Du är här: Startsida/Om oss/Krigets lagar/De mänskliga rättigheterna

De mänskliga rättigheterna

Både den humanitära rätten och de mänskliga rättigheterna (MR) syftar till att skydda människors liv och värdighet. Men medan den humanitära rätten har utvecklats i en strävan efter att mildra effekterna av väpnade konflikter, har de mänskliga rättigheterna utvecklats med syftet att reglera en stats fredstida förhållanden och förpliktelser mot sina egna medborgare.

Ursprunget till de två regelområdena är således försök att reglera individers skydd mot staters makt- och våldsanvändning, dock under två olika situationer – väpnad konflikt respektive fred.

År 1948 antog FN:s generalförsamling den Allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna. Den innehåller inte bara rättigheter, utan också de skyldigheter som vi som medborgare har gentemot samhället. Den har fått så stor betydelse att åtminstone delar av den i dag kan betraktas som sedvanerätt, det vill säga att de gäller för alla stater oavsett om de har skrivit på en konvention eller inte.

Idag finns det ett stort antal MR-konventioner inom ett flertal områden och Sverige är part till de flesta. Centrala inom området är bl.a. 1966 års FN-konventioner om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter respektive om medborgerliga och politiska rättigheter.

Den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna (Europakonventionen) från 1950 med tillhörande protokoll har även tillhörande domstol som kan pröva om stater kränkt sina medborgares rättigheter.

För att alla ska få sina mänskliga rättigheter tillgodosedda måste staten på olika sätt leva upp till sina skyldigheter enligt konventionerna. Staten är bl.a. skyldig att:

  • Följa och respektera rättigheterna
  • Skydda medborgarna
  • Uppfylla rättigheterna, exempelvis stifta lagar och avsätta budget som gör att rättigheterna kan uppfyllas

Förhållandet mellan den humanitära rätten och de mänskliga rättigheterna

Det skydd och rättigheter som de mänskliga rättigheterna erbjuder personer i fredstid upphör inte att gälla under väpnade konflikter. Både den humanitära rätten och de mänskliga rättigheterna syftar till att skydda människors liv och värdighet.

Men medan den humanitära rätten har utvecklats i en strävan efter att mildra effekterna av väpnade konflikter, har de mänskliga rättigheterna utvecklats med syftet att reglera en stats fredstida förhållanden och förpliktelser mot sina egna medborgare. Ursprunget till de två regelområdena är således försök att reglera individers skydd mot staters makt- och våldsanvändning, dock under två olika situationer – väpnad konflikt respektive fred.

Från ett övergripande perspektiv har dock de två regelområdena ett nära förhållande bl.a. genom att brott mot de mänskliga rättigheterna är ofta förekommande under väpnade konflikter och att kränkningar av de mänskliga rättigheterna tenderar att vara konfliktskapande. Omvänt kan sägas att respekt för de mänskliga rättigheterna kan förebygga väpnade konflikter.

Trots att ursprungstanken kanske inte var sådan, bidrar i dag de mänskliga rättigheterna med viktiga bestämmelser även i regleringen av väpnade konflikter. Genom utveckling av traktater och sedvanerätt samt från praxis från internationella domstolar och tribunaler har i dag de mänskliga rättigheterna och den humanitära rätten kommit att både överlappa och ses som komplement till varandra.

Den humanitära rätten och de mänskliga rättigheterna reglerar ibland samma rättigheter och skydd (t.ex. förbud mot tortyr, slaveri och diskriminering samt rätten till liv, frihet och personlig säkerhet). Ett tydligt exempel på sådan överlappning är bl.a. Genèvekonventionernas gemensamma artikel 3 och rättigheter som finns i konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter som stater inte kan göra inskränkningar i.

Ett annat exempel på överlappning är kravet på human behandling av krigsfångar, vilket har sin grund i synen på människans inneboende värde och "oförytterliga rättigheter" (se FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna).

En framväxande position under senare år har varit att betrakta de mänskliga rättigheterna och den humanitära rätten som parallellt tillämpliga under väpnade konflikter, utan att detta i huvudsak ansetts innefatta några rätts- eller intressekollisioner. Sammanfattningsvis kan det sägas att den humanitära rätten och de mänskliga rättigheterna numera utvecklas hand i hand och ömsesidigt förstärker varandra.

Gäller de mänskliga rättigheterna i krig?

Vissa mänskliga rättigheter kan tillfälligt inskränkas av staten i nödlägen (som t.ex. under en väpnad konflikt), till exempel rätten till rörelsefrihet, mötesfrihet eller yttrandefrihet. De mänskliga rättigheterna upphör alltså inte per automatik att gälla under en väpnad konflikt, utan det är en stats utnyttjande av denna rätt till tillfälliga inskränkningar som avgör vilka mänskliga rättigheter som inte gäller under en väpnad konflikt.

Vissa grundläggande rättigheter, såsom rätten till liv, skydd mot tortyr eller omänsklig behandling, förbud mot slaveri, förbud mot retroaktiv strafflagstiftning, kan aldrig inskränkas eller begränsas och gäller därmed i alla situationer, även under en väpnad konflikt.

Svenska Röda Korset och de mänskliga rättigheterna

För att kunna hävda sina mänskliga rättigheter, och respektera andras, krävs kunskap. Röda Korset utbildar om de mänskliga rättigheterna, vilka de är och hur de fungerar i praktiken. Vi är också med och arrangerar de årliga Mänskliga rättighetsdagarna, Nordens största mötesplats för diskussion och lärande om mänskliga rättigheter.

Röda Korset uppmärksammar brister och påverkar politiker och myndigheter och utformningen av lagstiftningen så att mänskliga rättigheter respekteras och garanteras alla individer. Vi arbetar också rent konkret med att stödja människor så att de får sina rättigheter säkerställda.

Exempel på detta är vår vårdförmedling för papperslösa människor, rådgivning till asylsökande och flyktningar och våra center för rehabilitering av krigsskadade och torterade människor.

Sidansvarig Cecilia Tengroth
E-post: Cecilia.Tengroth@redcross.se
Sidan ändrad den 27 september 2012
Eller
Kontrollord: NG6J

Kommentarerna ska hålla en respektfull ton och får inte innehålla förolämpningar eller förtal. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg som inte följer dessa riktlinjer.