2016 ÅRS INVALDA i hall of fame





bilder: Andreas Beronius

2016-02-11


För tredje gången väljs nu artister och musikskapare in i Swedish Music Hall of Fame för betydande insatser inom svensk populärmusik. Vid en presskonferens i dag presenterades 2016 års invalda: Siw Malmkvist, Karl Gerhard, Kent, Leila K, Sven-Ingvars, Owe Thörnqvist, Monica Dominique, Denniz Pop och Barbro Hörberg.

Bakom Swedish Music Hall of Fame står den ideella insamlingsstiftelsen Svenska Musikskattens Hus. Grundtanken med verksamheten är att tillgängliggöra rikedomen i – samt öka intresset för – den svenska musikskatten och att bygga broar mellan generationer. De invalda måste ha skivdebuterat för minst 20 år sedan. Det långsiktiga syftet med Swedish Music Hall of Fame är att ge ett erkännande till personer som lagt grunden för svensk populärmusik och därigenom inspirera till nyskapande och utveckling inom musiken.

 

Juryn består av ordförande Jan Gradvall, Per Sinding- Larsen, Ametist Azordegan, Kerstin Behrendtz och Anna Charlotta Gunnarson. Under invalsprocessen har även alla tidigare invalda artister och musikskapare fått möjlighet att påverka vilka nya som väljs in. Alla ingår i en storjury som växer från år till år. Även allmänheten har fått möjlighet att ge förslag på vilka de önskar se invalda.


De tidigare invalda i Swedish Music Hall of Fame är: 
ABBA, Jan Johansson, Roxette, Eva Dahlgren,  The Latin Kings, Evert Taube, Ebba Grön, Nationalteatern, Cornelis Vreeswijk, Entombed, Stina Nordenstam, Monica Zetterlund, Jussi Björling, Neneh Cherry, Anders Burman, Peps Persson, Alice Babs, Ulf Lundell, Carola Häggkvist, Yngwie Malmsteen, Gullan Bornemark och Robyn. 

De invalda hedras även med en permanent utställning i Swedish Music Hall of Fame inne i Pop House på Djurgården i Stockholm. Den uppdaterade utställningen, framtagen av scenograf Bengt Fröderberg och Ingmarie Halling, curator samt museichef för ABBA The Museum och Pop House utställningar, öppnades i dag i samband med invalsceremonin.


För intervjuer & pressförfrågningar 

Ebba Lindqvist PR, Ebba Lindqvist, brev@ebbalindqvist.se 070-480 33 00

  
För vidare information 
Charlotte Wiking, VD, Swedish Music Hall of Fame charlotte.wiking@smhof.se 076-880 61 64


JURYNS MOTIVERINGAR FÖR 2016 ÅRS INVALDA I SWEDISH MUSIC HALL OF FAME

Siw Malmkvist 

Siw Malmkvist lade den första stenen i det omfattande bygge som vi i dag kallar svensk musikexport. 1964 var Siw Malmkvist den allra första svenska artist som hade en låt på Billboard Hot 100. Siw Malmkvist är en av de mest produktiva och mångsidiga popstjärnorna i svensk musikhistoria. Under sju decennier har hon stått på scen. Hon har sjungit i musikaler, gjort filmroller, blivit Siwan med svenska folket och tävlat många gånger i Melodifestivalen, både för Sverige och Västtyskland. Siw Malmkvist är en av de både svenskaste och mest internationella popstjärnorna Sverige haft. Hon har sjungit in låtar på tio olika språk: svenska, tyska, italienska, engelska, spanska, franska, danska, norska, finska, holländska. Siwan är en Suedi som gjort Sverige ljusare och öppnare. 


Karl Gerhard

När Karl Gerhard jordfästes i maj 1964 fördes hans kista i kortege genom Stockholm. SVT sände hans begravning i ett förlängt Aktuellt. Så stor var den folkliga kärleken till en artist som hela sitt liv ifrågasatte auktoriteter, gisslade politiker och bröt mot alla slags normer. När Sverige vid andra världskrigets utbrott vände kappan efter Hitlers vind, skrev och framförde Karl Gerhard den anti-nazistiska kupletten ”Den ökända hästen från Troja”. Han blev uppringd av statsministern Per Albin Hansson, uppkallad till utrikesdepartementet, men vägrade sluta framföra numret. Karl Gerhard var fri i sin sexualitet. 1922 sjöng han om gossar som hade tusch på sina ögonlock. Som ordkonstnär är han evigt inspirerade. Med sitt höga tempo, okonventionella bildspråk, sina intrikata rim och röstföreställningar var Karl Gerhard en rappare 70 år innan begreppet var uppfunnet. 

Kent  

Inget band i den svenska musikhistorien har hållit sig på toppen lika länge som Kent. Kent har varit Sveriges största rockband i 20 år. Kent har grävt där de står och använt sin uppväxtstad Eskilstuna som spelplats för sånger som berättat någonting större om Sverige: om utanförskap och våld, om migrationen från mindre städer till större, om sammanhållning och tjurskallighet, om livet och döden. Att den refräng som ger störst allsång på Kent-konserter lyder ”Vi ska alla en gång dö” säger någonting om både Kent och landet de verkar i. Kents samlade sångkatalog har borrat sig ned i djupet av den svenska folksjälen. Låtar av Kent sjungs i dag på dop, bröllop och begravningar. 

Leila K

I en intervju 2010 fick Lady Gaga frågan om vilka artister som betytt mest för henne under uppväxten. Lady Gaga svarade Madonna, Blondie, Patti Smith, Linda Perry och – Leila K. När Laila El Khalifi, med rötter i Göteborg och Marocko, debuterade 1989 med låten ”Got to get” förändrade hon både svensk och internationell popmusik. Leila K lät som framtiden. En ny sorts klubbdrottning. En underdog som rappade, hade rockstjärneattityd och visade att dansgolvet kan vara en plats för inre och yttre frigörelse. 1993 var Leila K den bästsäljande kvinnliga artisten i Europa. Leila K, med sina två uppsträckta långfingrar, öppnade dörren för en generation artister och klubbkids, discodivor med månadskort. Varje natt på en gayklubb någonstans i världen spelas fortfarande Leila K-låtar. 

Sven-Ingvars 

En av de tongivande och mest unikt svenska kulturyttringarna i Sverige är dansband. Rottrådarna till dansbandsboomen i början på 1970-talet leder tillbaka till några tonåringar i Grums, Värmland, i mitten av 1950-talet. Sven-Erik Magnusson och Ingvar Karlsson började spela rock i Folkets Parks men genombrottet kom med vad som i grunden var en schottis, ”Te’ dans mä Karlstatösera”. Receptet till vad som blev Sveriges och ett av världens mest långlivade band var på plats redan 1961: ett distinkt och dansant beat, energin från rock, melodier från folkmusik och bredast möjliga värmländska. Fyra decennier före Mando Diao gjorde Sven-Ingvars pop av Fröding. I mitten på1960-talet ägde Sven-Ingvars Svensktoppen. I början på 1990-talet kom en ny storhetstid på Svensktoppen. Långt in på 2000-talet har gruppen från Grums fortsatt få Sverige att styrdansa. 

Owe Thörnqvist

I begynnelsen var Owe. Owe Thörnqvist, född 1929, var boxare, blev sjöman och ankrade i Amerika. När han kom hem till Uppsala hade han med sig musik från andra sidan Atlanten ingen i Sverige hört talas om: rhythm & blues, blues, gospel, rockabilly, country, boogie woogie, calypso, rumba. Owe Thörnqvist smälte samman allt till en helt egen form av blågul och rotmosdoftande rock’n’roll. Owe Thörnqvist var den första svenska artist som spelade in en låt med ordet rock i titeln. Han förstod direkt att rock inte bara innebar ett nytt sätt att spela, med ett nytt driv och tempo, utan även innebar ett nytt sätt att uttrycka sig språkmässigt. På Owes vinyl svängde orden lika mycket som musiken, utmanande och fräckt. Precis som hiphop långt senare orsakade han moralpanik. Ett par av hans skivor förseddes med ”Parental Advisory”-liknande etiketter, märkta ”OBS! Innehåller förbjudna verk”, i Sveriges Radios grammofonarkiv. Owe har under 70 år som artist aldrig ställt sig lydigt i ledet. 

Monica Dominique 

Hösten 2015 lade hiphopproducenten Salla Salazar upp en bild på Instagram med Solar Plexus debutalbum från 1972 och skrev: ”Förmodligen den bästa svenska skiva som släppts”. Groovet på det albumet utgår från Monica Dominiques elpiano och orgel. Det unika med Monica Dominique är att musiker från i princip alla genrer, från klassiskt till jazz, kan avlägga liknande vittnesmål om hennes inflytande. Monica Dominique personifierar ordet musikalitet. Som fyraåring framträdde hon som boogiewoogie-pianist i radio. Därefter utbildade hon sig till musiklärare och pianopedagog på Musikaliska Akademien, var medlem i sånggruppen Gals and Pals, uppträdde i shower och revyer, vann Melodifestivalen som kompositör, skrev vinjettmusiken till ”Rapport” och andra tv-program, spelade in trioskivan ”Tillägnan”, storbandssviten ”Swedish love in the Southern Bronx”. Monica D har bidragit till att Sverige brinner för musik. Under hela sin karriär har hon också verkat för att kvinnliga musiker ska ha sin självklara plats både på scener och i inspelningsstudior. 

Denniz Pop  

Sverige har under de senaste 25 år positionerat sig som världens ledande land för popmusik jämte USA och Storbritannien. En stor del av denna utveckling kan härledas till en enda person: Dag ”Denniz Pop” Volle (1963–1998) från Botkyrka Kommun. Denniz Pop var en skivaffärsexpedit och discjockey som överförde sin uppväxts intensiva musiklyssnande (vad får låtar att fastna?) och dansgolvsstudier på fältet (vad får folk att dansa?) till att, utan att själv spela något instrument, börja göra egen musik med hjälp av först skivspelare och sedan datorer. Dennis Pop skapade ett nytt sätt att göra musik. Ett icke-hierarkiskt lagarbete med olika inkallade specialister. Ett arbetssätt som förändrat och format dagens internationella popmusik. En av Denniz Pop protegéer, Martin ”Max Martin” Sandberg, blev den mest framgångsrika popmakaren i världen sedan Paul McCartney och John Lennon. Överallt på radion i dag hörs ekon från Denniz Pop. 

Barbro Hörberg 

”Ja hej, jag tänkte bara lämna boken som jag lånade. Förlåt mig om jag stör, jag hade vägarna förbi. Vad sa du, en kopp kaffe? Ja, men bara om du själv ska ha. Jaså det ska du, ja då ska det bli gott.” Så många singer-songwriters i dag skriver och sjunger i samma anda som Barbro Hörberg formulerade sig i sånger som ”Ja, hej…” på albumet ”Med ögon känsliga för grönt” från 1973. Med inspiration från en parisisk vistradition sjöng Barbro Hörberg (1932-1976) om vardagen, med ångest och lycka, rädsla och förhoppningar, så att man kan höra kokkaffet vissla och se almanacksblad vändas. Barbro Hörberg gjorde vispop på allvar. Hon lindade in sin samhällskritik i melodier lika vackra som gröna kastanjeblad och sjöng med ton, stark och klar, som gett henne evigt liv.


NY UTSTÄLLNING KRING SWEDISH MUSIC HALL OF FAME

”Vi är inspirerade av det gamla amerikanska Hall of Fame-maneret och ville blanda det storslagna med modern design och en tvist av humor. Vi visar artisterna i Hall of Fame både digitalt, handmålat och filmat. Det finns så mycket att vara stolta över i vårt svenska musikarv som även våra utländska besökare ska kunna ta del av. Vårt Hall of Fame kommer att dra blickarna till sig i sin look och locka ännu fler besökare till vårt hus”, säger Ingmarie Halling. ”Dessutom har vi även en installation via en surfpad där våra synskadade besökare 
kan lyssna på musiken och höra motiveringarna för  varje artist.”  

Scenograf Bengt Fröderberg: ”Jag sökte en  spännande form som inramning där allt inte blir för fyrkantigt och strikt och med en lyxig känsla att få blivit utvald och hamnat i guldramen. Jag tror och hoppas på att det kommer att kännas ståtligt och hedersamt att hamna i den här utställningen. Och att det ska kännas väldigt unikt. Varje invald artist är ju så unik i sin genre och sitt uttryck, att det ju bara måste få komma fram.”  

Bengt Fröderberg har mångårig erfarenhet från teater och film och har nu senast skapat  ”Mamma Mia! The Party”-dekoren på Tyrol. Bengt arbetar även med andra projekt på ABBA The Museum och Barnfilmbyn i Vimmerby.