Kerstin Hultén, pensionerad svensklärare, valde att fokusera på svenska författare och valde ut fyra verk av fyra olika författare: Erik Axel Karlfeldts Elie himmelsfärd, Torgny Lindgrens Batseba, Pär Lagerkvists Barabbas och Niklas Rådströms Boken.
Hon resonerade kring hur den gamla berättelsen om profetens färd i den brinnande vagnen, via kyrkornas väggmålningar och allmogekonst med poetens penna kom att bli en "dalmålning på rim".
– Det är en lyrisk, öppen varm dikt, helt fri från ångest.
I skarp kontrast står berättelsen om Kung David och den enkla men mycket vackra flickan Batseba.
Den ordknappa bibliska berättelsen har av Lindgren, inom den bibliska berättelsens ramar, byggts ut till en roman om våldtäkt, mord, svek och maktens arrogans.
– Det är riktigt, riktigt förfärligt och en skarp vidräkning med maktens män, förklarade Kerstin Hultén.
Om makt och arrogans handlar även Pär Lagerkvists roman Barabbas. Genom den frigivne rövaren Barabbas får läsaren följa domstolsförhandlingarna mot Jesus.
– Han fälldes utan ett enda bevis. Det är en historia om mäktiga män som gör som de vill. Men det räcker inte med att två sina händer när man gjort något illa.
Avslutningsvis lyfte Kerstin Hultén fram Niklas Rådströms Boken, ett försök att i romanform återberätta Bibeln. Ett sådant storslaget projekt borde få vilken läsare som helst att närma sig verket med viss skepsis, så också föredragshållaren.
– Men efter ett tag glömde jag bort att tänka kritiskt, utan läste den som en spännande roman.
Jan Rindberg Isacsson, även han pensionerad lärare, och med ett stort intresse för kultur och musik tog vid med Bibeln i Musiken.
– Jag är musikintresserad och har, till skillnad från Kerstin Hultén, inte gjort några avgränsningar. Jag kommer att hoppa mellan sekler och genrer, förklarade han.
Och vad är lämpligare att börja med än Psaltaren då ämnet är Bibeln i musiken. Första exemplet var basarian ur Händels Messias.
– Som ju är andra psaltarpsalmen, förklarade Rindberg Isacsson.
För den som lyssnar till Messias torde kopplingen vara rätt klar, men var det någon som gjorde samma koppling på discoteksgolven i slutet på 70-talet?
Ett annat musikexempel var nämligen Boney M:s Rivers of Babylon. Genom tidigare reggaeversioner spårade Isacsson ursprunget till discodängan tillbaka till den 137:e psalmen: "Vid Babylons floder satt vi och grät, när vi tänkte på Sion".
– 1978 viste nog inte discopubliken att de dansade till en Psaltarpsalm, konstaterade Rindberg Isacsson.
I de tiotalet musikexemplen återfanns bland annat ortodox liturgi, Mendelssohn och den svenska kyrkomusikens fader Roman, med "Den Svenska Messan".
Den samtida sakrala musiken exemplifierades av Arvo Pärts storslagna och meditativa tonkonst, här i from av stycke ur hans Berliner Messe.
The Missa Luba är en kongolesisk variant av den kristna mässan, med traditionell kongolesisk instrumentering, som publiken fick stifta bekantskap med.
Ett kärt inslag var också Lina Sandells, Blott en dag.
Eftersom Boney M lockat till en del spontan dans, uppmanades nu publiken att sjunga med till Freddy Wadlings version av psalmen, vilket den också gjorde. Det hela fick lite karaktären av ett läsarmöte.
Dagen avslutades med Exultate jubilate ur Mozarts Krönungsmesse och Mozart framhölls som den främste av tonsättare.
– Det finns ingen som på så kort tid åstadkommit så mycket som är felfritt.
Det är tredje året som Bibelns dag firas och det är ett ekumeniskt samarrangemang, mellan församlingarna i Hedemora. Dagens inleddes under söndagens gudstjänst, som bjöd en musikalisk vandring genom Psaltaren till kantor Anders Lindströms musik.