Finnkampen – en unik landskamp

Finnkampen – en unik landskamp

Finnkampen hade premiär 1925 och har genom åren vuxit till en stor prestigekamp mellan Sverige och Finland. Landskampen genomförs vartannat år i Sverige och vartannat år i Helsingfors och stämningen är hög när det krigas om varje poäng. Det unika med Finnkampen är att det är den enda idag levande landskampen i friidrott i världen. Antalet tunga poängplockare har varit många genom åren och på 2000-talet märks Carolina Klüft, Susanna Kallur, Johan Wissman och Robert Kronberg medan den senaste stora vinnaren är sprintern Moa Hjelmer som 2011 vann 200 och 400 m och ingick i båda segrande stafettlagen.

Kampen i fokus

I Finnkampen är det just kampen om placeringar och poäng som är det centrala och det är det som varje år tilldrar sig tusentals friidrottsentusiasters intresse. Det är taktiken och rackarspelet man mot man, kvinna mot kvinna som är det väsentliga snarare än resultaten. Och det är antal segrar som räknas när de stora landskampshjältarna ska utses.

Den finska herrsisun har varit starkast genom åren och resulterat i 45 segrar mot Sveriges 26. Damkampen startade 1953 och införlivades med herrkampen 1964 och där har svenskorna flest segrar – 33 mot 23. De blågula damerna vann elva segrar i rad 2001–2011 medan de finska herrarna triumferat i sju av de nio mötena till och med 2011.

Finskt initiativ

Det var Finland som efter att ha vunnit sin självständighet 1918 kom med förslaget om landskampsutbytet. Intresset från svensk sida var dock till en början svalt och det kom att dröja till 1925 innan landskampen blev verklighet. Platsen var Djurgårdens gamla sportplan inte långt från där den nuvarande Olympiastadion idag ligger. Enbart herrar tävlade i denna premiärupplaga som innehöll 17 grenar med två tävlande från varje land. Finland vann med 14 poäng trots att OS-bronsmedaljören på 110 m häck från året före, Sten ”Sten-Pelle” Pettersson, vann sin specialsträcka, blev tvåa på 100 och 200 och sprang andra sträckan i det vinnande svenska laget i stafett 1000 m.

Irriterad stämning på 1930-talet

Redan i den andra landskampen, som genomfördes i Stockholm 1927, började den allmänna stämningen bli irriterad. Den finländska publiken trodde att svenskarna applåderade när stavhopparen Salo förlorade i omhoppningen mot Henry Lindblad. De reagerade också på att ”Sten-Pelles” tjuvstart på 200 m inte återkallades varefter han var först i mål. Sverige vann landskampen med tolv poäng.

Stämningen blev till slut så hätsk att landskampsutbytet upphörde och på 1930-talet genomfördes endast två finnkamper. Tävlandet kom igång igen 1939 men sedan kom Andra världskriget emellan. När kampen återupptogs vid krigsslutet 1945 vann Sverige med 105–79 på Stockholms Stadion och hade sedan en bra period med fem raka segrar.

Svensk revansch 1965

Finland dominerade stort under andra halvan av 50- och början av 60-talen men efter tolv år av idel svenska herrförluster lyckades den finska björnen äntligen betvingas. Det var på Stockholms Stadion den 4–5 september 1965 och det stora namnet var sprintern Bosse Althoff. Den 20-årige ÖIS:aren vann 100 och 200 m, var tvåa på 400 m bakom Bengt-Göran Fernström och ingick i båda stafettlagen där det blev seger på 4×400 och en andraplats på 4×100. Ensam sprang Althoff ihop 19 poäng och var delaktig i ytterligare 7!

Under lördagen ledde Sverige med fjorton poäng men efter flera svenska bakslag lyckades finländarna både reducera och kvittera och ledde med en poäng inför andra dagen. Avgörandet föll under någon minut på söndagseftermiddagen: diskusveteranen Erik ”Myggan” Uddebom passerade två finländare och blev tvåa bakom Lasse Haglund och Bengt Nåjde, Gunnar Larsson och Sven-Olov ”Esso” Larsson tog en överraskande trippel på 10 000 m. Segersiffrorna skrevs till 210–200 och jublet på den fullsatta Stadion visste inga gränser! Det var i denna landskamp som en 19-årig Anders Gärderud gjorde sin första av totalt tio finnkamper. Han blev tvåa på 1500 och sexa på 800 m.

15 raka finska segrar 1969–1984

Sverige vann sedan herrkampen också 1966, 1967 och 1969 innan finländarna inledde en segersvit som kom att stanna först efter 15 segrar. De var obesegrade under hela 70- och halva 80-talet och en hel generation svenska landslagsfriidrottare gick miste om upplevelsen att vinna en finnkamp.

Medel- och långdistans har oftast varit synonymt med långsamma tillställningar och snabba avslutningar. Det finns dock undantag och det bästa är från 1972 års 800 m-lopp. Finlands stjärna Pekka Vasala valde att testa snabbheten på 800 m och körde för fullt från start och vann med nästan tre sekunder på 1.44,5 – nytt europarekord och bara två tiondelar från världsrekordet. Tre veckor senare tog han OS-guld på 1500 m i München.

Poängrekordet sattes 1978

De finska herrarna har utklassningsvunnit med 40 poäng eller mer vid sex tillfällen. 1972 blev segermarginalen hela 63 poäng men värst var det 1978 då de blåvita satte alla tiders finnkampsrekord genom att vinna med otroliga 78 poäng (240–168). Det blev seger i 15 av 20 grenar, sex dubbelsegrar och två tripplar. Den stora poängdifferensen berodde mer på att de svenska herrarna var dåliga än att finländarna var extremt bra. Det blev för övrigt finska segrar också i damkampen och båda ungdomsmatcherna.

Det pratades om ett minskat intresse från Finlands sida eftersom de var så överlägsna vilket var extra oroande eftersom landskampen var och är en ekonomisk stomme för båda nationsförbunden.

Den största svenska segermarginalen är på herrsidan 62 poäng (1948) och på damsidan 51 (2004).

Bragden på Stadion 1985

När herrlandslaget till slut lyckades vinna efter 15 långa år så var det tack vare lagmoral och kampanda. Finland började med dubbelseger på inledande 110 m häck men sedan kom det mesta att handla om Sverige. Eric Josjö, Johnny Kroon och Mats Erixon tog dubbelsegrar på 200-400, 800-1500 respektive 5000-10 000 m. Thomas Nyberg, Sven Nylander och Peter Eriksson åstadkom en trippel på långa häcken och Dag Wennlund betvingade hela det finska spjutgardet genom att vinna med 34 centimeter på 87,00.

Segermarginalen blev hela 34 poäng efter 15 grensegrar av 20 möjliga. Även damerna vann sin match och något många minns är 43-åriga Evy Palms spurt på 10 000 m som slutade med seger! Båda svenska lagen vann alltså vilket innebar den femte blågula dubbelsegern sedan landskamperna började köras parallellt 1964. Dubbelsegern var också en trevlig present Svenska Friidrottsförbundet som fyllde 90 år.

Nytt program i Helsingfors 1996

110 m häck var under en lång följd av år landskampens första gren. Till 1996 hade finländarna dock lagt om hela programmet som dessutom gick fredag och lördag kväll. Korta häcken flyttades från första till sista punkt i programmet och det föll sig så att grenen blev helt avgörande för utgången. Sverige ledde med tre poäng inför avslutningen och hade alltså råd att förlora med 12–10. Stämningen på läktaren var milt uttryckt förtätad.

Den svenska rekordhållaren Claes Albihn kämpade sida vid sida hela loppet mot finske ettan Antti Haapakoski som var starkast från sista häcken och in och vann med två hundradelar på 13,83. Där bakom blev Fredrik Lindberg trea och Henrik Värendh femma och saken var klar – Sverige vann med tre poäng! Den store poängplockaren i denna landskamp var Niklas Eriksson som ensam bidrog med 17 poäng. Han vann 200 m och blev tvåa både på 400 häck (bakom Sven Nylander) och i längd där han i sista hoppet satte personligt rekord med 7,63 och passerade Mika Kahma.

Publikrekord på Ullevi 2004

1999 blev Göteborg och Ullevi ny hemvist för Finnkampen i Sverige. De svenska herrarna vann både 1999 och 2001 och sistnämnda år blev det även hemmaseger för damerna. De två påföljande åren tog Finland hand om arrangemanget innan Ullevi stod som värd 2004 och 2005.

2004 hade Sverige tre färska OS-guldmedaljörer på plats – Carolina Klüft, Christian Olsson och Stefan Holm – och det bidrog till att det 34 år gamla publikrekordet slogs. Den gamla noteringen sattes på just Ullevi 1971 då 49.366 biljetter såldes. Nu blev det hela 51.567 fördelat på de två dagarna.

Sol, 20 grader och en lätt vind gjorde förhållande idealiska för friidrott vilket slutade med en 26-poängsseger för herrarna och hela 50 pluspoäng för damerna. Dubbelsegern blev också en perfekt avslutning för förbundskapten Ulf Karlsson som gjorde sitt fjärde och sista år på posten.

På 2000-talet har de svenska damerna dominerat stort med elva raka segrar till och med 2011. En stor poängplockare är svenska rekordhållerskan på 400 m, Moa Hjelmer, som vann 200 och 400 m i 2009 års kamp och på Helsingfors Olympiastadion 2011 samlade ihop hela 24 poäng genom att vara först i mål på fyra distanser – 200, 400, 4×100 och 4×400 m!

Traditionens makt är stor men det är kampen om placeringarna som är kärnan i Finnkampen. Det var det på 1920-talet och det är det på 2010-talet!

 

Jonas Hedman, maj 2012.

Kommentera