 |
1697 års koralbok. Den svenska psalmboken 1695 (Faksimil 1985, förord Magnus von Platen, efterskrift Folke Bohlin).1695 års psalmbok var stadfäst och giltig under 124 år, då den ersattes av den wallinska psalmboken. Den är ett litterärt storverk i svensk kulturhistoria. Även musikaliskt har den spelat en central roll. I denna koralbok finner vi både text och musik. Den återutges i faksimil och i ett stadigt linneband. Inbunden, 1180s
|
 |
Nils Almegård: Svartnäsfinnar. Människoöden i Svärdsjö finnmark under gångna århundraden (1993).En storslaget rik och enastående kartläggning av tidig finsk bosättning i Sverige. Författaren var präst i Svartnäs under tolv år. Inbunden, 376s
|
 |
Mats Andrén: Att frambringa det uthärdliga. Studier till idén om Centraleuropa (2001).Centraleuropa har en konfliktladdad historia. Där har två världskrig startats och där delades efterkrigstidens Europa av järnridån. Nu, i början av det nya seklet, förbereder sig flera centraleuropeiska länder för att förena sig med Västeuropa och EU. För första gången kommer Polen, Tjeckien, Slovakien och Ungern, jämte Tyskland och Österrike, att av fri vilja ingå i en gemenskap. När Centraleuropa enas finns det all anledning att gå tillbaka i historien för att få perspektiv. Att frambringa det uthärdliga är en bok om gränser, nationalism och individualism. I centrum står själva idén om Centraleuropa, dess komplicerade historia och tankarna om den centraleuropeiska identiteten. Boken vänder sig till alla som är intresserade av Centraleuropas kultur och idéliv. Mats Andrén (f 1958) är docent i idé- och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet och universitetslektor vid Södertörns högskola. Häftad, 332s
|
 |
Mats Andrén: Mellan deltagande och uteslutning. Det lokala medborgarskapets dilemma (2005).Genom 1800- och 1900-talen har det nationalstatliga idealet varit normerande för Europas samhällen. Nation och stat har knutits samman med medborgarskap och demokrati. Idag ter sig detta inte lika självklart och under det senaste årtiondet har vi sett en framväxt av fördjupade samarbeten på andra nivåer än den nationalstatliga. Den här boken tar fasta på två ideal som har avgörande betydelse i dagens samhälle och som båda är kontroversiella. Det ena idealet är medborgarskap och det andra är betydelsen av lokalsamhället, som framträder både som ett svar på önskemål om fördjupad och mer levande demokrati och som en motvikt till storskalighet och globalisering. De studier som här presenteras vill bidra till att kasta ljus över samtidsaktuella problem. Avsikten är också att visa det nära sambandet mellan idéer om medborgarskap och lokalsamhälle, liksom att de har en gemensam historia genom 1800- och 1900-talen. Denna nära relation fångas i den här boken med begreppet lokalt medborgarskap. Begreppet fångar också den svåra problematik som handlar om deltaganden och uteslutningar. Närhelst det talas om medborgarskap väcks frågan vilka som skall innefattas av det. I det lokala sammanhanget blir denna svårighet speciellt tydlig. Här förväntas det medborgerliga deltagandet i gemensamma angelägenheter äga rum, men i den lokala gemenskapen sker också uteslutningarna. Häftad, 184s
|
 |
Mats Andrén: Den europeiska blicken och det lokala självstyrets värden (2007).Bokens övergripande tes är att det finns ett samband mellan den europeiska blicken och diskussionerna om det kommunala självstyrets värden. Det lokala självstyret blir en kontroversiell fråga när idéer formuleras som är hämtade från Europa och bär andra perspektiv än de som är förhärskande i Sverige. Då ifrågasätts och utmanas den svenska traditionen av statskontroll. Då tänks nya tankar, då ser man andra möjligheter. Statsperspektivet ställs mot ett kommunperspektiv. Idag har det kommunala självstyret åter blivit ett omstritt begrepp. I vilken grad skall kommunerna själva avgöra vad de skall ägna sig åt och i vilken utsträckning skall de utföra vad staten ålägger dem? Vilka värden skall det kommunala självstyret hävda? För att förhålla sig till sådana frågor krävs kunskap om vilka det kommunala självstyrets värden är, hur de historiskt har vuxit fram och vilka traditioner de knyter an till. För första gången görs här en undersökning av det svenska kommunala självstyrets värden från dess början och fram till våra dagar. Boken ställer frågor om hur dessa värden diskuterats och förändrats men också hur förbindelserna till den europeiska idéutvecklingen har sett ut. Mats Andrén är professor i idé- och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet och är även verksam vid Centrum för forskning om offentlig sektor/CEFOS. Under senare år har han gett ut Att frambringa det uthärdliga: studier kring gränser, nationalism och individualism i Centraleuropa (Gidlunds, 2001) och Mellan deltagande och uteslutning: det lokala medborgarskapets dilemma (Gidlunds, 2005). Inbunden, 160s
|
 |
Artefakter. Industrin, vetenskapen och de tekniska nätverken (red Sven Widmalm, 2004).Artefakter är föremål som utvecklas, tillverkas och används av människor. Ofta dras en skarp gräns mellan samhälle och teknik. Som om tekniken på något sätt fun-gerar oberoende av sociala system. Men artefakter skapar och omskapar ständigt sin omgivning, i likhet med deras tillverkare. Ekonomiska, vetenskapliga, politiska och kulturella intressen påverkar i sin tur artefakternas funktion. De artificiella föremålen är samtidigt tekniska och sociala. Vår värld är artificiell – den är en produkt av vår konstfärdighet och den befolkas av artefakter. Artefakter – industrin, vetenskapen och de tekniska nätverken är skriven av forskare inom företagsekonomi, teknikhistoria, industriminnesforskning och vetenskapshistoria. Här behandlas artefakter av olika storlek och komplexitet: tekniska system som vattenkraftverk, specialiserade högteknologiska produkter som jonventiler, och synbarligen triviala föremål som blåsrör. I centrum för intresset står artefakternas sociala relationer. Häftad, 395s
|
 |
Sara Berglund: Vägen till vinnarcirkeln. Travhästen och dess människor mellan sport och spel (2006).För många är travsporten en hobby, för andra ett yrke eller ett sätt att leva. Medan en del ägnar den några minuter i veckan, då en spelkupong fylls i, ägnar andra den en livstid som tränare eller hästägare. Travet är ett spel, en spänningskälla med möjlighet att vinna pengar. Men även en sport, där formtoppning, tidsnoteringar och rekord står i centrum. Mitt i denna spännvidd finner vi det ögonblick som förenar alla: loppet – stunden då alla ansträngningar ska upp till bevis och förhoppningar infrias eller krossas. Den här boken söker sig bortom spelkuponger, stalltips och högoddsare. Istället är det travhästen och dess människor, som via specialisering, professionalisering, modern reproduktionsteknik, avelsanalyser och exteriörbedömningar kommer att åtföljas på sin väg mot vinnarcirkeln. Boken bygger på intervjuer med travtränare, skötare och hästägare. Talrika besök har gjorts i stallar, på tävlingsplatser och vid unghästauktioner. Även olika massmedier och deras belysning av travsporten ligger till grund för kulturanalysen. Sara Berglund är etnolog och verksam vid Lunds universitet. Vägen till vinnarcirkeln är hennes doktorsavhandling. Häftad, 224s
|
|
Niklas Cserhalmi: Djuromsorg och djurmisshandel 1860–1925. Synen på lantbrukets djur och djurplågeri i övergången mellan bonde- och industrisamhälle (2004).Astrid Lindgren och Marit Paulsen menar att husbönder och bondmoror i det gamla bondesamhället månade om sina djur och såg till att de levde goda liv i ladugårdar och hagar. Med Keith Thomas i spetsen hävdar anglosaxiska forskare att vänlighet mot djur var något som uppfanns av den stadslevande borgerligheten och att folk i de gamla bondesamhällena hade en instrumentell djursyn och gärna slog sina djur för att markera gränsen mellan folk och fä. Vem har rätt? Går det att uttala sig om hur de människor som praktiskt skötte om och arbetade med kor, hästar och oxar såg på sina djur? Med hjälp av bland annat 500 djurplågerimål kring våld, vanvård och svält från 1860–65 och 1920–25, försöker agrarhistorikern Niklas Cserhalmi att besvara frågan om vanligt folks syn på lantbrukets djur i de södra delarna av Sverige 1860–1925. Häftad, 368s
|
 |
Den vackra nyttan. Om hemslöjd i Sverige (red Gunilla Lundahl, 1999).I hundra år har hedslöjdsrörelsen varit en kraftfull stämma i diskussionen om framtiden, dess arbetsformer och estetik. Trots sin stora betydelse är emellertid rörelsen rätt lite känd och utforskad. Denna bok söker råda bot på detta förhållande. Tolv forskare inom olika gebit tecknar sina bilder av hemslöjden: dess historia, dess ideologier och ekonomi, dess formspråk och tekniker m.m. Boken är populärt skriven och utomordentligt rikt illustrerad med drygt 150 bilder i till lika delar färg och svartvitt. Bokens författare är följande: Maths Isacson, professor i ekonomisk historia, Katarina Ågren, redaktör för tidskriften Hemslöjden, Louise Waldén, lektor i kulturpedagogik, Bosse Sundin, professor i idéhistoria, Kerstin Thörn, idéhistoriker, Peter Cornell, lektor vid Konstfack, Gunilla Lundahl, kritiker, Barbro Klein, professor och etnolog, Ingrid Bergman, tidigare 1:e intendent på Nordiska museet, Sofia Danielson, etnolog, Gunilla Mattsson, projektledare på Nämnden för hemslöjdsfrågor samt Johan Knutsson, sakkunnig i ämnet folkkonst på Nordiska museet. Arbetet med boken har finansierats av Riksbankens Jubileumsfond och initierats av Nämnden för hemslöjdsfrågor. Inbunden, 320s
|
|
Martin Dribe: Liv och rörelse. Familj och flyttningar i 1800-talets svenska bondesamhälle (2004).Flyttningar var vanligt förekommande i det förindustriella samhället – 1800-talsmänniskan verkar ha flyttat ungefär lika ofta som vi gör idag. Den stora skillnaden mellan dagens samhälle och det förindustriella jordbrukssamhället ligger inte i flyttningarnas omfattning, utan i att man flyttade över betydligt kortare avstånd. Liv och rörelse visar på den centrala roll som familjen och hushållet spelade för beslutet att flytta, liksom betydelsen av flyttningarna för hushållets funktion som produktions- och konsumtionsenhet i det förindustriella samhället. Martin Dribe (f. 1968) är fil. dr och verksam vid Ekonomisk-historiska institutionen, Lunds universitet. Inbunden, 188s
|
 |
Claes Ekenstam: Kroppens idéhistoria. Disciplinering och karaktärsdaning i Sverige 1700–1950 (2:a uppl., 2006).På 1700-talet kunde en nybliven mor som var trögmjölkad uppmanas av läkarna att ta hjälp av ett äldre och starkare barn än sitt eget, av en tandlös gumma eller av en hundvalp. Detta exempel visar att man på 1700-talet hade en annan inställning till fysisk kontakt än vi har idag. Utifrån handböcker i etikett, spädbarnsvård och sexualupplysning beskriver denna bok hur attityden till kroppen skiftat fram till våra dagar. Bland annat diskuteras den förändrade synen på amning, kroppskontakt, organiska utsöndringar, känslor, onani och fysisk kärlek. I denna process har samhälleliga maktsträvanden spelat roll. På 1700-talet försöker man behärska människor genom en yttre, fysisk makt. Under 1800-talet sker en utveckling mot psykiskt orienterad självkontroll. En viss uppmjukning i attityden till kroppen kan skönjas efter 1930-talet, men försöken att tukta det lekamliga fortgår i andra, mindre påtagliga former. Vår egen tids sexualfixering uttrycker inte nödvändigtvis frigjordhet. De rationaliseringssträvanden som präglar det moderna samhället omfattar även människokroppen. Spädbarn skall enligt mellankrigstidens handböcker helst fungera som små automater och umgänge kan beskrivas som en "högt uppdriven teknik". Om könsorganen på 1700-talet kallades "förnöjelselemmarne" eller "hemliga ting" är "parningsverktyg" en vanlig benämning kring sekelskiftet 1900. Kroppens idéhistoria är även individualiseringens historia. Gränser upprättas mellan liksom inom individerna. Avståndet mellan sexualiteten och andra känslor och kroppsfunktioner ökar. Boken diskuterar slutligen två tänkare i vår tid som från olika utgångspunkter ägnat människan och hennes förhållande till kroppen stort intresse: Michel Foucault och psykoterapeuten Alexander Lowen. Kroppens idéhistoria är en doktorsavhandling i idé- och lärdomshistoria. Claes Ekenstam är verksam vid Göteborgs universitet. Originalupplagan utkom 1993. Häftad, 444s
|
 |
Claes Ekenstam m fl: Rädd att falla - studier i manlighet (1998).Den feministiska kvinnoforskningen har avsatt en rad betydelsefulla studier i kvinnlighetens historia. Här har en rad framstående forskare bidragit med en motsvarande studie kring manligheten. - Claes Ekenstam, idéhistoriker, har skrivit de uppslagrika
kapitlen Kroppen, viljan & skräcken för att falla:
ur den manliga självbehärskningens historia samt En
historia om manlig gråt. Inbunden, 390s
|
 |
Claes Ekenstam, Thomas Johansson & Jari Kuosmanen (red): Sprickor i fasaden. Manligheter i förändring (2001).Denna bok närmar sig den manliga fasaden ur ett antal olika perspektiv. Fasaden kan uppfattas som ett slags gränslinje mellan könen. Vidare är denna mur åtminstone delvis ett gemensamt bygge, som under historiens gång förstärkts av individer på båda sidorna. Avsikten med Sprickor i fasaden är emellertid inte att studera murens historiska tillkomst utan snarare de glipor, sprickor och hål som finns (och har funnits) i den. Det är i spänningsfältet mellan individ och omgivning som nya föreställningar om kön och könsrelationer skapas. Männen som vågar träda över gränserna är ett slags pionjärer i fronten för denna förändring. De utsätter våra föreställningar för prövning och åstadkommer även sprickor i den traditionella manlighetens fasader. Denna bok vill visa på befintliga sprickor, men även i någon mån bidra till att vidga dem ytterligare. Sprickor i fasaden tar upp en typ av man och manlighet som delvis saknades i den uppmärksammade antologin Rädd att falla - studier i manlighet (1998): de vanliga och goda männen, som inte begått övergrepp eller varit allmänt osympatiska och knasiga. Inbunden, 328s
|
 |
Gunnar Eriksson: Västerlandets idéhistoria 1800–1950 (nytryck 2009).Gunnar Eriksson, professor i idé- och lärdomshistoria i Uppsala, tecknar här en bild av västerlandets intellektuella utveckling under 150 år. Han visar hur filosofi, naturvetenskap, human- och socialvetenskaper och allmänt tankeliv samverkat till att forma den intellektuella kulturen under en lång och händelserik period. En översikt av detta slag har tidigare saknats på svenska. Författaren bjuder en värdefull och stimulerande läsning åt alla som är intresserade av tankelivets historia. Gunnar Eriksson har tidigare utgivit bl a Elias Fries och den romantiska biologin, 1962, Romantikens världsbild, 1969, och Världarnas samklang, 1982. Inbunden, 378s
|
 |
Erik Erlandson-Hammargren: Från alpromantik till hembygdsromantik. Natursynen i Sverige från 1885 till 1915, speglad i Svenska Turistföreningens årsskrifter och Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige (2006).Under 1800-talets slut och 1900-talets början genomgick vårt lands natur under inflytande av industrialiseringen en genomgripande förändring. Ett av de viktigaste vittnesbörden om hur naturen under denna tid användes för att utvinna allt från skönhetsupplevelser till järnmalm, timmer och vattenkraft hittar man i Svenska Turistföreningens årsskrifter, som utkommit varje år sedan 1886. De nådde stora upplagor och fick snabbt en för tiden unik genomslagskraft. Selma Lagerlöfs Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige, den epokgörande skolboken vars första del utkom 1906, kan av flera skäl läggas vid sidan av STF:s kartläggning av landet. Selma Lagerlöf drog nytta av materialet i årsskrifterna och kom själv att medverka där med ett extra kapitel om Halland. Erik Erlandson-Hammargren, folkhögskollärare, verksam vid Bräkne-Hoby folkhögskola i Blekinge, analyserar detta dynamiska skede i sin doktorsavhandling. Genom att följa utvecklingen under en så lång period som trettio år, från 1885 till 1915, kan han avläsa förändringarna i sättet att se på naturen. Han knyter an till den i Sverige föga beaktade habitatteori som framlagts av den brittiske geografen Jay Appleton och utvinner nya och i flera fall överraskande resultat, viktiga för förståelsen av framväxten av det moderna Sverige. Inbunden, 475s
|
 |
Agnes Ers: I mänsklighetens namn. En etnologisk studie av ett svenskt biståndsprojekt i Rumänien (2006).Efter socialismens fall i Rumänien 1989 började det komma rapporter om barnhemsbarnens situation i landet. Upptäckten av de tusentals undangömda barnhemsbarnen var förfärande och ställde frågan om var gränsen mellan mänskligt och omänskligt går, på sin spets. I denna bok studeras kulturella förståelser av mänskligt och omänskligt utifrån ett svenskorganiserat biståndsprojekt i Rumänien ett tiotal år efter systemskiftet. Varför uppfattades vissa människor som ”inte riktigt mänskliga”? Biståndsarbetets vardag kopplas till mer övergripande samhälleliga förändringsprocesser i dagens Europa där till synes självklara värden som demokrati, mänskliga rättigheter och medborgarskap visar sig instabila. Agnes Ers är etnolog och detta är hennes doktorsavhandling. Häftad, 228s
|
 |
Filosofins nya möten (red Karin Edvardsson, Sven Ove Hansson & Jessica Nihlén Fahlquist, 2005).Var hör filosofin hemma? Ensam i idéernas värld, högst uppe i det akademiska elfenbenstornet? Eller i ständig närkontakt med de andra vetenskaperna och med det praktiska livets problem? Filosofins nya möten visar på nyttan av en nära samverkan mellan filosofi och andra kunskaps- och samhällsområden. Boken presenterar nya arbetsområden för filosofisk forskning. Den ger också inblickar i filosofiska arbetsmetoder som är användbara i filosofins möte med nya områden. Författarna är alla forskare vid avdelningen för filosofi på KTH i Stockholm. Innehåll: Elin Palm: Den nya s(p)årbarheten Häftad, 222s
|
 |
Bengt Forkman: Lise Meitner – en levnadsteckning (2006).Detta är en efterlängtad biografi på svenska över en av den moderna vetenskapens pionjärer, den österrikiska kärnfysikern Lise Meitner, som 1938 lyckades tolka kärnklyvningsprocessen. Det var en upptäckt, som kom att förändra vårt tidevarv. Lise Meitner hade, trots motstånd från en mansdominerad forskarvärld, inlett sin banbrytande forskning i Berlin redan på 1910-talet. Hennes långvariga och nära samarbete med Otto Hahn blev fruktbärande. Trots Lise Meitners betydande insatser blev det dock Hahn ensam som erhöll nobelpriset, ett förhållande som stuckit eftervärlden i ögonen. Den berlinska forskargruppen splittrades som en följd av nazisternas maktövertagande. Lise Meitner var liksom åtskilliga av sina kolleger av judisk börd. Hon lämnade Tyskland och bosatte sig i Sverige, där hon så småningom fick medborgarskap. Det var i Kungälv, som hon i december 1938 formulerade den största naturvetenskapliga upptäckt, som någonsin utförts på svensk mark, genom att förklara hur och varför en urankärna kan klyvas. Denna upptäckt påverkade på ett förskräckande vis utgången av det andra världskriget. Lise Meitner kom nu att djupt engagera sig för freden och har kommit att bli en portalfigur inom den internationella kvinnorörelsen. I Bengt Forkmans bok lär vi inte bara känna ett dramatiskt kvinnoöde. Här möter vi även Lise Meitners namnkunniga kolleger inom den vetenskap, som kanske mer än någon annan kom att sätta sin prägel på vår tid. Karaktäristiskt för lundafysikern Bengt Forkman (*1930) är hans starka intresse för hur högenergetiskt ljus påverkar atomkärnor, får dem att vibrera och rotera, får dem att sända ut små byggstenar och förändras eller rentav spricka. Om detta har han forskat i drygt 50 år. Ljuset har han fått från olika typer av elektronaccelerato-rer. Denna forskning har han skildrat i det vetenskapshistoriska verket Och det blev ljus – Hur MAX-lab kom till, växte upp och blev stort, 2001. Karaktäristiskt för honom är också hans stora intresse för att förmedla kunskapens glädje till andra. Tillsammans med sin hustru Barbro är han känd för universitetsprojektet Barn möter Forskare, där barn får möta forskare, höra föreläsningar, deltaga i experiment och ställa frågor. Inbunden, 220s
|
|
Från Sapfo till Cyborg. Idéer om kön och sexualitet i historien (red Lena Lennerhed, 2:a tr. 2008).Könet och sexualiteten har en historia. Idéer och föreställningar om vad som är kvinnligt och manligt, liksom om det könsliga umgänget, har formulerats och omformulerats genom tiderna. Definitionerna av kvinna, man och sexualitet har genomgått förändring. Var sitter könet? Är kvinnor och män lika eller olika? Är sexualitet något vi främst gör, eller är det kopplat till identitet och därmed något vi är? Dessa frågor har fått olika svar i olika perioder. Svaren har sökts i religionen, i vetenskapen eller hos samhällsföreträdarna, och utgjort en grund för regleringen av kvinnans och mannens ställning, könens inbördes förhållande liksom av olika sexuella handlingar. Det har funnits föreskrivna ordningar men även kritik, angrepp och revideringar av dessa. Många kvinnor och även en hel del män har kritiserat rådande förhållanden, fört fram teorier om förtryckets mekanismer liksom visioner om ett framtida jämställt samhälle. Medeltidens lärda kvinnor, överklasskvinnorna i salongskulturen, socialistiska utopister, moderna kvinnorörelser och queerteoretiker – feminismen är rik på perspektiv, och det finns skäl att snarare tala om feminismer. Från Sapfo till Cyborg behandlar idéer om kön och sexualitet, från antiken till nutiden. Volymen inleds med Sapfo, lyrikern från Lesbos som diktade om kärlek mellan kvinnor, och avslutas med cyborgen; människan/maskinen och visionen om vad en kvinna och en man skulle kunna vara. Inbunden, 240s
|
 |
David Gaunt: Familjeliv i Norden (2:a rev uppl 1996).Familjelivets utveckling var länge ett blankt blad i nordisk historieskrivning. Med David Gaunts bok fick ämnet sin ingående och levande belysning och boken blev snabbt ett standardverk. Den utges nu i en utökad utgåva. I ett par nyskrivna kapitel angriper författaren romantiseringen av de äldres villkor i de traditionella kulturerna. Vidare diskuterar han synen på släkt och familj i det moderna samhället. David Gaunts studie omfattar tiden från vikingatid till nutid. Den belyser en rad förhållanden som präglat människornas familjevardag genom tiderna: ekonomi, kärlek, könsroller, hushållsstrukturer, släktskapsförhållanden, incest och födelsekontroll. Till grund för framställningen ligger ett rikt källmaterial, hämtat från olika håll i Norden. David Gaunt är forskningsledare vid Stockholms forsknings- och utvecklingsbyrå. Han är docent i historia och tidigare universitetslektor vid Umeå universitet. Inbunden, 372s
|
 |
Jan Hult, Svante Lindqvist, Wilhelm Odelberg & Sven Rydberg: Svensk teknikhistoria (1989).Teknik är något som berör oss alla, som privatpersoner och samhällsmedborgare. Den teknik vi tillämpar idag är i väsentliga avseenden resultatet av en lång utveckling och speglar därmed mer eller mindre klart gångna tiders metoder och värderingar. Kunskap om bakgrunden ger en bättre förståelse för nutiden. Teknikutvecklingen i Sverige har i många avseenden följt sina egna vägar som en följd av landets speciella förutsättningar. Långt in på 1800-talet var det fråga om ett fattigt och glesbefolkat bonderike. Jordbruksteknik och kommunikationsfrågor var nyckelproblem. På liknande sätt innebar malmfynden alltifrån det slutande 1500-talet en anmärkningsvärd utveckling av gruvbrytningsmetoder och metallförädlingsteknik. Skogens allt överskuggande roll som svensk industriell råvarukälla från 1800-talets mitt ledde till väl utvecklade metoder i hela förädlingskedjan från avverkning till massakokning och pappersmakarkonst. Framgångarna för svensk verkstadsindustri under de senaste hundra åren bygger undantagslöst på avancerade tekniska problem. Om denna händelseutveckling liksom om byggnadskonst, energiutvinning, hushållens teknik, ingenjörsutbildning och annat berättas i denna bok, som inte bör saknas på någon tänkande medborgares nattduksbord. Inbunden, 364s
|
 |
Sverker Hyltén-Cavallius: Minnets spelrum. Om musik och pensionärskap (2005).Idag talas det ofta om åldersexplosionen och de försörjnings- och omsorgsproblem som uppstår då de äldre blir en allt större del av befolkningen. Forskningen har lärt oss mycket om åldrandets sociala villkor. Men hur formas egentligen de kulturella positioner som är tillgängliga för äldre människor? I den här boken undersöks formandet av pensionärskap i tre musikaliska fält – den kommersiella pensionärsmusiken, vårdens institutionsmusik och föreningars musicerande. Tillsammans ger de en rik bild av pensionärskap i vår tid. Vi får bland annat möta artister som gör en andra karriär som ”seniorhjältar” med inriktning på pensionärsträffar och servicehus; en ambulerande radiosändning med musik och intervjuer på äldreboenden; olika musikaliska minnesarbeten i vården; sånggrupper och musikcirklar i pensionärsföreningar. Genom fokus på klanger, socialt samspel och vidare kontexter visas hur pensionärskap formas i ett specifikt spelrum, ett ofta marginellt socialt, tidsligt och rumsligt utrymme som ges utopiska kvaliteter. Ett särpräglat sound och en specifik harmonik, en tillbakablickande hållning samt ett homogent och exklusivt nationellt ramverk är olika inslag i formandet av pensionärskapets musik. Sverker Hyltén-Cavallius forskar och undervisar i etnologi vid Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusstudier vid Stockholms Universitet. Minnets spelrum är hans doktorsavhandling. Häftad, 320s
|
 |
Elisabeth Högdahl: Göra gata. Om gränser och kryphål på Möllevången och i Kapstaden (2003).Göra gata handlar om två städer – Malmö i Sverige och Kapstaden i Sydafrika – och om några speciella platser i dessa städer. Det handlar om stadsdelarna Möllevången och Woodstock strax utanför respektive städers centrum, och gatan Long Street som är beläget i själva Kapstadens hjärta. Det är platser som ingår i olika historiska och politiska sammanhang, där Möllevången idag blivit en ganska välkänd plats i Sverige, en stadsdel som rymmer berättelser om både det mångkulturella samhällets framväxt och den moderna stadens baksidor. Woodstock, å sin sida, ingår i en verklighet där apartheid har ersatts av en medveten strävan till försoning, men där också frågetecken kan skönjas om vart landet egentligen är på väg. Denna undran kan också urskiljas på Long Street, där småbutiksägare konfronteras med såväl stadens ökande kriminalitet som den omgivande världen, där turistsatsningar ropar på bortträngande av det oönskade likaväl som bevarandet av det specifika och unika. Lika mycket som det handlar om tre platser, handlar det om människorna på dessa platser. De som bor där, rör sig på gatorna och minns händelser av både välbehagligt och obehagligt slag. På många sätt kan man säga att platser och gator egentligen skapas genom mänsklig närvaro och berättelser. Det är dessa som i mångt och mycket ger liv till platserna i det att versioner av hur det är återberättas och iscensätts på olika sätt. Både i vardagslivet, i media och de övergripande politiska diskussionerna om hur den framtida staden borde se ut. Elisabeth Högdahl är etnolog och verksam vid Lunds universitet liksom IMER, Malmö Högskola. Göra gata är hennes doktorsavhandling. Häftad, 276s
|
 |
I framtidens tjänst. Ur folkhemmets idéhistoria (1986).I denna bok behandlas strömningar och visioner i det svenska samhället, från 1880-talet fram till mellankrigstiden, som på olika sätt utgör beståndsdelar i vad man kan kalla en folkhemmets idéhistoria. Ett genomgående tema är den okomplicerade tilltron till rationalitet, organisation och upplysning. Här finner man rekordårens och det stipulerade antalet brödskivors ideologiska rötter, men också vår längtan till fågelsången i den ostörda naturen. Boken är tillägnad Ronny Ambjörnsson på dennes femtioårsdag. Medverkande författare: Roger Qvarsell, Björn Olsson, Rut Berggren, Bosse Sundin, Kjell Jonson, Elsy Wennström, Sverker Sörlin, Kerstin Thörn, Lena Eskilsson & Gunnar Eriksson. Inbunden, 256s
|
 |
Niklas Ingmarsson: Inte som förr. Hembygd i rörelse (2002).Byn heter Billinge och ligger i Eslövs kommun, fyra mil från Lund. Byn är så liten att man bara vill åka förbi. På väg någon annanstans. Billinge är ingen by att stanna till i. Egentligen. Men så en dag stannade en etnolog till i byn för att dricka en kopp kaffe på Billinges konditori. Stoppet i byn skulle bli långt. Nästan ett år. Inte som förr är en bok om en dokumentation av en by. En by som en gång var ett välmående samhälle, men som blev en ”håla” och helt fel plats att bo på för den som ville leva modernt. Järnvägsspåren revs upp, hotellet stängde och byborna packade bilarna och körde sin väg. För den tillfälliga besökaren i byn verkar allt först dött. Men om man fattar mod, stannar bilen och kliver ut för att ta en promenad genom byn kan man upptäcka en nyspirande livskraft. Något nytt är på gång. Byn håller på att bli by igen. Boken är ett försök till levandegörande av den historia som vi alla går och bär på. I boken möter vi ett galleri av personligheter som var och en berättar just sin billingehistoria. Det händer saker hela tiden och det blir aldrig som det var förr. Det är säkert. Arbetet med dokumentationen har utförts av museet Kulturen i Lund och dess utsände etnolog Niklas Ingmarsson. Häftad, 208s
|
 |
Niklas Ingmarsson: Bilkultur i Malmö.
Hur en bilstad blir till
|
 |
Carin Israelsson: Kor och människor. Nötkreatursskötsel och besättningsstorlekar på torp och herrgårdar 1850–1914 (2005).Kor och människor som arbetade med kor var självklarheter på 1800-talets svenska landsbygd. Samtidigt utvecklades industrin och urbaniseringen tog fart. Den mejerimarknad som då växte fram påverkade också korna som nu utfodrades bättre, flyttades in i nya ladugårdar och omhuldades för sin betydelse för landets export och det pågående samhällsbygget. Här visar författaren att det också fanns ett stort antal besättningar med en eller två kor som ägdes av landsbygdens obesuttna, människor utan möjlighet att odla eller köpa det foder som var nödvändigt för produktion av ett överskott att sälja. Där bedrevs nötkreatursskötseln under resursknappa förhållanden med undernärda kor och hårt arbetande kvinnor och med så låg mjölkavkastning att det var svårt att ens täcka hushållets behov. I det dåtida landsbygdssamhället bedrevs således, ofta sida vid sida, olika former av boskapsskötsel med stora skillnader mellan de konkreta förhållandena för djur och människor. Carin Israelsson är agrarhistoriker och agronom med stor erfarenhet av dagens vardagsarbete med mjölkkor. Häftad, 312s
|
 |
Bo G Jansson: Fet-Mats. Den förstenade gruvdrängen i sakprosa och som inspirationskälla till dikt och konst från 1700-talet till idag (2008).Vid en rasolycka i Falu koppargruva 1670 omkom och försvann gruvdrängen Fet-Mats Israelsson. Hans kropp upptäcktes välbevarad, till synes förstenad, med fortfarande ungdomligt utseende, mer än fyra årtionden senare 1719. Han igenkändes då av sin trolovade Margreta – nu en gammal gumma. På grund av den märkligt bibehållna kroppen och det hisnande ögonblick då den åldrade kvinnan återsåg sin ungdoms kärlek, blev Fet-Mats och hans historia snabbt känd, även internationellt. Fet-Mats begravdes inte genast utan visades i ett glasskåp vid gruvan under lång tid. Vetenskapsmän och andra nyfikna från hela Europa besökte och beskrev honom. Fet-Mats diskuterades ivrigt under 1700-talet – var han ett mineral eller ett lik? Det kom att dröja innan Fet-Mats kom i vigd jord. Han begravdes vid fyra tillfällen, senast en bit in på 1900-talet. Under 1800-talet blev Fet-Mats-historien i Europa en inspirationskälla till dikt och konst, dramatik och opera. Även under 1900-talet, och ända fram till idag, har berättelsen om Fet-Mats och hans fästmö gestaltats av författare och konstskapare. I denna bok berättas om den verklige Fet-Mats samt beskrivs de konstnärliga och poetiska bearbetningarna av hans historia från tidigt 1800-tal och fram till idag, från romantiken till postmodernismen. Bo G Jansson är docent i litteraturvetenskap, verksam vid Högskolan Dalarna och bosatt i Boda by i Svärdsjö, samma by som såg Fet-Mats födas. Inbunden, 320s |
 |
Lars Kaijser: Musikens ögonblick. En studie av konsertarrangörer. (2007)Dagligen genomförs i Sverige en mängd konsertarrangemang. Bakom varje framträdande finns någon eller några som tagit initiativ till att boka musiker, ordna någonstans att spela och att locka dit en publik. Under ett och ett halvt år har etnologen Lars Kaijser följt en kammarmusikförening, ett kafé och en rockklubb för ungdomar. Han har fått ta del i deras arbete med möten, förberedelser, konserter och festivaler. I undersökningen har studerats hur arrangörerna planerar, genomför och värderar sin verksamhet. Samtidigt påvisas hur deras arbete är förankrat i kulturpolitiska direktiv och ambitioner. Förebilder för verksamheterna återfinns i ett internationellt utbud av musik, festivaler och konsertformer. En särskild uppmärksamhet ägnas därför åt hur genrebundna konventioner hanterats i arrangörernas arbete. Häftad, 157s |
|
|
Kanon ifrågasatt. Kanoniseringsprocesser och makten över vetandet (red. Katarina Leppänen & Mikela Lundahl, 2009).Kanons vara eller icke vara har debatterats från olika perspektiv under de senaste åren. I boken Kanon ifrågasatt diskuteras kanon som företeelse: Är den alls nödvändig eller gör den trots allt mer nytta än skada? Boken behandlar också tänkare och traditioner som tidigare inte beretts plats i kanon, liksom för oss välkända tänkares väg in i kanon. Förhållandet mellan kanon och universitetsutbildning är både en praktisk och en utbildningspolitisk fråga. Men i grunden är det också fråga om demokrati: Vad är värt att läsa? Vilka texter har egentligen allmänintresse? Och hur bestäms det? Hur dessa frågor besvaras påverkar vad som inte betraktas som varande av allmänt intresse. I boken diskuteras teoretiska perspektiv företrädda av Gayatri Spivak och Allan och Harold Bloom, filosofihistoriska kanoniseringspraktiker kring Descartes, det mödosamma arbetet att skriva in kvinnliga tänkare i den filosofihistoriska kanon. Dessutom belyses kanoniseringens verktyg för att hålla utomeuropeiska tänkare utanför kanon. Även vita europeiska män utesluts när deras ärenden inte passar kanons hegemoniska intressen. Kanon ifrågasatt innehåller tio essäer skrivna av idéhistoriker och filosofihistoriker, flertalet verksamma vid Göteborgs universitet. Redaktörer för Kanon ifrågasatt. Kanoniseringsprocesser och makten över vetandet är idéhistorikerna Katarina Leppänen och Mikela Lundahl. De har arbetat inom projektet ”Kanon ifrågasatt. Genus i undervisning och lärande inom idé- och vetenskapshistoria” som har handlat om att utveckla nya metoder och nytt material för att förbättra och fördjupa integrationen av genusperspektivet i grundutbildningen framför allt i ämnet idé- och lärdomshistoria. Båda disputerade 2005 på avhandlingar inom projektet ”Kön, ras, sexualitet – konstruktion eller essens. Ett bidrag till essentialismens historia” som bland annat handlade om att undersöka hur beteckningen essentialistisk använts som ett verksamt redskap för att utesluta texter och tänkare ur den västerländska logocentriska kanonen. Häftad, 272s
|
 |
Sven-Erik Klinkmann: På drömmarnas marknad. Ikoner, fantasibilder och klichéer i populärkulturen (2006).Populärkulturens alla uttryck genomsyrar vår vardag, bild- och tonsätter den, levererar outsinligt stoff till samtal och dagdrömmar. Och ändå är detta ett fält som ofta behandlats styvmoderligt av forskningen. Därför är På drömmarnas marknad en viktig bok – en imponerande samling inlägg kring populärkulturens former och väsen. Det är en både fascinerande och underhållande läsning där författaren elegant rör sig mellan Allsång på Skansen, gubbrock, idrottens hjältar och skurkar, Elvis, Dylan och bimbos. I lärda utläggningar kring film, TV, musik och litteratur, men också sport, mode och design friläggs en mängd populära fantasier och kulturella klichéer. Originella tankar kring amerikansk countrymusik vävs samman med intressanta reflektioner kring mediernas framställning av dopade finska skidåkare och terrorattackerna mot USA den 11 september 2001. (ur Billy Ehns & Orvar Löfgrens förord) Sven-Erik Klinkmann är docent i folkloristik, särskilt populärkultur vid Åbo Akademi, verksam som forskare, författare och kulturkritiker. Doktorerade på avhandlingen Elvis Presley – den karnevalistiske kungen (1998). Har gett ut sju diktsamlingar och flera prosaböcker. Docentföreläsningarna är utgivna under titeln Populära fantasier från Diana till Bayou Country (2002). Häftad, 352s
|
 |
Känslornas koreografi. Reflektioner kring känsla och förståelse i kulturforskning (red Lena Marander-Eklund & Ruth Illman, 2007).När forskning handlar om människor och människors handlingar handlar den också om känslor. För det första kan forskarens egna känslor vara både ett hinder och ett verktyg för tolkning och förståelse. För det andra är de studerade individernas känslouttryck också utsagor om verkligheten, i lika hög grad som det de säger, men med andra vetenskapsteoretiska och metodologiska problem. Att bortse från dem skulle ge missvisande resultat, eftersom känslorna är en oskiljaktig del av den studerade verkligheten. Men kan vi egentligen förstå andra människors känslor? Kan vi ens förstå våra egna? Kan vi studera känslor utan att förstå dem? I Känslornas koreografi resonerar tolv forskare vid Åbo Akademi kring olika aspekter av känslor i forskningssammanhang, med exempel ur egna erfarenheter. Genom att ta sin utgångspunkt i olika traditioner och genom att inte sky det personliga anslaget visar artiklarna i boken på olika möjliga vägar för en humanistisk förståelse av känslor, snarare än på en enda rätt väg. Liksom koreografin ger dansaren skapande ramar för en konstnärlig tolkning vill dessa texter fungera som inspirerande redskap för kulturforskare som tampas med frågor om känslor och förståelse. Häftad, 200s
|
 |
Ulf Lagerkvist: Karolinska institutet och kampen mot universiteten (1999).När Karolinska institutet skapades i början av 1800-talet uppstod från första stund en bitter kamp med universitetens medicinska fakulteter, framför allt den i Uppsala. Universiteten fruktade att deras medicinska fakulteter skulle läggas ner, medan institutet stred för en med fakulteterna likvärdig ställning. Institutets ledande namn var Jacob Berzelius, tidens störste kemist, medan universiteten främst anfördes av Israel Hwasser, romantiker och fantast, den naturvetenskapliga medicinens svurne fiende. I nästan hundra år skulle striden fortgå. Om detta omvälvande skede i den svenska medicinens historia har Ulf Lagerkvist mycket intressant och roande att berätta. Boken inleds med en bred översikt över medicinens historia alltifrån antiken. Inbunden, 212s
|
 |
Maja Larsson: Den moraliska kroppen. Tolkningar av kön och individualitet i 1800-talets populärmedicin (2002).Under större delen av 1800-talet uttryckte läkare i Sverige och många andra europeiska länder en påfallande oro över hur en manligt kodad självtillräcklighet hade kommit att hota familjebildningen, den sunda sexualiteten och människans sanna natur. Alarmerande siffror presenterades om att män och kvinnor förblev ogifta i högre utsträckning än tidigare. I synnerhet i de större städerna tycktes det fruktsamma äktenskapet och människosläktets gemensamma strävanden utmanas av ett tilltagande intresse för den enskilda individens utveckling och behov. Det individuella livet påstods ha urholkat könslivet och den moderna kulturen kritiserades för att ha fört med sig en obalans mellan manliga och kvinnliga värden. Den moraliska kroppen belyser en tid upptagen av frågor om autonomi och gemenskap, ensamlevnad och familjeliv, manligt och kvinnligt. Med utgångspunkt i 1800-talets ymniga populärmedicinska litteratur om sexualitet, livsstil, äktenskap och hälsa diskuteras vad begreppen kön och individualitet har med varandra att göra och hur de har konstruerat och begränsat seklets medicinska tolkningar av kvinnors och mäns kroppar och liv. Maja Larsson är verksam vid Uppsala Universitet som lärare och forskare i idé- och lärdomshistoria. Häftad, 232s
|
 |
Lena Lennerhed: Sex i folkhemmet. RFSUs tidiga historia (2002).RFSU, Riksförbundet för sexuell upplysning, bildades 1933 av journalisten, syndikalisten och sexualupplysaren Elise Ottesen-Jensen, en grupp socialistiska läkare samt företrädare för några fackliga organisationer. Målet var att skapa en bred folkrörelse för sexuell reform. Förbundet bedrev sexualupplysning, öppnade kliniker och sålde preventivmedel. Kvinnors rätt till abort, införande av sexualundervisning i skolan och avkriminalisering av homosexuella kontakter var några centrala krav. Till en början mötte RFSU ett visst motstånd men efterhand blev förbundet alltmer etablerat i samhället. I takt med välfärdsstatens utveckling professionaliserades förbundets verksamhet. Ett politiskt perspektiv på sexuella frågor ersattes alltmer av ett medicinskt. Sex i folkhemmet är en bok om RFSUs tidiga historia. Här skildras Elise Ottesen-Jensen och hennes verksamhet fram till RFSUs tillkomst; RFSUs bildande och uppbyggnad; dess sexualpolitiska ställningstaganden och ageranden fram till 1950. I en epilog förs historien fram till 1970-talet. Häftad, 256s
|
 |
Urve Lepasoon: Örlogsvarvet. Ett
världsarv i Karlskrona
|
 |
Frans Lundgren: Den isolerade medborgaren. Liberalt styre och uppkomsten av det sociala vid 1800-talets mitt (2003).I 1830-talets Sverige talade man allt oftare om en genomgripande kris. Man menade att samhällsrelationerna befann sig i upplösning och att samhällsordningen hotades av de lägre klassernas beteende. Farhågor om en revolution återkom ständigt. Den isolerade medborgaren handlar om hur man vid denna tid försökte förändra beteenden och tänkesätt hos fångar, fattiga och arbetare. Allt fler menade att samhällsutvecklingen gjorde det nödvändigt att forma dessa till individer med förmåga till självreflexion, självreglering och medborgerlighet. De lägre klasserna skildes på detta sätt också ut som ett viktigt kunskapsområde. I diskussionerna om nya fängelser, fattigvårdsorganisationer och bildningsföreningar etablerades det moderna samhällets reformism. Frans Lundgren är forskare och lärare i idé- och lärdomshistoria, verksam vid Uppsala universitet. Den isolerade medborgaren är hans doktorsavhandling. Häftad, 332s
|
 |
Män i Norden. Manlighet och modernitet 1840–1940 (red Jørgen Lorentzen & Claes Ekenstam, 2006).Det övergripande syftet med denna bok är att förstå de processer, som har format de nordiska ländernas manligheter vid övergången till det moderna. Moderniteten medförde grundläggande förändringar i förståelsen av det manliga, och detta är nära kopplat till grundläggande samhällsförändringar som industrialisering, urbanisering och rationalisering. Nya tolkningar av manlighet skapades, samtidigt som äldre ideal omstöptes. Nya manlighetsideal bidrog till att forma de nordiska länderna, så för att förstå ”det nordiska” krävs en förståelse av manligheten. Boken är uppdelad i åtta kapitel. I det första kapitlet skisseras bokens teoretiska bakgrund. I de följande tre kapitlen beskrivs tre av periodens manliga huvudgrupper: den borgerliga mannen, bonden och arbetaren. I åtskilliga sammanhang har den borgerliga mannen fått representera hela manligheten. Därför anser vi det nödvändigt att även ta in ett bondeperspektiv, den numerärt mest dominerande gruppen män under perioden, och arbetaren, som också representerar moderniteten tillsammans med borgaren. I de fyra följande kapitlen undersöks hur former av manlighet och omanlighet har förhållit sig till faderskap, sexualitet, våld och jämställdhet. Sammantaget ger boken ett brett perspektiv på olika frågor rörande maskulinitet vid det modernas genombrott i Norden. Inbunden, 284s
|
 |
Män i rörelse. Jämställdhet, förändring och social innovation i Norden (red Øystein Gullvåg Holter, 2007).Norden är ett experimentområde i Europa när det gäller jämställdhet mellan könen. En lång rad indikatorer visar att Norden ligger relativt långt framme, både i ett europeiskt och globalt sammanhang. Kvinnor står starkare, politiskt och ekonomiskt, och jämställdhet är ett mer centralt värde inom många samhällsområden. Under de senaste åren har den ”nordiska modellen” fått förnyad internationell uppmärksamhet också utifrån relativt höga födelsetal, och höga siffror för produktivitet och värdeskapande. Det ser ut som att man i Norden klarar att kombinera arbete och omsorg med ett välfärdssystem, som i större grad säkrar balans mellan arbetsliv och familjeliv. Att detta väcker uppmärksamhet söderut i Europa, där födelsesiffrorna kan tolkas som utslag av en modern version av Lysistrates strejk, är inte underligt. Att Norden inte bara ”sliter” med att kombinera arbete och
omsorg, men också presterar bra ekonomiskt, och inte i samma grad
präglas av stagnationstendenser och hög arbetslöshet
som på kontinenten, väcker också intresse. Det kan
se ut som den ”svåra” jämställdheten, med
tidspress, konflikt mellan arbete och familj osv. också kan ge
positiva bidrag till värdeskapande och initiativtagande. Det är
den nordiska modellens balans i kombinationen arbete och omsorg samt
arbetsmarknad och välfärdssystem, som står i centrum
för intresset, då den ser ut att fungera bättre än
alternativen i övriga Europa. Inbunden, 364s
|
 |
Människobilder. Tio idéhistoriska studier (red Claes Ekenstam & Per Magnus Johansson, 2007).Så länge människan medvetet reflekterat över sitt liv, har även frågan om vad en människa egentligen är ställts och diskuterats. Denna bok syftar givetvis inte till att en gång för alla besvara denna ödesfråga, men väl att visa på några av de människosyner som kommer till uttryck i vår kultur. Vi finner idag ett stort antal människobilder sida vid sida som konkurrerar om uppmärksamheten, och som alla gör anspråk på att säga något sant och väsentligt om människan. I varje människosyn finns värderingar om exempelvis vad som rätt och fel, gott eller ont. De flesta av oss bär på flera av dessa människobilder samtidigt, utan att riktigt ha klart för oss deras innebörder eller förhållande till varandra. Detsamma gäller i offentlig debatt, politiskt beslutsfattande och i media, vård, omsorg och undervisning samt i olika vetenskapliga sammanhang. Olika människosyner kan tillämpas eller uttryckas i skilda situationer. Vissa komponenter i en människosyn kan framhävas i en situation, och nedtonas i en annan. Förhoppningsvis kan boken bidra till att öka medvetenheten om några av de människobilder som finns och påverkar oss, vilka antaganden de bygger på och vilka konsekvenser de kan få. Bokens författare är alla knutna till den idé- och lärdomshistoriska institutionen vid Göteborgs universitet. Innehåll: Inbunden, 284s
|
 |
Agneta Ney: Drottningar och sköldmör. Gränsöverskridande kvinnor i medeltida myt och verklighet ca 400–1400 (2:a tr., 2006).”Varför bär hon manskläder? Man kan ju inte se på henne att hon är kvinna!”, utbrister en av Jeanne d’Arcs rannsakare under rättegången mot henne på 1400-talet. Då var klädedräkten en viktig symbol för könsidentitet. Tvetydigheter om kön ville man till varje pris förhindra. På nordiskt område var det exempelvis enligt lag förbjudet för kvinnor att bära manskläder, och straffet för sådana identitetsbrott var landsförvisning i tre år. Men kvinnor levde inte alltid efter lagen. Kvinnor förklädda till män har förekommit under olika epoker, i samhällen som organiserats på olika sätt, i myt och verklighet. Den mest kända är Jeanne d’Arc, som i likhet med de mytologiska amasonerna och de fornnordiska sköldmörna överskred samhällets normer, men motiven, innebörden liksom reaktionerna på deras respektive gränsöverskridande varierar beroende på samhällelig kontext. Drottningar och sköldmör berättar om kvinnor som i olika sammanhang bröt mot det medeltida samhällets mest grundläggande kulturella koder – Jeanne d’Arc, de merovingiska drottningarna och de isländska sagornas Brynhild och Hervor. Begreppet gränsöverskridande avser här framför allt könsöverskridande, men det indikerar också att kvinnor kunde överskrida andra gränser, som till exempel mellan stånd eller klasser. Agneta Ney är fil. dr i historia, universitetslektor vid Högskolan i Gävle och verksam som forskare vid Språk- och folkminnesinstitutet i Uppsala. Inbunden, 187s
|
 |
Staffan Nilsson: Silversmide. Beskrivning
av ett hantverk
|
 |
Orknöjarlarnas saga (övers Ingegerd Fries, 2006).När Harald hårfager hade blivit kung över hela Norge cirka 890 hade redan nordbor slagit sig ner på öar och näs i västerhavet, och kung Harald satte Ragnvald jarl i Möre att vara jarl över öriket. Hans efterkommande bodde på Orkney (Orknöarna) och skulle styra det i 300 år. Orknöjarlarnas saga skildrar jarlarnas liv och företag från Shetland i norr till Caithness, Skottlands nordligaste näs, i söder. Den för oss vida omkring i den kända världen, främst till Norge och Svithiod (Sverige), till Wales och England, till Frankland, Gårdarike (Ryssland) och Miklagård (Bysans). Den följer örikets utveckling från primitiv hedendom till medeltida kristen kultur och den speglar tidens livsstil, seder och tankesätt. Människorna framträder i helfigur med sina handlingar och ord utan att berättaren säger mycket om det, en berättarkonst som bygger på lång muntlig tradition. Sagans stoff är unikt i den fornisländska litteraturen, ändå har den blivit minst känd bland de stora sagorna. Det var en islänning som skrev, och sagan visar den isländska berättarkonsten som fullt utvecklad redan vid ingången av 1200-talet, då de stora ättesagorna skapades. Ingegerd Fries har bott på Island och talar isländska. Hon har studerat klassiska språk och nordiska språk och är filosofie hedersdoktor. Inbunden, 228s
|
 |
Olle Sjöström: Svensk statistikhistoria. En undanskymd kritisk tradition (2002).Statistik är inte liktydigt med "siffror". Mer väsentligt är en förväntan: att något kommer att beskrivas, diskuteras och förklaras. Denna förväntan om ny information eller kunskap förutsätter att den statistiska redovisningen bygger på goda datakällor och är tillförlitlig även i andra avseenden. Som bekant finns även en annan sida, statistik betyder också ”lögn och förbannad dikt”, styrning av åsikter och opinioner, manipulerande krafter som påverkar vad som blir redovisat i namn av ”statistik”. I dag förefaller det som om likgiltighet, besvikelse eller misstro väger tyngre än förväntan och tilltro. Pendeln har svängt under historiens gång. Svensk statistikhistoria beskriver Tabellverkets och Pehr Wargentins pionjärinsatser i mitten av 1700-talet, 1800-talets systematiska uppbyggnad av en offentlig statistik och framväxten av en känd och etablerad yrkesgrupp statistiker i 1920-talets nyblivna demokrati. Denna historia har länge varit undanskymd trots de intressanta samband som finns med folkrörelserna, folkbildningen och den politiska utvecklingen. Mycket väsentliga är de inflytanden som kom från europeisk statistik och filosofisk empirism – en bakgrund som redovisas utförligt. Läsaren får till slut ett perspektiv på det sena 1900-talets utveckling inom svensk offentlig statistik. Författaren ifrågasätter att statistikens tidigare huvudansvar för kunskapsbildning har ersatts av en syn på statistik som främst dataframställning. Det finns anledning att lära av en äldre kritisk statistisk tradition. Kan den återigen bli ett styrande roder i samhällsstatistikens utveckling? Olle Sjöström är praktiserande statistiker samt forskare i samhällsstatistikens villkor och statistikens pedagogik. Han har tidigare bl.a. utgivit Svensk samhällsstatistik (1980) Vad kan vi lära av Tjernobyl? (1988) och Statistik, praxis och bildning – perspektiv på utbildning (1993). LÄS MER: Olle Sjöström: History of Statistics
1650–1930 – Europe and Sweden Häftad, 256s
|
 |
David Stockelberg: Simmels former (2006).Den tyske filosofen Georg Simmel (1858–1918) började 1885 hålla föreläsningar vid universitetet i Berlin. Dessa kom att bli omtalade och mycket välbesökta. Ofta kunde flera hundra åhörare infinna sig och bland dem osedvanligt många utlänningar och kvinnor. Bland åhörarna fanns också många sedermera berömda intellektuella, såsom Georg Lukács, Ernst Cassirer och Ernst Bloch. Många har vittnat om den egendomliga upplevelse det kunde vara att höra och inte minst se Simmel föreläsa. Vid pulpeten förde han ett samtal; men inte med publiken och inte heller någon annan samtalspartner, utan snarast med sig själv. Hans föreläsningar var illustrationer över konsten att filosofera – processer som ingen vet vart de skall leda. Simmels skrifter avhandlade så skilda ämnen som arbetsdelningen i det moderna samhället, penningen, kunskap, kvinnlig kultur, koketteri, Alperna och frihet. Liksom hans föreläsningar har hans böcker en säregen karaktär. Simmels former behandlar filosofens skrifter och tankevärld, med särskild tonvikt på formbegreppet, men tecknar också en bild av dåtidens intellektuella landskap och det tyska samhälle som var Simmels hemvist. Häftad, 396s
|
 |
Dag Strömbäck: Den osynliga närvaron. Studier i folktro och folkdikt (1989).Mångsidig som forskare, färgstark som personlighet framträder Dag Strömbäck (1900-1978) i en vital epok för svensk humanistisk forskning. I den här boken kommer han oss till mötes som folkloristen, religionsvetaren och filologen med djupt fascinerande texter såsom Om de nordiska själsföreställningarna, Resan till den andra världen, Läkedomshänder, Isländsk guldålder, Näcken och andra studier i folktro och folkdikt. Förord: Sten Carlsson. Efterord: Bo Almqvist. Volymen är sammanställd av Gerd Jonzon. Inbunden, 278s
|
 |
Göran Ulväng: Hus och gård i förändring. Uppländska herrgårdar, boställen och bondgårdar under 1700- och 1800-talens agrara revolution (2004).Under 1700- och 1800-talen förändrades förhållandena på landsbygden radikalt, både i Sverige och i större delen av Europa. Den agrara revolutionens förlopp och resultat är idag tämligen väl kända och det finns en stor kunskap om hur utvecklingen såg ut på både nationell och regional nivå. Bebyggelsens roll i denna agrara omvandling har emellertid inte analyserats närmare, vilket kan synas märkligt. Att bebyggelsen anpassades och förändrades i samband med omvandlingen står redan klart. Kända förändringar är t.ex. 1800-talets laga skifte med utflyttningar av gårdar som följd, byggandet av allt större bostäder och ekonomibyggnader samt introduktionen av nya konstruktioner och material. Men hur dessa förändringar var länkade till gårdarnas och innehavarnas socioekonomiska utveckling och varför förändringarna ägde rum har hittills lämnats åt sidan. I Hus och gård i förändring skildrar Göran Ulväng den agrara revolutionens olika beståndsdelar och inbördes samverkan. Med utgångspunkt i ett urval uppländska herrgårdar, prästgårdar och bondgårdar studeras sedan två seklers byggnadskultur ur nya och tänkvärda perspektiv. Häftad, 265s
|
|
|
Jeff Werner: Medelvägens estetik. Sverigebilder i USA (2009).Socialistiska, svårmodiga, suputer? Eller sparsmakade esteter som förverkligat ett modern designat folkhem? Vi har föreställningar även om länder vi aldrig besökt. Fördomar om folkslag vi aldrig träffat. Få amerikaner har besökt Sverige, men många har en åsikt om landet och dess befolkning. Den kan handla om syndiga blondiner, säkra bilar eller själfulla Bergmanfigurer. Medelvägens estetik undersöker bilden av Sverige och svenskar i USA och hur den formats av film, fotografi, bildkonst, design, reklam och arkitektur under mer än 300 år. Det är en studie i två delar som tar oss från de första timmerstugorna, byggda av svenska bosättare i Delaware på 1600-talet, till nutidens ”svenska” varumärken som Volvo och Absolut. I den första delen hör Anders Zorn, Gunnar Asplund och fenomenet Swedish Modern – bildkonst, arkitektur och design – till det som ingående studeras i bland annat ljuset av föreställningar om den nordiska rasen, det svenska hantverkskunnandet och den svenska medelvägen mellan kommunism och kapitalism. Den andra delen inleds med den mest kände av alla nordbor: vikingen.
Andra kapitel undersöker bland annat de ”svenska” bilmärkena
Volvo och Saab, svensk film och ”svenskar” på film.
”Svenska” småstäder i Mellanvästern och ”svenska”
miljöer på IKEA-varuhus blir också föremål
för granskning. Jeff Werner är forskningsledare vid Göteborgs konstmuseum och lektor i konstvetenskap vid Högskolan på Gotland. Detta arbete genomfördes till stora delar under hans tid som gästforskare vid University of Kansas 2001–2003 och gästlärare vid University of Minnesota 2005–2006. Häftad, 2bd i kassett, 512 resp. 460s
|
 |
Per Widén: Från kungligt galleri till nationellt museum. Aktörer, praktik och argument i svensk konstmuseal diskurs ca 1814–1845 (2009).Under första hälften av 1800-talet öppnades stora konstmuseer i snart sagt alla europeiska huvudstäder, från Rom till London, från S:t Petersburg till Paris. I Sverige togs frågan om ett nationalmuseum upp i riksdagen flera gånger från 1810-talet men det dröjde ända till 1845 innan ett positivt beslut togs. Under dessa drygt trettio år drevs debatten av en grupp engagerade personer som enträget arbetade med frågan. Denna debatt, som utgör början på en svensk kulturpolitik, presenteras här för första gången. Vilka argument gavs för behovet av ett statligt konstmuseum, vad ansågs konsten ha för nytta för samhället, hur gick opinionsbildningsarbetet till och vilka personer var inblandade, är frågor som besvaras. Per Widén är idé- och lärdomshistoriker och verksam vid Göteborgs universitet. Från kungligt galleri till nationellt museum är hans doktorsavhandling. Boken är rikt illustrerad och vackert formgiven av Fredrik Söder. Inbunden, 288s
|
 |
Sven Widmalm (red): Vetenskapsbärarna. Naturvetenskapen i det svenska samhället, 1880-1950 (1999).Naturvetenskapen har spelat en viktig roll i det moderna samhället. Den har varit betydelsefull för teknikutveckling och industri samt varit mönsterbildande inom andra vetenskaper och även utanför vetenskapen. Ändå vet vi ganska litet om hur dessa mekanismer har fungerat, hur naturvetenskapen har påverkat - och påverkats av - sin omgivning. Här presenteras ett antal studier som från skilda utgångspunkter behandlar naturvetenskapen i det svenska samhället under perioden 1880-1950. Naturvetenskapen flyttade under denna period successivt fram sina positioner, men processen var inte rätlinjig eller självklar. Brännande politiska frågor som kvinnors rätt att inneha vissa samhällspositioner, vapenutvecklingen eller den västerländska kulturens framtid har ställt naturvetenskapens samhällsroll i tvetydig dager. Också forskningens tillämpning inom t.ex. gruvindustrin och jordbruket har givit upphov till kontroverser. Vetenskapen har formats genom en dynamisk process och en ibland skarp dialog med det övriga samhället. Boken beskriver denna utveckling utifrån nämnda områden och dessutom skolan, den akademiska vetenskapen och den sociala ingenjörskonsten. Den ger därmed också en introduktion till 1900-talets svenska vetenskapshistoria. Medverkande författare: Anders Carlsson, Anders Ekström, Karl Grandin, Torbjörn Gustafsson, Thomas Kaiserfeld, Ulf Larsson, Anders Lundgren, Ulrika Nilsson, Hans Weinberger, Sven Widmalm. Förord av Tore Frängsmyr. Häftad, 368s
|
 |
Eva Wigström: Allmogeseder i Rönnebergs härad (faksimil, 1985).Eva Wigström var lärarinna och folkupplysare, hemmansägaredotter från Asmundtorp i Rönnebergs härad. I denna klassiska folklivsskildring får vi inblick i hur livet tedde sig i en liten by i västra Skåne vid mitten av 1800-talet. Författarinnan börjar med att gå husesyn i en kringbyggd korsvirkeslänga. Därefter tar hon läsaren med ut på bygatan och fortsätter med att beskriva årets högtider med början med fastlagen. Hon spränger in beskrivningar av arbetsliv, tjänstefolk och klädedräkt innan hon hinner fram till julsederna. Därpå skildras livets högtider: frieri och trolovning, lysning och bröllop, barndop och kyrktagning. Efter ett avsnitt om skolväsendet fortsätter framställningen med konfirmation, sjukdom, död och begravning. Därpå skildras kyrkobruk och husförhör, politik, marknader, avrättningar, tiggare och namnskick. Skriften avslutas med ett avsnitt om talesätt och folktro. Professor Nils-Arvid Bringéus har skrivit ett efterord. Häftad, 92s
|
 |
Nina Wormbs, Vem älskade Tele-X? Konflikter om satelliter i Norden 1974-1989 (2003).Lanseringen av ny teknik ger inte sällan upphov till konflikter. Vad ska den till exempel användas till, vem ska ha ansvar för den, vilka prestanda ska den ha, hur mycket ska den kosta och vad kan den få för konsekvenser? Ett exempel på detta är Nordsat – försöket att införa direktsändande satelliter för distribution av radio och TV över Norden. Ett annat är det samtida svenska industripolitiska projektet Tele-X – en experimentell telekommunikationssatellit som bland annat kunde användas för att sända TV direkt till de nordiska hushållen. I de båda projekten var det uppenbart att den nya tekniken både kunde betraktas som en möjlighet som måste gripas, och ett starkt hot mot den rådande ordningen. Vem älskade Tele-X? behandlar Nordsat och Tele-X, deras inbördes relation, deras tillkomsthistoria och motivering, deras belackare och tillskyndare. Nina Wormbs analyserar både tekniska, politiska och kulturella konflikter och visar hur svårt det är att göra sådana distinktioner. Nina Wormbs är civilingenjör och teknikhistoriker, verksam vid Avdelningen för teknik- och vetenskapshistoria på KTH. Hon har tidigare publicerat boken Genom tråd och eter: Framväxten av distributionsnätet för radio och TV. Häftad, 256s
|
 |
Hanna Östholm: Litteraturens uppodling. Läsesällskap och litteraturkritik som politisk strategi vid sekelskiftet 1800 (2000).* Hur hanterade det sena 1700-talets akademiker litteraturen? Den som betalade medlemsavgift till en läsecirkel eller ett läsesällskap kunde läsa en större mängd böcker och tidningar för en mindre summa. Sådana ideellt organiserade, medlemsstyrda sällskap fanns i de flesta europeiska städer från mitten av 1700-talet och några decennier efter sekelskiftet. Denna studie behandlar två av dessa läsesällskap, grundade 1797 och 1798 i de svensk-finska universitetsstäderna Uppsala och Åbo. De drivande krafterna i läsesällskapen i Uppsala och Åbo gav ut litteraturkritiska tidskrifter. Litteraturkritiken såg inte ut som idag; den recenserade litteraturen refererades ofta generöst. På så vis förmedlade varje tidskriftshäfte en samling av andra tidskrifter och böcker, och en årgång av en recensionsjournal utgjorde ett bibliotek lagom stort att ha i fickan. Läsesällskapens tidskrifter avslöjar vad redaktörerna tyckte om olika slags litteratur och om andra aktuella ämnen - inte minst den egna verksamheten: Vad litteraturkritik var, hur den borde framföras och hur kritiserade författare borde reagera? Vilken plats litteraturen, vetenskaperna och den fria tanken hade och borde ha i samhället, och snuddande nära: vad var det goda samhället? Häftad, 344s
|
