Utskrift från Malmö högskolas webbplats www.mah.se

En uppkopplad värld för alla

2015-11-20

FORSKNING. En matta som växer i vardagsrummet samtidig som den renar miljön, en madrass som ställer in sig efter din kroppstemperatur, en drönare som sköter om din trädgård. Kanske blir det verklighet i 2030 års IKEA-katalog. Våra prylar blir allt mer uppkopplade, men den tekniska utvecklingen missar ofta vardagslivet och konsumentaspekten, tycker forskarna bakom rapporten ”Bygga Folkhemmet med Internet of Things” och efterfrågar mer statlig satsning.

Jonas Löwgren

Jonas Löwgren

IoT handlar om tekniska prylar och andra saker som kan anslutas till digital kommunikation
– Det finns en ofantlig hype kring Internet of Things, alla snackar om det men ingen vet varför. Det startas tio Internet of Things-bolag i Silicon Valley om dagen men ingen kan visa på större tillämpningar, säger Jonas Löwgren, professor vid Malmö högskola och f n gästprofessor vid Linköpings universitet.

Hjälp i vardagen
Jonas Löwgren var Malmö högskolas projektledare för ett Vinnova-finansierat projekt kring IoT i konsumentprodukter, som omfattade flera andra lärosäten och företrädare för industrin. Nyligen presenterade gruppen rapporten som i sin tur ingår i en större Vinnovasatsning kring IoT.
– Det är lätt att se vinster inom industrin, t ex när det handlar om förpackningar eller för att mäta underhållsbehov av en fordonsflotta. Men konsumentsidan eller att hjälpa vanligt folk i vardagen är inte lika enkel, säger Jonas Löwgren.
Potentialen är enorm, men Jonas Löwgren imponeras inte av dagens utbud med ofantligt många prylar inom fitnessområdet som mäter ”hur du sover eller hur många steg du tar”. Prylar som kanske tilltalar de 20-30 procent av befolkningen som sätter dagordningen, medan övriga inte känner sig inkluderade.

Efterfrågar samlat grepp
Grundproblemet enligt Löwgren är att det inte finns något samlat mer genomgripande perspektiv. Svensk samhällsbyggar-  och designtradition gör  Sverige särskilt lämpat som IoT-nation, och staten bör gå före och göra en insats.
–  Dels genom standardiseringar och dels genom att hjälpa företag få ut en bra idé. Sverige har en stark tradition av ansvarstagande och ett inkluderande perspektiv. Med Folkhemmet tänker vi på det inflytande staten hade på vardagslivet på 1950- 60-talen i positiv mening, som t ex tanken på en skola för alla, istället för ett helt marknadsdrivet perspektiv, säger Jonas Löwgren.
–  Det finns mycket att göra som berör alla inom områden som kollektivtrafik, pengaflöden och betalningsmodeller. Tänk t ex när all kollektivtrafikinformation och all media bara finns digitalt. Hur gör vi det tillgängligt för alla?
Risken han ser är att utvecklingen stoppas upp; att det skapas en massa låsta system som inte kommunicerar med varandra. Han tar exemplet bildatorer där varje bilmärke utvecklar egna system istället för gemensamma.
– Vi måste skapa plattformar som kommunicerar med varandra och inte låser in i enskilda lösningar.

Text: Magnus Jando

Senast uppdaterad av Magnus Jando