Nr 1, 2004, årgång 39 - Utges av kommunstyrelsen i Sollentuna kommun

Krig och fred i Rotebro

I vår serie över Sollentunas olika kommundelar tar vi denna gång en närmare titt på Rotebro. Medeltida fältslag, industriföretag och välkända konstverk är några företeelser som bidragit till att göra Rotebro till den kanske mest kända av Sollentunas kommundelar.

Slaget vid Rotebro 1497. Den nordiske unionskungen Hans rytteri är på väg att meja ner den svenska bondehären. Illustration: Markku Huovila

Genom sundet mellan sjöarna Edssjön i Upplands Väsby och Norrviken gick i forntiden en segelled från Östersjön till Mälaren. På kartor från 1600-talet kallades sundet norr om skogen för Roteskogen. Sundet fick namnet Rotsundet och byn i dess närhet fick heta Rotsunda. Edsån är numera namnet på leden, eller sundet, där båtarna gick fram i forntiden. Rotebro delas in i områdena Rotsunda, Rotsunda gård, Gillbo, Gillberga, Rotebro centrum och industriområde.

Slaget vid Rotebro
På en höjd invid Rotsunda torg ligger fornborgen Rotebro skans. Här utspelade sig 1497 slaget vid Rotebro mellan en svensk bondehär, lojal med den svenske riksföreståndaren Sten Sture den äldre, och den danske unionskungen Hans (i Sverige kallad Johan II) trupper där bland annat upplänningarna ingick. Slaget vanns med list av Hans som lockar fram Sten Stures cirka 30 000 man starka bondehär, utrustade med handvapen, genom att först retirera för att sedan vända om och anfalla med sitt kavalleri. Kung Hans rytteri mejar ner bondehären som försöker fly över Edsån upp till Rotebro skans. Det har förekommit andra slag kring Rotebro både före och efter denna händelse.
 

Rotebro gästgivargård
Rotebro har alltid varit en plats med mycket genomfartstrafik och de resande har, åtminstone i äldre tider, behövt stanna upp för att äta och vila. Den 30 maj 1647 utfärdade drottning Kristina privilegiebrev för landshövding Johan Berndes, som vid den tiden ägde bland annat Sollentunaholm och Rotsunda ”att vid Rotebro i Sollentuna socken på sitt eget fasta frälse (Rotsunda) låta upprätta och förfärdiga en krog till den vägfarande mans å den orten befordran med öl, mat och härbärge samt annan fordonskap för en billig och skälig betalning”.

Hur den av Berndes byggda gästgivargården vid Rotebro såg ut, vet vi idag inte. Den tycks ha stått kvar till omkring mitten av 1700-talet. Huvudbyggningen från 1740 stod i huvudsak kvar i ursprungligt skick, tills den brann ned den 18 september 1971. (Ur Hembygdsföreningens skrift nr 12, Det gamla Rotebro.)
 

Grindslanten, av August Malmström.

Grindslanten
En av de mest välkända och reproducerade tavlorna i vårt land är Grindslanten. Tavlan målades av August Malmstöm (1829 – 1901) som var professor vid konstakademin i Stockholm. Han vistades många somrar vid Rotebro gästgivargård där han målade omgivningarna och använde traktens barn som modeller. Här kom grindslanten till och många personer från Rotebro har hävdat att de som barn suttit modell för August Malmström när han målade tavlan.


Rotebro jäser
Rotebros utveckling från slutet av 1800-talet liknar utvecklingen för många andra stationssamhällen runt Stockholm. De förbättrade kommunikationerna gjorde det intressant för människor och företag att etablera sig längre från centralorten, bland annat för att tomtpriserna var lägre. Järnvägslinjen Stockholm – Uppsala invigdes den 20 september 1866 och redan vid öppnandet fanns anhalter för av- och påstigande vid Rotebro. Ett stationshus uppfördes 1876 vilket kanske var en av anledningarna till att det var i Rotebro de första större industrierna i kommunen etablerades.

Först var Rotebro Sprängämnesfabrik som tillverkade krut mellan 1877 – 1902 men mest känd är kanske ändå Jästbolaget. 1889 köpte dåvarande Stockholms Norra Jästaktiebolag Sollentunaholms gård. Läget vid norra stambanan och tillgången på rent vatten var goda skäl att lägga fabriken här. Mycket har ändrats men jästfabriken ligger ännu kvar och producerar jäst till hela Sverige. 1893 var den första fabriken färdig. Den nuvarande fabriken byggdes 1980 och producerar cirka 19 000 ton jäst per år varav cirka tio procent går på export till bland annat Ryssland, Baltikum och Norge. Jästbolaget har inget formellt monopol men är den enda tillverkaren av bagerijäst i Sverige

Hollywood Filmlaboratorium
En speciell verksamhet i kommundelen är Svenska Filminstitutets arkiv och laboratorium, Rotebro Filmservice, på Hollywoodvägen i Gillbo. Hösten 1976 köpte Svenska Filminstitutet dåvarande Hollywood Filmlaboratorium i Rotebro av Roland Goes. Samtidigt såldes en del mark av till en byggmästare och vid den stadsplanering som då skedde, fick lokalerna adressen Hollywoodvägen, som en påminnelse om det gamla företaget. Det var då en mer än 40 år gammal hemlighetsfull institution, som startades av Rolands far redan 1934. Här lagrade man film, utförde vissa renoveringsarbeten och tvättade bort emulsion på gamla kasserade filmkopior för klistertillverkning.

1991 flyttades filmexpeditionen från Konstfack ut till nya fina lokaler i Rotebro. Verksamheten var då till största delen inriktad på att betjäna Svenska Filminstitutet, men det fanns även ett mindre antal externa kunder. På Filminstitutets arkiv i Rotebro förvaras bild- och ljudnegativ, kopior, mastrar, med mera under bästa tänkbara förhållanden för att vårda det svenska filmarvet. (Ur Svenska Filminstitutets arkiv)

Centrum förnyat
Gillbo villastad är det äldsta moderna bostadsområdet i Rotebro. 1906 köpte AB Rotebro Egna Hem gården Gillberga och började året efter att sälja egnahemstomter. Tomtpriserna var mycket låga i förhållande till andra områden i Stockholmtrakten och köparna var framförallt arbetare.

Rotsunda började bebyggas med villor och flerfamiljshus 1947 och på 60-talet utvecklades Rotebro till ett av kommunens största arbetsplatsområden. Då etablerades OBS-varuhuset, Johnson & Johnson och 3M Company. Ett 20-tal villor fick rivas 1974 för att ge plats åt Rotebro centrum.

Under hösten 2002 blev en om- och tillbyggnad av Rotebro centrum klar. Ombyggnaden initierades bland annat av att busstationen och miljön för tågresenärerna behövde förnyas. Det hela resulterade i två nya hus med bostäder och nya butikslokaler samt en uppfräschning av torget. Ett av de nya husen drabbades av brand just som hyresgästerna skulle flytta in men det har nu blivit återställt och hyresgästerna har kunnat ta lägenheterna i besittning.

Byggande i mindre skala planeras nu i Rotsunda i området direkt sydöst om fornborgen och Rotebro skans. Planeringsarbetet har påbörjats för området och syftet med planläggningen är att möjliggöra utbyggnad av nya bostadshus inom området väster om Staffans väg samt möjliggöra utbyggnad av fler parkeringsplatser.

Två Rotebroare tycker till

Peter Holstad