Första steget i Lammlyftet har varit att identifiera egenskaper som påverkar kvaliteten på allt lammkött oavsett vilken ras eller produktionsmodell som används. I detta arbete har också ingått att finna mätbara kontrollpunkter för de olika kvalitetsegenskaperna i alla led samt att finna vilka verkliga insatser som förbättrar egenskaperna. Arbetet har utförts av Annelie Carlsson och Katarina Arvidsson Segerkvist vid SLU i Skara och har resulterat i en gedigen rapport som går att använda som ett uppslagsverk kring frågor som berör lammköttskvalitet.

6 egenskaper som Lammlyftet ska jobba med

De kvalitetsegenskaper som Lammlyftet nu ska arbeta vidare med är: slaktkroppens storlek, fettgrupp och konformation, smak, mörhet, saftighet och hållbarhet. Kontrollpunkterna för varje egenskap kan vara många. Till exempel för egenskapen mörhet utgörs kontrollpunkterna av bland annat att lammen är i positiv tillväxtfas innan slakt, att lammen utsetts för så lite stress som möjligt på gården innan transport , under lastning och transport, vid mottagning och eventuell uppstallning på slakteriet samt att slakteriet har koll på pH-sänkningen i slaktkroppen i kombination med kylningshastigheten.

I SLUs rapport går det att läsa om kontrollpunkter för alla kvalitetsegenskaper. Kvalitetsegenskaperna och kontrollpunkterna ska kopplas till den sammanfattning av befintliga rutiner på gård inför lastning och slakt som gjorts utifrån gårdsbesök och intervjuer på tio lammproducerande företag från Skåne i söder till Västernorrland i norr. Ansvarig för detta arbete har Titti Strömne , Glada Fåret varit. Ett stort tack till de besättningar som bidragit med sin tid och sina erfarenheter. Motsvarande arbete med rutinbeskrivningar på slakteri gällande mottagning, avlivning och slaktprocess har utförts av Birgit Fag, Hushållningssällskapet.

Nästa steg: Kontrollera kontrollpunkter

Nästa steg i Lammlyftet är att mera noggrant beskriva hur de olika kontrollpunkterna ska användas. I detta arbete ingår att utforma rekommendationer för hur man bör göra i de olika leden för att säkra bra kvalitet på lammköttet. Ett exempel kan vara att utforma en tydlig instruktion för hur ofta och var på slaktkroppen slakterierna bör kontrollera pH-sänkningen samt hur denna sänkning ska kopplas till slaktkroppens aktuella temperatur. Lammlyftet inspireras mycket av det arbete som MLA i Australien gjort, men då förhållandena är helt olika hos oss, både vad gäller raser och produktionsmodeller, kan vi inte bara översätta australiensarnas arbete rakt av. I Lammlyftet finns utrymme för att göra en del korta tillämpade undersökningar för att öka våra kunskaper om hur vi bör göra i Sverige. Dessa undersökningar kommer att starta så snart det bara är möjligt.