Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Ekonomisk politik

S-ledningen presenterar "affärsplan för Sverige". Läs (4) Skriv

Centerpartiet

Annie Lööf har varit Centerpartiets ordförande i nästan exakt ett år. Hur ser partiets framtid ut? Läs (35) Skriv

förlossningsskador

Vården mörkar förlossningsskador, avslöjar Uppdrag granskning. Skriv

Invandringen

Jan Sjunnesson om Invandringen

Fri invandring krockar med generös välfärdsstat

Medlem i FP-nätverket Liberal Mångfald: En generös välfärdsstat eller öppen invandring, vilket den svenska i praktiken är för de flesta flyktingar och asylsökande och deras anhöriga från utsatta områden, är de alternativ som ges. Inte båda


Om författaren

Drivit flera integrationsprojekt i Rinkeby och varit skolledare i Tensta och på Fryshuset. Fd medlem i FARR, Flyktinggruppernas- och Asylkommitternas Riksråd och  har hjälpt gömda avvisade asylsökande. Medlem i Folkpartiets nätverk Liberal Mångfald.

Vad kostar invandringen i indirekta kostnader? Hur många måste Sverige ta emot utifrån konventioner och avtal? Vad motsvarar den invandring vi beviljar tillstånd men som vi kan avstå från? Hela grundskolan eller hela gymnasieskolan plus rättsväsendet visar beräkningar. Räcker pengarna till alla eller ska vi koncentera beviljade tillstånd till de flyktingar vi måste ta emot? Jag förordar det senare och anser vi har råd med 20 miljarder för att ta vårt ansvar. Allt ovan denna gräns bör diskuteras utifrån rimliga och ekonomiska konsekvenser.

Invandringens kostnader är viktiga att diskutera i dessa budgettider. Dels hur mycket indirekta kostnader invandringen för med sig, dels hur många flyktingar, asylsökande, anhöriga och personer med skyddsbehov med mera som Sverige under förbundit sig att ta emot. Av mina efterforskningar har jag kommit fram till att den högsta siffran vi betalar för invandrare vi inte förbundit oss att ta emot ligger på runt 80 miljarder årligen (om 3/4 av all invandring är utanför konventioner och avtal, till den högsta kostnaden beräknad av företagsekonomen Jan Tullberg 2011, se nedan). Kostnaden kan vara mindre men ingen vet och mycket diskuteras utifrån ideologiska ställningstaganden för eller emot invandringen. Mitt inlägg är ett försök att räkna fram ett underlag utan sådana hänsyn.

78 MILJARDER

Regeringens utredare nationalekonomen Jan Ekberg beräknade 2009 i en ESO rapport vid Finansdepartementet de totala direkta och indirekta kostnaderna för invandringen till Sverige till 1,5 – 2 % av BNP, dvs. 50-70 miljarder av totalt 3500 miljarder (Sveriges BNP 2011).

Företagsekonomen Jan Tullberg gick i Ekonomisk Debatt  igenom siffrorna 2011 och höjde kostnaden till 2,5 – 3, 5 %, dvs. 85-105 miljarder. Tullbergs skepsis mot Ekbergs och andra liknande resonemang  grundar sig  på vad Tullberg anåg vara deras felbedömingar av arbetskraftsbehov och demografi.

Ingen vet säkert eftersom ämnet invandringens kostnader inte beforskats tillräckligt i Sverige. Om vi tar medelvärdet mellan Ekbergs högsta siffra och Tullbergs lägsta får vi 78 miljarder i nettokostnad per år.  Hur mycket är detta ? Hela grundskolan kostar exakt 78 miljarder, liksom rättsväsendet och gymnasieskolan tillsammans.  Vidare kalkylerar finansminister Anders Borg med 23 miljarder i reformutrymme för nästa års budget vilket är ett bra riktmärke mot 78 miljarder.  Vad som inte finns med i budgetdiskussionerna är en öppen redovisning av invandringens kostnader som alltså kan uppgå till drygt 3 gånger mer än det omtalade reformutrymmet. Men det räcker inte med de oredovisade indirekta kostnaderna. Migrationsverket har begärt ytterligare 8 miljarder vilket är en ytterligare direkt kostnad och en fördubbling av anslaget på 9,5 miljarder för 2013, som innebär att siffran indirekta följdkostnader och direkta på 78 miljarder nog kommer passeras med råge.

Journalisten Gunnar Sandelin gick 2011 igenom Migrationsverkets statistik och kom fram till att  cirka en fjärdedel av de som söker tillstånd  pga. asylskäl har verkliga sk skyddsbehov eller är kvotflyktingar enligt FN och måste tas emot. Här på Newsmill visade han senare i år hur Migrationsverket inte öppet visar den kommande invandringen på ett tydligt och konsekvent sätt.  Sandelin är inte ensam utan fler infrågasätter om alla invandrare verkligen har tillräckliga asylskäl.  Folkpartiets kommunalråd i Gävle och fd beslutsfattare vid Migrationsverket, Per Åke Fredriksson, skrev här på Newsmill nyligen om de många lögner och brister i de asylsökandes handlingar som inte lett till avslag. Detta verifieras av  anställda dock anonymt i boken ”Varken svart eller vitt”, av migrationsaktivisten Merit Wager från i år. 

Alla i integrations-, invandrings- och migrationssvängen vet att det finns ett mörkertal av beviljade uppehållstillstånd som inte ges på riktiga grunder. Till dessa olagligheter kommer allså de tillstånd som Migrationsverket beviljar utifrån rådande policy men som inte Sverige måste bevilja pga konventioner och avtal om skyddsbehov.

Av de 78 miljarder som invandringen troligen kostar enligt medelvärdet mellan Ekberg och Tullberg kan alltså cirka 60 miljarder, dvs tre fjärdedelar av 78 miljarder, vara pengar vi bör diskutera öppet hur de används när de går till personer utan uppenbara skäl att stanna. Att importera arbetslöshet och att lösa fattigdom och misär i andra länder är inte mål för svensk migrationspolitik utan ett ansvar som alla länder bör ta. Inte minst EU genom att sänka importtullar för jordbruksprodukter och sluta subventionera sitt (sydeuropeiska) jordbruk. Fick de fattigare länderna sälja till de rikare skulle bistånd och invandring bli överflödiga. Frågan ligger utanför detta inlägg men bör nämnas.

Vad som vidare kunde minska kostnader vore att invandrare hamnar där arbete efterfrågas. Som läget är nu finns det tomma bostäder, ofta kommunalägda, i avfolkningsbygder som där infödda svenskar lämnat för jobb på andra tätorter. Mindre nogräknade kommunalråd hyr ut dessa till Migrationsverket eller tar emot flyktingar med tillstånd. Staten betalar kommunerna för detta men bara några år. Sedan står kommunerna där med arbetslösa invandrare som i än mindre grad kan försörja sig än de svenskar som flyttat därifrån. Dessa obetänksamma kommunalråd har nyligen begärt än mer pengar från staten till att inhysa folk i fel bygder. 

Istället borde invandrarna flytta därifrån. I Gnosjö, Värnamo och Halland finns arbete och som SVT:s Agenda nyligen kunde konstatera nyligen finns det nästan bara invandrare på vissa halländska fabriker men fler kan erbjudas arbete. I dessa orter finns alltså arbete, så varför inte placera de som fått uppehållstillstånd där? Integrationsminister Ullenhags förslag nyligen går i den riktningen men det kommer ta tid och rätten till eget boende var man önskar (EBO), oavsett försörjningsförmåga, blir en stötesten. Vissa anser att ett avskaffande av EBO strider mot EU-rätten.

FYRA ALTERNATIV

Vi kan vara för en öppen invandring men inte ha råd. Vi kan också vara mot öppen invandring men ha råd. Vi kan även vara mot öppen invandring och inte ha råd. Vad vi inte kan vara är att vara för öppen invandring för att vi ha råd. Att betala dessa enorma summor mellan 50 och 100 miljarder utan täckning är ohållbart i längden.

Vi bör enligt mig använda pengar rätt för att kunna skydda de mest behövande och inte rygga för att dra ned på antalet tillstånd till personer som inte uppfyller de mest strikta villkoren. Det skulle innebära ändå en kostnad på 20 miljarder årligen enligt Ekbergs och Tullbergs sammanslagna beräkningar, istället för att betala belopp som motsvarar hela grundskolan till personer med tveksamma grunder för uppehållstillstånd. 

En generös välfärdsstat eller öppen invandring, vilket den svenska i praktiken är för de flesta flyktingar och asylsökande och deras anhöriga från utsatta områden, är de alternativ som ges. Inte båda. En mellanlösning som Phillipe Legrain föreslog i sin rapport  till Globaliseringsrådet 2008 vore att ge uppehålls- och arbetstillstånd till alla som beviljas de idag, men bara ekonomisk försörjning till de kvotflyktingar och skyddsbehövande vi måste ta emot. A på bidrag och B lag utan alltså, vilket även vissa socialdemokrater föreslagit i skilda varianter med temporära tillstånd.

Jag som ansvarsfull och frihetlig liberal skulle välkomna en sådan lösning, och troligen också det invandringspolitiska- och positiva nätverket Migro, men det är tyvärr politiskt omöjligt.

Vill vi kunna ta emot de invandrare som vi måste ta emot enligt konventioner måste Sveriges beslutsfattare i migrationspolitiken hushålla med resurser och inte spendera dem på invandring av andra väl så fina men ack så feltänkta skäl. Även om det vore behjärtansvärt att hjälpa alla så kan inte Sverige ensamma axla västvärldens invandringsmottagande. Att tro att andra EU-länder ska nå vår nivå är knappast trovärdigt men vi kan sänka vår ambitionsnivå till rimlig omfattning och betalningsförmåga.

Vi har så länge gjort så mycket gott i invandringspolitiken i decennier som ledarskribenten Anna Dahlberg skrev  nyligen: Flest antal syrier och ensamkommande i hela EU och 8 gånger fler invandrare än Danmark tas emot i detta land.  En tredjedel av alla kvotflyktingar uttagna FN på väg till EU tas emot i Sverige. Det finns ingen anledning att skämmas eller stämpla rasist/främlingsfientlig/SD sympatisör osv. på de som vill ifrågasätta dagens drygt 50 miljarder till invandringen på  grunder som vi inte måste betala  Det räcker med att räkna.





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/46909

kommentera I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Kommentarsfältet är stängt på denna artikel.


annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Första utgåvan av nyhetsbrevet

I veckan som gick skickade vi på Newsmill-redaktionen ut det allra första nyhetsbrevet. Tanken är ...

annons:
annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Första utgåvan av nyhetsbrevet

I veckan som gick skickade vi på Newsmill-redaktionen ut det allra första nyhetsbrevet. Tanken är ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.