Teknik
Vi är i början på en ny period där IT kommer att komplettera gröna fingrar och djuröga. Elektrifiering och biomassa ersätter fossil energi. Odling och djuruppfödning får allt bättre verktyg för att öka precision och effektivitet. Robotar och automatik ersätter en del arbetstid. Framtidens bonde vågar pröva nya tekniker för att skapa hållbara företag.
Precisionsodling i praktiken
Senast var det CropSAT som öppnade nya möjligheter för precisionsodlarna. Med hjälp av en satellitbild kan man nu mäta växtligheten och det varierade behovet av kvävegödsel på ett fält. Annars har vi under lång tid kunna använda enklare kvävesensorer som helt enkelt mäter färgen på grödan. Ju gulare gröda, desto större är kvävebehovet. En kålgrön gröda behöver däremot kanske inte gödslas alls.
Andra tillämpningar av precisionsodling är att mäta lerhalten i jorden för att kunna beräkna kalkbehov och utsädesmängder bättre. Mycket avancerade markkartor kan också göras för pH-värde och behovet av fosfor, kalium och andra växtnäringsämnen.
För den som vill veta mer finns nu en precisionsskola på webben och mycket webbmaterial läggs ut av POS (Precisionsodling i Sverige) som försöker samla
Nya tekniker för växtförädling
Jordbruket behöver kontinuerligt nya sorter för att bibehålla skördenivå och kvalitet. Det vet vi sedan gammalt. Till detta kommer utmaningar genom ändrat klimat, större krav på att odlingen ska läcka mindre växtnäring, samt att den bättre kan motstå gamla och nya skadegörare. Det eftersom både ändrat klimat och tuffare krav på växtskyddsmedlen ökar behovet av resistens och alternativ till kemiska växtskyddsmedel. Dessutom finns möjligheter att leverera gröna molekyler till kemi- och materialindustrier och bioenergi för värme och drivmedel.
Globalt domineras sortproduktionen av en handfull mycket stora företag. Utvecklingskostnader och sortgodkännanden kan slås ut på stora arealer. En del av dominansen beror på den lagstiftning som finns inom EU (och i andra länder) som gynnar dessa företag. Sverige har med sitt nordliga läge andra förutsättningar än många andra länder, med våra vintrar, olika långa dagar, väte och torka, jordar med mycket kadmium. Det innebär att globala eller kontinentala sorter inte passar bra. Vi behöver att mindre företag och universitet kan ta fram sorter som passar svenska förutsättningar och odlingstekniker.
Växtförädlarna har ett tjugotal metoder för att få fram nya egenskaper. Det är oklart vilka metoder som ger en GMO. Om en sort klassas som GMO krävs en mängd kontroller. Sammantaget kostar det cirka 300 miljoner kronor att få en sådan sort godkänd. Därför är det bara några av alla metoder som kan användas.
Läs mer om LRFs politiska ställningstagande till GMO
Lantbruksrobotar
Robotar är inte bara drömmar och forskningsprojekt längre. De sparar arbetstid, energi och minskar mängden obekvämt arbete. Robotar kan, till skillnad från maskiner, utföra fler och mer avancerade uppgifter än en maskin. AI (artificiell intelligens) i sin tur är maskiner som klarar av att lära sig nya saker och dra slutsatser utifrån det vilket påverkar dess uppgift. En stor utmaning inom AI är just lantbruket, eftersom naturen inte är kontrollerbar på samma sätt som en inomhusmiljö.
Robotar som kan användas för skörd, ogräsbekämpning, djurhantering, växtanalys, och fältarbete finns redan idag på marknaden. De flesta utvecklade robotar finns inom trädgårdsbranschen. Även andra branscher är på gång och flera robotar väntas komma ut på marknaden under de kommande år.
