Örby villastad – en av Stockholms äldsta villastäder

I en serie artiklar berättar Villa Aktuellt om några av Stockholms villastäders
uppkomst. Örby var fram till 1800-talets slut en obebyggd del av Örby säteri. 1904 inrättades municipalsamhället Örby som nio år senare införlivades med Stockholms stad.

Örby är en av Stockholms äldsta villastadsdelar i ytterstaden. Området var framtill 1800-talets slut en obebyggd del av Örby säteri. Gården innehades av adliga och borgerliga familjer fram till 1898, då den köptes av tomtexploatörerna F P Dahlheimer och J E Lignell. De började samma år försäljningen av villatomter. Utbyggnaden gick mycket fort och redan 1905 var antalet invånare över 1000. Arbetare och lägre tjänstemän flyttade ut från innerstaden och kunde här själva bygga sig en liten villa.

Nybyggartiden
Den första bebyggelsen bestod till största delen av små trävillor. Men även större flerfamiljsvillor med snickarglädje, glasverandor och torn förekom. Någon stadsplan fanns inte och utbyggnaden skedde tämligen regellöst. VA-ledningar saknades, liksom el. Dessutom var vägarna så dåliga att man under vår och höst knappt tog sig fram. Till och med namnskyltar på gator och platser saknades. 1917 bildades Örby fastighetsägarförening som arbetade för
att lösa stadsdelens problem. Elnät började byggas 1919 bland annat tack vare stora ekonomiska bidrag från fastighetsägarna själva. Kommunikationerna förbättrades 1922 då en busslinje mellan Ringvägen och Örby startade och 1930 fick man spårväg till Slussen.

Stadsdeken Örby idag
Örby är i dag en trivsam stadsdel med variationsrik bebyggelse. De gamla villorna har moderniserats eller rivits och kvarteren har förtätats med nya villor. Gamla Huddingevägen har helt förändrat karaktär då hyreshus ersatt villorna. Fortfarande finns ett antal äldre välbevarade byggnader kvar i stadsdelen. Karaktäristiska inslag är Örby skolas två äldre byggnader (1900 och 1915) och i närheten finns gamla Konsumhuset (1928) och Örbykapell (1917). På Sköldingevägen finns en välbevarad verkstadsbyggnad från 1910-talet med faluröd träpanel. Ett fyrtiotal mer eller mindre intakta villor från 1900-talets början finns på olika platser. Karaktäristiska inslag i stadsbilden är den kuperade terrängen och de krökta gatorna, trästaket och häckar, inslag av stora träd, samt de ännu bevarade luftledningarna, som minner om stadsdelens svåra nybyggartid.

Villastädernas uppkomst
Vid 1800-talets slut började de första villastäderna byggas och vid sekelskiftet kom alltfler tomter att avstyckas och säljas från jordbruksegendomar runt Stockholm. Kundkretsen bestod av arbetare och lägre tjänstemän. Bostadsbristen under 1900 -talets första decennier gav upphov till den så kallade småstugerörelsen, där staten finansierade cirka 90 procent av kostnaderna vid uppförandet av småstugor och resterande av småstugeägarens eget arbete för att uppföra byggnaden. Den självbyggda småstugan blev ett lyckat projekt och blev som sådan internationellt känd som representant för svensk bostadspolitik. I en serie artiklar berättar Villa Aktuellt om några av Stockholms villastäders uppkomst.

RED.

TEXT: JOHAN RITTSÉL, STOCKHOLMS STADSMUSEUM FOTO: STOCKHOLMS STADSMUSEUM

Gäst
Artikelämnen: 
Läsarnas betyg: 
Average: 5 (1 vote)