Importerad mat står för 60 procent av klimatpåverkan
Vi kan inte låta bli att äta, men vi kan välja hur vi påverkar klimatet genom att välja vad vi äter. Det är stor skillnad i klimatpåverkan mellan hur och var exempelvis kött, mjölk eller tomater har producerats.
När det gäller kött är utsläppen från kött producerat inom EU cirka 60 procent lägre än det globala medelvärdet och det svenska köttet är ännu bättre med hela 25 procent lägre växthusgasutsläpp än EUs medelvärde.
1) Mjölkproduktionen i hela världen orsakar mindre än 3 procent av de totala globala utsläppen av växthusgaser och den svenska mjölkproduktionen bidrar till knappt hälften så stora utsläpp som världsgenomsnittet.
Källa: FAO Tackling climate change through livestock 2013, samt J.P. Lesschen et al. Animal Feed Science and technology, 2011 respektive Lesschen, 2011.
2) De svenska tomaterna odlas till 90 procent med hjälp av fossilfri uppvärmning. Ändå kommer 7 av 10 tomater vi köper från Holland.
Källa: FAO
Växthusgaser som koldioxid, metan och lustgas är viktiga för vår jord eftersom de skapar ett behagligt klimat så att växter, djur och människor kan leva här. Men användning av fossil energi har lett till alltför stora utsläpp av växthusgaser vilket bidragit till ökad medeltemperatur på jorden, global warming. Därför strävar vi nu efter att minska utsläppen av växthusgaser på många olika sätt.
Att välja svensk mat är klimatsmart eftersom vi har goda naturliga förutsättningar, gott om färskvatten, egen foderproduktion och fina betesmarker som gör att vi kan producera mat med låg miljö- och klimatpåverkan.
3) Men – eftersom vi importerar så mycket kommer mer än 60 procent av växthusgasutsläppen från den mat vi svenskar äter från importerad mat.
Källa: Naturvårdsverket
I dagsläget har Sverige en självförsörjningsgrad på 50 procent. Det innebär att vi inom landets gränser just nu bara producerar mat som räcker till fem miljoner människor. Det finns möjlighet att öka produktionen så att maten skulle räcka till långt mer än tio miljoner människor. Då skulle vi också kunna exportera klimatsmart mat istället för att importera mat med större utsläpp. Det bygger dock på att vi fortsätter med våra välskötta lantbruk. Om vi bara skulle äta det naturen kan producera utan bondens hjälp så skulle maten i Sverige endast räcka till ca 40 000 personer.
4) Dessutom slänger vi för mycket mat – man brukar räkna med att vi slänger bort så mycket som var femte matkasse. Matsvinnet står för 8 procent av världens växthusgasutsläpp, att jämföra med de 14,5 procent som uppstår när vi odlar maten.
Källa: Landsbygdsnätverket 2016.
5) Till skillnad från de flesta andra branscher använder lantbruket främst naturens egna metoder och krafter som sol och regn för att tillverka sina produkter. Jordbrukaren har stora möjligheter att minska sitt eget företags påverkan på klimatet genom att använda sin mark och sina resurser på ett planerat, hållbart, klokt och effektivt sätt.
Källa: FAO respektive World Resource Institute.
Energin kommer direkt från solen som driver fotosyntesen till att ta upp koldioxid, bilda syre och få det som odlas att växa. Samtidigt arbetar svenskt lantbruk aktivt för att minska de fossila utsläppen. Allt fler använder fossilfria och förnybara drivmedel som exempelvis HVO och tallolja till sina jordbruksmaskiner och allt fler sätter solenergipaneler på ekonomibyggnadernas stora tak.
Många jordbrukare och andra landsbygdsföretagare kan producera och använda förnybar energi. Spannmål kan användas för att framställa etanol. Energiskog kan användas för att producera värme. Jordbrukets restprodukter kan användas både som bränsle, till exempel halm, och för framställning av biogas, till exempel stallgödsel.
Som konsument kan du aktivt bidra genom att välja närproducerad mat och mat i säsong eftersom det innebär kortare transporter och därmed minskade utsläpp. Många grönsaker, frukter, bär och svampar kan bara odlas i Sverige under vissa delar av året, och en del kan inte lagras länge.
