Flickors pubertet

Under puberteten utvecklas kroppen från barn till vuxen. Flickor brukar komma i puberteten mellan tio och tolv års ålder. Det börjar med att brösten börjar växa. Hela puberteten tar ungefär fem till sex år. Nästan alla flickor har nått sin vuxna kroppslängd vid 15 års ålder även om inte puberteten är över.

Brösten

Det första tecknet på att flickor kommit i puberteten är att brösten börjar växa. Hormonet östrogen från äggstockarna startar bröstens tillväxt. Samtidigt växer även livmodern.

När brösten växer kan de kännas ömma. Oftast börjar det ena bröstet växa före det andra. Det är vanligt att brösten fortsätter att växa i olika takt. När brösten utvecklas och växer kan det bildas strimmor och streck i huden på brösten, så kallade striae. De orsakas av hormoner och brukar så småningom försvinna av sig själv.

Bröstens tillväxt innefattar dels bröstkörtelvävnad, dels skyddande fettväv. När puberteten startar växer först körtelvävnaden och det blir små hårda knölar under bröstvårtorna. Efter några månader bildas mer skyddande fettväv, men bröstet får inte sin vuxna form och storlek förrän omkring fem år efter första mens. Brösten växer ytterligare i samband med graviditet.

Mens

Första mensen brukar komma ungefär två år efter att brösten har börjat växa. Det är vanligt att flickor har lite blodblandade flytningar innan de får sina första mens. De brukar vara mörka och lite brunaktiga.

I början är det vanligt att mensen är oregelbunden. Det kan till exempel dröja flera månader efter den första mensen tills nästa kommer.

Flickor som är mycket magra eller tränar hårt kan få mens sent, ibland efter att de slutat växa på längden.

Tillväxt

I samband med att brösten börjat växa brukar längdtillväxten skjuta fart, ibland flera centimeter på några månader. Höfterna ändrar form och blir bredare. Efter den första mensen har flickor för det mesta sex till åtta centimeter kvar att växa och det tar ungefär två till tre år. Däremot har fötterna oftast slutat växa vid tidpunkten för första mens. Fötterna slutar växa först och ryggen slutar växa sist.

Stora fötter

Fötterna växer kraftigt mitt under puberteten, men är tillsammans med händerna det som slutar växa först. När tillväxt­en är som kraftigast kan barnet därför behöva köpa större skor flera gånger under samma år. Under puberteten är fötterna också bredare än vad de blir då man är vuxen. Därför är det vanligt att man som vuxen kan behöva något mindre skor än vad man behövde under puberteten.

Könsorgan

Under puberteten växer både de yttre och inre blygdläpparna. De inre får en mörkare färg och blir mer veckade. Både slidan, livmodern och äggstockarna blir större. Även klitoris växer.

Huden

Talgkörtlarna producerar mer fett än tidigare, ibland mer än vad som egentligen behövs. Det leder till att huden kan bli fet och glansig i ansiktet och på ryggen. Den fetare huden kan leda till att barnet får finnar och pormaskar. De flesta börjar också svettas mer i puberteten och svetten kan börja lukta mer.

Hårväxt

Ganska snart efter att brösten har börjat växa, brukar flickor få mer och kraftigare hår på könet och under armarna. Det är vanligt att få mer hår på andra ställen på kroppen också, till exempel på armarna eller benen. Under puberteten börjar talgkörtlarna producera mer fett vilket kan göra huvudhåret fetare.

Om det börjar växa hår över könsorganen eller i armhålorna utan att brösten börjat växa, behöver det inte betyda att puberteten har startat. Man kan man kontakta skolhälsovården eller en barnläkarmottagning för råd.

Rösten

Precis som resten av kroppen utvecklas rösten under puberteten. Den mörknar och blir djupare. Målbrottet sker hos både flickor och pojkar, men rösten hos flickor förändras inte lika mycket som hos pojkar.

Sexlust

I samband med att flickor blir könsmogna kan lust och längtan efter sex bli större. En del onanerar mer och tänker på sådant som har med sex att göra.

Publicerad:
2011-09-16
Redaktör:

Linda Ahlqvist, 1177.se

Manusunderlag:

Lars Gelander, läkare, specialist i barnmedicin, Barn- och ungdomsspecialistcentrum, Angereds Närsjukhus, Göteborg

Granskare:

Carl Lindgren, sakkunnig barnläkare, 1177 Vårdguiden