Så blir EU-lag svensk lag
Många svenska lagar har sin grund i beslut som EU har fattat. En EU-förordning gäller direkt som svensk lag. Ett EU-direktiv ska däremot omvandlas till svensk lagstiftning. Det sker oftast genom att regeringen föreslår nya lagar eller en ändring av lagar som redan finns.
Två typer av EU-lagar
- EU-förordning: Gäller direkt som lag i ett medlemsland.
- EU-direktiv: Innehåller gemensamma mål. Varje land avgör själv vilka lagar som krävs för att uppnå målen.
Olika typer av EU-lagar
EU beslutar om olika typer av rättsakter eller EU-lagar, som det ofta kallas. Två vanliga typer av EU-lagar är förordningar och direktiv. I en EU-förordning finns bestämmelser inom ett visst område, till exempel livsmedelspolitik. En förordning gäller direkt som lag i Sverige.
EU-direktiv innehåller istället mål som EU-länderna ska följa, men exakt hur de ska göra det bestämmer de själva. Därför ska ett direktiv genomföras, eller ”införlivas”, i ett lands nationella lagstiftning. Efter att EU har beslutat om ett direktiv har länderna därför tid på sig för att genomföra direktiven. Ofta handlar det om två år.
Regeringen ser över hur EU-direktiv kan införas
När ett EU-direktiv är beslutat i EU börjar arbetet med att genomföra det i Sverige. Det departement inom Regeringskansliet som ansvarar för området börjar med att se över hur direktivet ska genomföras i Sverige. Ibland har Sverige redan bestämmelser för att uppfylla direktivet och då behöver Sverige bara meddela det till EU-kommissionen. Men ofta behöver någon ny svensk lag stiftas eller någon gammal förändras.
Nya lagar utreds och beslutas
Vanligtvis tillsätter regeringen en utredning som ska ta ställning till vilka lagändringar som behöver göras och om nya lagar behövs. När utredarna har gjort sin översyn presenteras resultatet i form av en så kallad SOU eller Ds. I dessa skrifter beskriver utredarna hur direktivet ska genomföras i den svenska lagstiftningen. Utredningens resultat skickas sedan ut på remiss till exempelvis myndigheter och organisationer som berörs av förslaget.
Nästa steg är att regeringen tar fram ett förslag på en ny eller förändrad lagstiftning. Förslaget presenteras i en proposition som skickas till riksdagen. Behandlingen ser sedan ut som för vilken proposition som helst. Först när riksdagen har röstat för lagändringarna kan de börja gälla.
EU-direktiv kan ibland genomföras på olika sätt
Ibland kan regeringen själv genomföra EU-direktivet genom att utfärda en förordning, eller genom att ge en myndighet i uppdrag att utfärda nya föreskrifter. På det arbetsrättsliga området överlåter regeringen ofta ändringen till arbetsmarknadens parter. De ser till att direktivets regler genomförs genom kollektivavtalen.
När anpassningen av den svenska lagstiftningen är klar anmäler regeringen det till EU-kommissionen.
Om Sverige inte har genomfört ett direktiv i tid eller på rätt sätt kan kommissionen dra Sverige inför EU-domstolen.
Ordförklaringar
Direktiv
Direktiv är en typ av EU-lag. Ett direktiv sätter upp mål för vad som ska uppnås med EU-lagen, men varje land avgör på vilket sätt målen ska nås med egen lagstiftning.
Läs mer om DirektivEU-domstolen
EU-domstolen dömer i tvister mellan EU:s medlemsländer och EU:s institutioner. EU-domstolen tolkar också hur EU-rätten ska tillämpas. Domstolen har en domare från varje medlemsland.
Läs mer om EU-domstolenEU-kommissionen
EU-kommissionen föreslår nya EU-lagar och bevakar att EU-länderna följer de regler EU har. Kommissionen har 28 kommissionärer, en från varje EU-land.
Läs mer om EU-kommissionenFörordning
Förordning är en typ av EU-lag. Förordningen gäller direkt efter beslut av EU och på samma sätt i alla EU-länder. Det behövs ingen egen lagstiftning i länderna.
Läs mer om Förordning
Senast uppdaterad: 2016-04-15
När du svarar på frågan ovan samtycker du också till att cookies används. Inga personuppgifter lagras. Mer om cookies.