. Skall vi förbättra allmänhetens skydd för våldsbrott genom längre inlåsningstider måste några andra brott avkriminaliseras.

Permalänk | Anmäl #6 Magnus Redin, 2011-10-06, 12:38

Ett experiment skulle kunna göras med de födda udda år skickade till amerikanska fängelser, eller kanske hellre av logistiska skäl till ryska. Tjänsten köps och det blir billigare. Det som räknas för den temporära bosättningen är naturligtvis när brottet begicks och inte när domen vann laga kraft. Då ser man hur straffet påverkar och det tar inte så många veckor innan resultatet syns inom polisen. Påverkar detta även vissa invandrargruppers födelseår och vilka som flyttar ut? På så sätt kan man få ett bra underlag för beslut. Det blir inte så teoretiskt.

Permalänk | Anmäl #7 Urban Persson, 2011-10-06, 13:34

Framförallt kan vi inte acceptera att hälften av alla fängelsetimmar spenderas av någon dömd för narkotikabrott. Inom inget annat område skulle vi acceptera den typ av "preventiva" åtgärder. Om man nu för argumentet att droger->brott (förutom själva narkotikabrottet såklart) är det ändå helt oacceptabelt att polis och rättsväsende lägger den mängd resurser på kriget mot narkotika. Vi skulle aldrig acceptera att läkare lämnade sina cancerpatienter att dö i sängarna för att istället gå ut och förfölja solande människor med gigantiska parasol.

Det finns alltså en potential för rättsväsendet att ha dubbelt så mycket resurser/intagen till sitt förfogande utan att anslagen behöver ökas ett öre. Det enda vi behöver göra är att överge en totalt havererad narkotikapolitik som har lett till gigantiska kostnader, flaskhalsar och ineffektivitet i samtliga områden den berör.

Permalänk | Anmäl #8 Benjamin W, 2011-10-06, 13:46

Makthavarnas narkotikapolitik är verkligen sanslös. Av dömda till fängelse för tillgrepp i åldern 25-44 år återfaller hela 87 procent i brott inom 3 år från att de släpps (räknat på lagakraftvunnen dom). Statistiken har friserats av dels att den inte går längre tillbaka och dels att de som flyttar utomlands bokförs som positiva. De som dör räknas helt bort. I praktiken återfaller nästan hundra procent. Det är alltså i storleksordningen 10 000 invidiver som konstant sturrar runt i systemet. Detta framgår tydligt av Kriminalvårdens statistik. Och det ska vårdas bort. Vilken dårskap det finns inom byråkratin.
http://www.kriminalvarden.se/upload/statistik/kr%C3%A5/omslag.pdf

Det skulle vara intressant att se hur de reagerar om de skickas till ryska fängelser. Kanske det biter mindre på denna grupp av mindre rationella personer. Det bästa vore om de knarkade bäst de ville och lullade runt på stan som vandrande reklampelare för barnen inom vad man inte bör stoppa i sig.

Permalänk | Anmäl #9 Urban Persson, 2011-10-06, 14:18

Jag har jobbat inom Kriminalvården i över 20 år ute på golvet, är utbildad att ta hand om våldsamma personer, jobbat mest på anstalt men även på häkte, när jag jobbade på stödavdelning så var vi 20 personal på max 24 intagna, idag på normalavdelning så ser det ut så här där jag idag jobbar 2 på morgonen 3 på kvällen kan vara 1 till på dagen på 16 intagna, en paralellavdelning med samma bemanning under dag tid. 2 kommer 07.45- 16.00. 1 kommer 09.00-19.00 resten kommer 11.00- går till 20.00, i sanningen namn så är det fler i husets övriga avdelningar på dagtid på helgerna så år det 3 personal på varje avdelning, detta är min verklighet. för att återgå till ämnet om kriminalvården i allmänhet, om vi skall ha en mer amerikansk kriminalvård är svårt att säga då man har ett större spann av åtgärder beroende på stat
vårt system som infördes i början på 90 talet med kontaktmän till varje intagen togs från Kanada där man har ett liknande system men där man är upp delad på en grupp som enbart är kontakt person med en utbildning typ socionom och en grupp som enbart jobbar med säkerhet, i Sverige så blev vi bägge personerna alla skall jobba med allt vilket blir en stressande arbetssituation då du ena dagen skall få den intagne att lämna ett urinprov naken när du skall övervaka detta, och nästa dag sitta i samtal om hans framtid.
för det mesta går det bra men det kan gå riktigt fel om man inte har en bra kontakt med den intagne, om man ska ha hårdare tag eller ej är inget som man kan generellt säja va till nytta för den intagne, men för mina kollegor skulle det bli än värre då stressen skulle bli ännu större, dålig utbildning, fel personer på fel plats osv plus att det tyvärr inte skulle bli mer folk på golvet utan ytterligare kameror och larmknappar. Nu mina funderingar över den Mycket tragiska och i mina ögon onödiga händelsen där en kollega blir mördad på sitt arbetsplats Generellt så har man en lapp vi varje häktesdörr där det skall stå om personen ha restrektioner om han är farlig så att man skall vara fler personal vid öppning eller annan adekvata uppgifter detta kände personalen tydligen till på den avdelningen. men det brister vid planeringen då han skulle upp på promenaden
då man överlämnar ansvaret till " promenal avdelningen" utan att man såg till att det dels fanns till räcklgt med "mottagningspersonal " utan satt honom i hissen till en intet ont anande ensam personal som skulle slussa in honom till promenaden, att öppna en dörr innebär att du måste vända ryggen emot den intagne och utsätta dig för risk att bli överfallen här Måste det vara fler som övervakar den insatsen, så man kan se att det finns många brister i rutiner i denna FRUKTANSVÄRDA HÄNDELSE

Permalänk | Anmäl #10 kenneth tinglöf, 2011-10-06, 14:49

På sidan 56 under rubrik ”Högsta återfall” i min ovan nämnda länk framgår den viktiga siffran 87 procent. Och den gäller som sagt för tillgrepp och åldernsgruppen 25-44 år. Både för yngre och äldre tjuvar är siffran 85 procent. Det finns alltså vissa personer som begår brott så länge de lever. Man tycker att brottsligheten borde falla med åldern. Uppenbart dör brottslingarna tidigt. De äldre är inte många i fängelserna.

På sidan 6 framgår att statistiken är baserad på 115 000 frigivningar under 6 år. Dessutom, att återfallen efter den första frigivningen efter fängelse för tillgrepp är 75 procent, alltså föga förvånande något under genomsnittet.

På sidan 16 under rubrik ”Metod” sägs att ”Uppgifter om eventuell utvandring finns inte tillgängliga i registret varför ingen hänsyn har kunnat tas till detta. Uppgifter om eventuellt återfall utanför Sverige har inte heller kunnat redovisas.” Det nämns också att utvisade ingår i statistiken och att detta precis som vanlig utvandring sänker siffran. Här finns alltså en slags manipulering av kriminalvården med en begränsning till svensk statistik. När även hänsyn tas till att vissa återfaller i brott efter mer än 3 år (statistiken är dålig och går inte längre) finns det anledning att tro att återfallssiffran inom tillgrepp kommer upp i nästan 100 procent.

På sidan 15 under rubrik ”Metod” nämns att avlidna är bortgallrade, vilket gör att de inte ska påverka siffrorna.

Och som avrundning kan sägas att den svenska kriminalvården är helt värdelös. Fängelserna fungerar främst som skolor i brott och vilohem för brottslingar.

Permalänk | Anmäl #11 Urban Persson, 2011-10-06, 15:44

Mycket intressant statistik, Urban, jag ser att jag är inte den enda som gillar att gräva i denna forskning. Ja, det är dags att inse att det inte fungerar att rehabilitera brottslingar. Så då kvarstår bara internering eller att släppa ut dem. Och förhoppningsvis är det inte många som vill att vi ska ha en anarki till samhälle.

I Sverige har man från politiskt håll oskadliggjort all den positiva verkan internering kan ha, genom att se till att människor har ett sämre liv bakom galler än de har utanför. Om anstaltslivet är bättre än det ute i det fria, vilken anledning har man då att hålla sig i skinnet?

Vissa kommentarer av intagna borta i USA som jag sett på dokumentärer har dock varit rätt tänkvärda. En var från en man som hade varit med i ett så kallat "chain gang", de som står i fotkedja offentligt och utför arbete. Han tyckte att så länge han var isolerad på fängelse, så kunde han låtsas som att det inte fanns något liv att leva. Men när han stod där ute då och då i denna fotkedja så insåg han att han slösade bort sitt liv genom att begå brott. Att som på svenskt vis förse de intagna med ett lyxigt anstaltsliv och sedan försöka övertala dem att inte begå brott fungerar helt enkelt inte, det jag tror mest på är passiva metoder såsom denna, om något överhuvudtaget kan tänkas fungera.

Att intagna kan JO-anmäla personalen gör inte deras attityd bättre heller.

Permalänk | Anmäl #12 Daniel Hammarberg, 2011-10-06, 15:54

Amerikansk kriminalpolitik är en katastrof och ett avskräckande exempel på vad "hårdare tag" leder till. USA inhyser cirka 25% av världens fängelsebefolkning. Detta vanvett i massfängsling av medborgare är i paritet med den ökända GULAG-arkipelagen.

Den amerikanska GULAG-verksamheten är ett krig mot de fattiga Det finns exempel på samhällen där 20% av de vuxna männen sitter i fängelse. Det säger sig självt att något sådant inte kan vara vare sig sunt eller hållbart.

Att det blir billigare per fånge i USA är inte så konstigt. Stordriften ger givetvis fördelar och genom privatisering har kostnaderna kunnat pressats hårt. En jämförelse med Sverige är därför inte relevant. Förhållandena är inte jämförbara.

I Kalifornien, den delstat som gått hårdast fram, låg kostnaderna per fånge strax över 47,000 USD 2009, dvs dubbelt så högt som genomsnittet. De hårdare tagen har lett till en kostnadsexplosion och Kaliforniens skattebetalare betalar nu mer pengar för att inhysa 167 000 fångar än de gör för att utbilda 226 000 studenter vid UCLA
students in its 10-campus University of California system.

För ett par år sedan kunde vi läsa om de stora problem hårdare-tag-politiken orsakat och att dess förespråkare tvingas tänka om:
http://www.svd.se/nyheter/utrikes/usas-kriminalvard-under-press_3931821.svd

Här är mer nyttig läsning:

http://en.wikipedia.org/wiki/Incarceration_in_the_United_States
http://www.thiscantbehappening.net/node/545
http://www.truth-out.org/lessons-law-and-order-what-canadians-can-learn-...
http://realcostofprisons.org/blog/

Permalänk | Anmäl #13 Olle Montanus, 2011-10-06, 16:53

En definitivt bättre lösningän än fängelse, som fungerar på de flesta, vore att utnyttja den nya tekniken med GPS, mobiltelefoni, minikameror och billig datalagring. En människa kan läras enormt med en elektronisk boja hängande synlig runt halsen och som tar upp bild och ljud och sänder position genom GPS och triangulering. Misskötsel av bojan ger omgående isolering i häkte. Bojan måste ha kontakt med centralen hela tiden och för för detta ansvarar fången. Eventuellt kan vissa funktioner på bojan stängas automatiskt i hemmet.

De med en kriminell livsstil tycker nästan per defintion att något sådant är mycket värre än dagens fängelse. Kriminalvårdens enkla boja, som är kopplad till telefonen i hemmet och larmar om personen inte är hemma vissa bestämda tider, säger de därför nej till. De sitter hellre straffet ut. Men att isoleras i häkte tycker de flesta är sämre än att sitta på kåken med sina kompisar och klaga på plitarna. I fängelset blir de bara dummare och dummare och så är det i världens alla fängelser. Det har ingen betydelse hur mycket utbildad flumande personal och aktiviteter det finns.

Med en sådan boja kommer deras kompisar att undvika dem, i varje fall i samband brott. Alla kan förstås inte kollas maximalt jämnt. Men det behövs inte. Bevakningspersonalen lär sig snabbt vilka som utgör risker. Personalen samarbetar nära med den lokala polisen och är kanske en del av denna. Användning av droger, sen ankomst till arbete eller studier, rörelse utanför tillåtet område med mera bestraffas med isolering. Fången lär sig snabbt vad som gäller och har sedan inga problem med rutinerna. När åren går och de förlorar kontakten med sina kriminella kompisar så glömmer de bort detta.

Permalänk | Anmäl #14 Urban Persson, 2011-10-06, 19:55

Hur kommer det sig att Sverige har precis "lagom" höga straff? Så fort någon antyder om högre straff dyker det upp flera andra som vet att högre straff inte hjälper. Och eftersom ingen eller förespråkar lägre straff så är den naturliga slutsatsen att straffsatsen är precis rätt.
Så bra att vi träffat rätt!!

Permalänk | Anmäl #15 Alvin Stoltz, 2011-10-06, 21:19

USA låser in ca 700 personer per 100.000, i Europa, ca 100 per-soner per 100.000. Det blir ett amerikansk fängelseGuLag, på tre (3) miljoner interner. Tänk om Annika Östberg som satt 27 år i USA-fängelse, skulle ha varit inlåst i Ryssland för samma brott, vilka opinionsstormar i Sverige. "Hur kan dom, vilka människoplågare ! "
Jäkla ryssar ! "

Som om vi lever i någon Hollywood-dröm, om allt som är amerik-anskt, ett land som tillämpar dödsstraff. Som om det pågick i Ryss-land, med elektriska stolen, hängning, giftspruta, arkebusering, gaskammare - (stenar de folk i USA, snart även? ), skulle väcka med rätta stor avsky.

(Javisst ja, de dronar folk från 15.000 meter, också, Hellfires, och deras sällskap, om nödvändigt. Det mördandet är även olagligt, eftersom det utförs av civila CIA-anställda. Civila får ej ta till vapen mot militär styrka, eller annan, enligt folkrätten. Detta innebär att civila amerikanare, riskerar att bli offer, även utanför USA.

Hur kan USA-metoder fortfarande vara närmast en merit, vad de än gör ? Om de tillämpade den ryska lagstiftningen, vilket enormt fram-steg för mänskligheten, låter kanske ironiskt, men tyvärr sant. Hellre en giftspruta i USA, än livstid i Ryssland ? Det går inte att ta USA-kramare på allvar, i de flesta frågor, och det var länge sen den insik-ten borde ha uppstått.

Känner ingen ett intellektuellt ansvar, utan bara blåser som ett rö i vinden, eller såna där USA-buskar(bush) som rullar på prärien, i Hollywoodfilmerna, de påminner mycket om svenskar, medlöpare för vad som helst. Tar hellre en bärs med George W. Bush, än alla dessa svenskar som är indifferenta mähän, och inte tar tillvara sitt europeiska och svenska arv, i dessa frågor.

Det är även så, vad gäller det svenska fallet: att ta ut all sin frust-ration på en kvinnlig yngre kriminalvårdare, eller på den totala loser, som förövaren är, låter inte helt sunt, det sistnämnda heller, och kräva hårdare tag rakt av. Låter som moderat högerpolitik, hitta något ganska udda, som skall mobilisera för stora förändringar/alltid försämringar för de därnere, godis till de där uppe, kanske inte motiverade.

När samhället vidtar något av sin katalog av tvångsmedel, tar man även ett visst ansvar för vidare händelseutveckling: Folk dör ofta i
polisarrester, begår suicid på häkten, eller dör under polisingrip-anden (O. Vallo), kvävs i piketer, eller skjuts ner, tvivelaktigt, (eller som idag nekas polishjälp.)

Den som är häktad/dömd kan skada sin omgivning, både andra häktade samt personal. När det gäller dessa dödsfall finns aldrig någon skyldig, trots att de bästa förutsättningar för en kriminalteknisk undersökning måste finnas i just dessa rättsvårdande miljöer. Slår aldrig fel.

Målet läggs ner. Omhändertagna måste även ibland skyddas mot allmänheten, (lynchningar, var förr en amerikansk specialgren, " Strange fruit",) eller vid domstolsförhandlingar. Tvångsmedel utsätt-er förstås individen för stress och påfrestningar, där samhället har det större ansvaret.

Permalänk | Anmäl #16 Chili Palmer, 2011-10-06, 22:56

Japp det är helt klart mycket dyrare per intagen här. Och jag är helt för att man ser över sina rutiner så inte sådant sker.

Men om man också räknar in i hur många fler människor de har på sina extremt överfulla fängelser, och räknar in hur många fler som begår brott/100 000 invånare. Vad blir siffrorna då? Eller är det en oviktig del?

Permalänk | Anmäl #17 Johnny Rocker, 2011-10-07, 18:44

#17, de senaste siffror jag har att tillgå över kostnaderna för amerikansk kriminalvård är från 2006, då det i hela landet kostade sammanlagt 68,7 miljarder dollar, medan BNP var på 13 400 miljarder. Alltså var utgifterna för deras kriminalvård drygt 0,51% av BNP.
http://en.wikipedia.org/wiki/Incarceration_in_the_United_States#Cost
http://www.indexmundi.com/united_states/gdp_(official_exchange_rate).html

I Sverige kostade kriminalvården 7,3 miljarder svenska kronor 2010, medan BNP var på 3 308 miljarder. Alltså kostade vår kriminalvård sammanlagt 0,22% av BNP.
http://www.kvv.se/sv/Statistik/Kostnader-lon-och-sysselsattning/
http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Ekonomi/Tillvaxt/

Något jag anser bör nämnas i sammanhanget är dock att medan USA som regel fängslar sina missbrukare (som följd av narkotikabrott), så placeras de i behandlingshem och annan vård här (som regel utan något resultat), till en kostnad av 16,5 miljarder per år, eller en lika stor andel (0,5%) som USA lägger ned på sin kriminalvård. Lägger man ihop skattefinansierad svensk kriminal- och missbrukarvård är man uppe på över 0,7% av BNP.

Permalänk | Anmäl #18 Daniel Hammarberg, 2011-10-07, 18:56

Att framhålla det amerikanska fängelsesystemet som en förebild förvånar på många plan. I Kalifornien t.ex dör en fånge var sjätte dag p.g.av överbeläggning och brist på vård. USA har i särklass högst fångpopulation per capita i hela västvärlden och ligger alltjämt i topp vad gäller brottslighet. För delstaterna så innebär idag antalet fångar och därmed förenliga kostnader att många av dom budgetmässigt går på knäna. I Kaliforninen har tusentals fångar beviljats amnesti för att minska kostnaderna. Stora delar av den gängbaserade brottsligheten styrs idag inifrån anstalterna.

Permalänk | Anmäl #19 Michael Gajditza, 2011-10-15, 01:24

Californien har 170000 intagna i ett fängelsesystem byggt för 85000. Förhållandena i anstalterna är sådana att vissa uppgifter gör gällande att en fånge dör var sjätte dag till följd av bristande läkarvård. Det har gått så långt att federala domare beordrat staten att släppa fångar och här finner vi även en starkt bidragande orsak till varför Annika Östberg plötsligt tilläts återvända till Sverige.
I Californien kostar en fånge ca. 47000 dollar/år vilket motsvarar ca. 360000:- per år, alltså knappt hälften av vad en svensk fånge kostar. Totalt innebär detta för Californiens del närmast svindlande 7,9 miljarder dollar eller nästan 59 miljarder kronor. Den stora kostnaden i Sverige för kriminalvården är personalkostnaden. Vill du ha mindre personal på våra fängelser? Exakt vilken lyx är det du avser som svenska fångar åtnjuter?//// I Sverige har vi lite drygt ett mord per 100.000 invånare och år, i USA 4,8 och detta trots den avskräckande effekt dödsstraffet påstås ha./// Om hårdare straff skulle ha den effekt artikelförfattaren menar så borde vi alltså ha sett en rejäl minskning av narkotika i samhället sedan 70-talet. Verkkligheten visar att det är tvärtom./// Vad gäller våldsbrotten så slog strafftidsutredningen med utredaren riksåklagare Anders Perklev för något år sedan fast följande punkter:att den kraftiga ökningen av antalet anmälda våldsbrott inte tycks bero på att den faktiska våldsbrottsligheten totalt sett har ökat i någon större omfattning,
. det inte finns något belägg för att våldet generellt sett har blivit grövre eller råare,
. en höjd straffnivå inte kan förväntas leda till mindre våldsbrottslighet i Sverige

Permalänk | Anmäl #20 Michael Gajditza, 2011-10-15, 01:24

Det finns heller inga som helst belägg för att strängare straff fungerar, snarare tvärtom och det är märkligt att du framhärdar i att våldsbrotten ökat markant när så icke är fallet. Läs t.ex Felippe Estradas enorma utredning gjord vid universitetet i Köpenhamn. Egentligen skulle jag inte argumentera mot eftersom strafftiden för våldsbrott ökat sexfaldigt sedan 70-talet. Har du rätt i att brottsligheten ökat markant trots detta, har du ju i praktiken bevisat att straffskärpningar är verkningslösa..... Om Sverige skulle lägga sig på en fångpopulationsnivå motsvarande USA:s så skulle det innebära ca.66500 fångar. alltså en tiodubbling ungefär mot dagens siffra. Mot bakgrund av att vårdare ej ska gå ensamma och att personalkostnaden är kriminalvårdens tyngsta utgiftspost så drar du med detta på oss kostnader som är gigantiska för ett resultat som i bästa fall kan sägas vara osäkert. För min del är detta ett helt otänkbart alternativ eftersom de pengar som fortsättningsvis ska gå till en tiodubblad kriminalvård måste tas från andra områden.

Permalänk | Anmäl #21 Michael Gajditza, 2011-10-15, 01:25

Här ser du en intressant jämförelse mellan North och South Dakota: Locking up more offenders for longer periods of time does not significantly reduce the crime rate.
Academic research has shown little or no correlation between rates of crime and the number of people in prison.10 States with high
rates of imprisonment may or may not have high rates of crime, while states with low rates of crime may or may not have high
rates of imprisonment. North Dakota and South Dakota, which are virtually identical in terms of demographics and geography,
provide an example. South Dakota imprisons its citizens at more than twice the rate of North Dakota11, but crime between the
states is roughly the same12 and has been for decades. Nationally, the fact that the prison population has quadrupled and there are
still about 12 million crimes13 reported each year should further illustrate the point that we can not incarcerate-away the crime
problem./// Jag har aldrig påstått att vår kostnad skulle vara oförändrat densamma per intagen om vi låser in fler, jag konstaterar att det är personalkostnaden som är den tyngsta biten och den som knappast går att göra något åt. Antag att vi ändå minskar kostnaden per intagen med 40%. Med clika många inlåsta som i USA så skulle kostnaden för Kriminalvården ändå öka från dagens 7,3 miljarder till 40 miljarder. Varifrån ska du ta dessa?

Permalänk | Anmäl #22 Michael Gajditza, 2011-10-15, 01:26

Det är den här sortens åtgärder du förkastar. Varför?
”Frigivna fångar som går i terapi är en mångmiljonbesparing
för statskassan.
Enligt en forskningsrapport sparar staten 50 miljoner kronor– per år.
– Det lönar sig även ekonomiskt med terapi. För varje satsad
krona får vi drygt tre tillbaka, säger professor Martin Grann,
utvecklingschef vid Kriminalvården.

Enligt en beräkning kostar en kriminell missbrukare staten
759 000 kronor per år. Sedan tillkommer även den mänskliga faktorn med psykiskt lidande för brottsoffer.
Men ett terapiprogram för frigivna fångar som drogs i gång för
några år sedan gör att färre återfaller i brott – och miljontals kronor i samhällskostnader undviks.
2002–2006 fick 660 dömda fångar gå i kognitiv beteendeterapi, KBT.
Två år efter frigivningen hade 14 procent färre återfallit i brott
än i en obehandlad grupp. Enligt forskningsapporten gav terapiprogrammet en besparing i skattemedel på 50 miljoner kronor per år."/// För övrigt så tycks du helt ha missat att efter rymningarna 2004 så har kriminalvårdens arbete varit närmast helt inriktat på säkerhet avseende såväl skalskydd, perimeterskydd, drogkontroller, visitationer, minskat antal permissioner etc. etc. Inom anstalterna har man satsat mycket på kompetenshöjande utbildning och antalet intagna som idag tar betyg i olika ämnen på grundskole- och gymnasienivå har aldrig varit högre, något som underlättar att få jobb efter muck. Är detta en del av den "lyx" du pratar om?

Permalänk | Anmäl #23 Michael Gajditza, 2011-10-15, 01:27

Michael, studien som du hänvisar till är rent flum. Grundfelet är att terapin valdes av de medverkande och gruppen fick en annan sammansättning än kontrollgruppen. Den flummiga utvärderingen från kriminalvården har tagits upp tidigare och jag skrev en lång kommentar med länkar, vilket inte bemöttes av vårdbyråkraterna.
http://www.newsmill.se/artikel/2009/07/14/aven-en-liten-minskning-av-inb...

Annars håller jag med er liberaldemokrater att knarket borde släppas fritt. Något sådant skulle vara ytterst effektivt för att minska brottsligheten och tömma fängelserna. Bortsett från detta är det bättre att istället för fängelse använda en boja med isolering i häkte som alternativ och dressera fångarna i frihet ungefär som en hund, vilket jag nämnde ovan.

Jag har själv suttit i fängelse och utvecklade metoden med en avancerad boja med hjälp av fångarna. Så jag har sett idiotin från insidan. Och jag tror aldrig att jag har haft det så bra som när jag satt i fängelse. Men nu var det i och för sig en öppen anstalt. Jag blev inte störd och kunde koncentrera mig på min forskning mer än någonsin.

Permalänk | Anmäl #24 Urban Persson, 2011-10-15, 22:13

Som jag förstår så har du kommenterat programmet "Våga välja." Det är inte det program som jag hänvisar till utan det är ett program inom ramen för Frivården där intagna fått kognitiv beteendeterapi av professionella terapeuter.

Permalänk | Anmäl #25 Michael Gajditza, 2011-10-16, 20:50

Michael, vi talar ju om samma sak, ”Våga välja”, som handlar om kognitiv beteendeterapi, KBT, för 660 fångar under tiden 2002-2006, och två år efter frigivningen hade 14 procent färre återfallit i brott, precis som du säger. Det kan omöjligt vara olika saker. I så fall låt mig veta vad du menar med en länk.

Här är utvärderingen av ”Våga välja”.
http://www.kriminalvarden.se/upload/Informationsmaterial/Vaga_Valja_utva...

”En grundförutsättning för medverkan i programmet är att deltagaren uppfattar missbruket som ett problem och är villig att aktivt arbeta med sin problematik med målsättningen att minska eller helt sluta med droger.” Så står det kriminalvårdens presentation. Här sker alltså en sortering och den gör att de som aktivt vill arbeta med sin problematik återfaller något mindre i brott. Med statistik kan man få hur dumma resultat som helst.
http://www.kriminalvarden.se/upload/Informationsmaterial/vaga_valja.pdf?...

Att vårda folk tillrätta är flum för svensson och byråkrater. De kriminella skattar åt idiotin. Det enda som hjälper är att gå in med statens hela kraft. De värsta kriminella bör avlivas, låsas in till de dör eller få någon anordning runt halsen som gör att de kan vara i frihet och klassas ner till B-medborgare. Det sista är de är mest rädda för och det är förmodligen det som biter bäst. Det kan ses som in slags tratt som de trycks in i och ut kommer en viss ordning i deras förvillade skallar, efter en tid. I fängelse blir de bara dummare och dummare och det har ingen betydelse vilken typ av fängelse det är.

Permalänk | Anmäl #26 Urban Persson, 2011-10-16, 22:14

#26, intressant att du nämner utfrysning som straff. Det märkliga med dagens svenska samhälle är ju att man i praktiken har värre straff för oliktänkande som man inte anser hör hemma i samhället, än för verkliga brottslingar. Begår man ett riktigt brott kan man vänta sig bli fri i ordets sanna bemärkelse efteråt, men faller man i onåd hos myndigheter på annat sätt kan man på obestämd tid finna sig förpassad till utanförskap. Tidigare hade man under IB-perioden svartlistning av vänsterfolk - de senaste årtiondena har man istället riktat in sig på högerfolk och invandringsmotståndare.

Man förbluffas av vänsterns moral, det är uppenbart att det är långt värre i deras ögon att ifrågasätta deras ideologi och politik än att begå faktiska brott.

Vad det gäller studier om återfall i brott och missbruk så öppnade boken "Vård av ungdomar med sociala problem - en forskningsöversikt" verkligen mina ögon. Den var menad att vara en neutral orientering till detta ämne, men man såg ju tydligt att det inte fanns några belägg för att några av dessa program fungerade. Allt kunde förklaras med olika sorters selektion före och bortfall under eller efter programmet.

Vad det gäller vårdindustrin så hade den gamla ekonomen Frederic Bastiat en mycket sann poäng med sin liknelse om det krossade fönstret. Politiker skapar gärna de problem de säger sig vilja lösa, och ser till att de aldrig blir lösta. När vården inte fungerar så säger man sig behöva mer pengar, och detta upprepas i all evighet. Skulle vården däremot börja fungera så skulle de som jobbade med den på sikt bli arbetslösa, varför de inte har något incitament att få den att göra det.

Permalänk | Anmäl #27 Daniel Hammarberg, 2011-10-16, 22:24

annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Nätet kräver ärligare debatt

För 20 år sedan hade vi svenskar i princip samma yttrandefrihet som i dag. Men möjligheten att sprida ...

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Nätet kräver ärligare debatt

För 20 år sedan hade vi svenskar i princip samma yttrandefrihet som i dag. Men möjligheten att sprida ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.