EU:s utrikespolitik kräver enighet

EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik (GUSP) omfattar alla frågor inom ramen för utrikespolitik som handlar om unionens säkerhet. När EU agerar i internationella sammanhang ska unionen utgå från:

• principer om demokrati, rättsstaten och mänskliga rättigheter
• FN-stadgan och folkrätten.

 Målen för EU:s agerande är bland annat att:

• bevara fred
• förebygga konflikter
• stärka grundläggande principer som demokrati, rättsstaten och folkrätten
• främja hållbar ekonomisk, social och miljömässig utveckling i utvecklingsländerna och utrota fattigdom.

Beslutsfattandet inom detta politikområde är mellanstatligt vilket innebär att besluten måste fattas enhälligt.  Varje enskilt land har vetorätt. Det är Europeiska rådet och ministerrådet som fattar besluten.

Gemensam försvarspolitik

I den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken ingår en gemensam säkerhets- och försvarspolitik. Den har två övergripande målsättningar.

Den första målsättningen är att EU ska ha militära och civila resurser för krishantering. EU vill på detta sätt stärka och effektivisera sin kapacitet för att ta sig an internationella krishanteringsuppdrag, oavsett om insatserna sker med civila eller militära medel.

Den andra målsättningen är att EU gradvis ska utforma en gemensam försvarspolitik som på sikt leder till ett gemensamt försvar. Men för att besluta om ett gemensamt försvar krävs enhällighet i Europeiska rådet. Dessutom måste samtliga medlemsländer godkänna det nationellt, till exempel i sina nationella parlament eller genom folkomröstningar.

När EU agerar gemensamt

Det sker ingen lagstiftning inom utrikes- och säkerhetspolitiken. EU fattar i stället olika beslut för att samordna medlemsländernas agerande, enhällighet är huvudregeln för alla typer av beslut. Både i det Europeiska rådet och i ministerrådet tas besluten på detta sätt.

Mötena i ministerrådet består i regel av medlemsländernas utrikesministrar. Arbetet i ministerrådet leds av den höga representanten för utrikes frågor och säkerhetspolitik, ibland kallad EU:s utrikesminister. Federica Mogherini från Italien är sedan den 1 november 2014 EU:s höga representant. Den höga representanten ska representera EU utåt inom sina ansvarsområden. Hon har rätt att lägga förslag till beslut och är även chef för EU:s utrikestjänst.

Hur agerar EU?

EU har ingen egen kapacitet att genomföra insatserna. Det är medlemsländerna som tillhandahåller civila och militära resurser som EU kan använda, till exempel personal och utrustning.

Militärt anfall mot ett medlemsland

Medlemsländerna är skyldiga att ge bistånd och stöd till ett annat medlemsland om det utsätts för ett väpnat angrepp på sitt territorium. Denna skyldighet finns inskriven i EU-fördraget och benämns ibland "klausulen om ömsesidigt försvar" eller "klausulen om ömsesidigt bistånd". Däremot ska inte dessa åtaganden påverka den särskilda karaktären hos vissa medlemsstaters säkerhets- och försvarspolitik.

Senast uppdaterad: 2015-11-19