Ledare. .

2016-07-02 06:17
"Lindesbergs kommun har ibland provat på närdemokratiska med­borgarråd. Öppna möten anordnas men processen stannar oftast där då verkställda förslag ofta redan har ­godkänts av politiker och tjänstemän", skriver Johan T-Katiska. Bild: StillSearc/Freeimages.com
"Lindesbergs kommun har ibland provat på närdemokratiska med­borgarråd. Öppna möten anordnas men processen stannar oftast där då verkställda förslag ofta redan har ­godkänts av politiker och tjänstemän", skriver Johan T-Katiska.

Be ingen om råd för att sedan inte lyssna

Alla spelar inte basket men folk engagerar sig i sådant som rör just dem. 

Sommarpromenader i Linde kan vara upplysande. Går jag uppe på invandrartäta stadsdelen Hagaberg syns ofta en hel del människor ute. I andra områden är de färre med undantag av kommers, arenamatcher och när Idol-Martin uppträder.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0


Det intressanta med folket på Hagaberg – ofta med Björkhagaskolan som epicentrum – är skalvet av aktiviteter. Fotboll verkar vara en favorit över åldersgränserna men basket, cykelrace med lägre medelålder, allmänt häng för alla och förmodligen sådant en inte lägger märke till ges utrymme.

Den politiska impulsen gör sig påmind när jag noterar att detta sker efter skoltid och inte i närheten av arenor eller fritidsbyar. I väsentlig mån sker det utanför etablerade föreningar så det organiseras spontant och fritt. Du skriver inte upp dig på listor, betalar avgifter eller skolas formellt.

Spontan organisation har det formaliserade Sverige svårt att greppa och kanske ännu mer så när politiska processer sköts såhär. Fördomar, så kallat ”sunt förnuft”, verkar kräva att om något verkligen ska göras behövs det förmän och hierarkier. Att sparka chefen vill nog många, men att dela upp chefsarbetet känns lite provocerande.

Hagaberg säger dock något: komplexa aktiviteter med inre villkor och normer kan organiseras kvickt. Vid basket behandlas exempelvis:

Vilken variant som ska spelas? Är man många delas matchlag upp, är man få körs stationära varianter. Beslut om passande regler tas. Matcher spelas på tid eller antal poäng. Exakt sifferantal och räkning – ibland även utöver poäng – hanteras. Sällan är någon domare med, så korta uppbrott för regeltillämpning avgörs genom konsensus eller majoritetsbeslut. Solidaritet är nästan inbakat då orättvisa beslut får konsekvenser som mindre speltid.

Folk flyter in i passande positioner om det inte har bestämts. Vid spel tas blixtsnabba beslut om passningar, skott och försvar. Spontant samarbete gynnar lag och några styrelsemöten är det knappast tal om.

Planering, utförande och samarbete; det liknar andra jobb. Skillnaden här är spontan organisation utan överordnade och meriter, utan cv:n trots inrotat ”förnuft” som säger att det är opraktiskt.

Lindesbergs kommun har ibland provat på närdemokratiska medborgarråd. Öppna möten anordnas men processen stannar oftast där då verkställda förslag ofta redan har godkänts av politiker och tjänstemän. Så realiseras skendialoger. Ta i stället steget ut för meningsfull påverkan genom att låta folk se frukten av arbetet och känna vikten av ansvaret. Be ingen om råd för att sedan inte lyssna.

Inbyggt självsabotage får möten och direktpåverkan att framstå som halvhjärtat. I stället för enkäter som till sin natur håller folk på en armlängds avstånd krävs alternativ: Öronmärkta pengar oberoende av kommunapparat och näringsliv, boendeplanering vid byggen, brukar- och personalinflytande, etcetera. 

Att själv lägga golv eller lyfta är inte det centrala. Nyckeln är inflytande under processen, så likt Hagaberg krävs det låga trösklar för att delta. Alla spelar inte basket men folk engagerar sig i sådant som rör just dem. Ofta behövs bara en ärlig chans.