Siegfried Fischer

Skådespelare (filmroller 1920-1971), teaterledare, författare. Född Fritz Adolf Ferdinand Siegfried Fischer i Tyska Sankta Gertruds församling, Stockholm, död i Katarina församling, Stockholm.

Han var son till kapellmästaren Franz Fischer och bror till Arthur Fischer. Som sjuttonåring kom han till teatern via Axel Lindblads sällskap och fick sedan engagemang vid flera landsortssällskap. Han skall enligt uppslagsverket Svenskt biograf- och filmfolk i ord och bild ha börjat filma så tidigt som 1913. F. var därefter vid Blanche 1919-1921 och sedan vid Casinoteatern till 1928, där han även var verksam som regissör och pjäsförfattare. Han var direktör vid Mosebacketeatern 1932-1938 och Vitabergsparkens friluftsteater 1932-37.

Han blev känd både som populär filmskådespelare och var en flitig lustspelsförfattare med sina över 25 pjäser, varav några filmatiserades som t.ex. En söderpojke (1931, filmad som Bomans pojke, 1933), där han själv hade en av de större rollerna, och Augustas lilla felsteg (1931, filmad 1933). Till skillnad från sin bror Arthur hade han en mer folklig framtoning och personifierade ofta svenska dygder som hederlighet och arbetarklassmoral. För yngre generationer blev han mer känd som morfar Söderman i tv-serien Vi på Saltkråkan (1964) och de efterföljande Saltkråkefilmerna, där hans traditionella image väl stämde överens med det kärnsvenska innehållet i dessa skapelser.

P O Qvist (2004)