Joseph Schumpeter

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Joseph Schumpeter
Joseph Schumpeter
Född8 februari 1883
Triesch, Mähren
Död8 januari 1950 (66 år)
Taconic, Connecticut
Forskningsområdenationalekonomi, ekonometri
Alma materWiens universitet
Känd förkonjunkturcykler
ekonomisk utveckling
entreprenörskap
evolutionär nationalekonomi
Influerad avEugen von Böhm-Bawerk, Leon Walras
Har influeratPaul Samuelson, Frederic M. Scherer, Christopher Freeman

Joseph Alois Schumpeter, född 8 februari 1883 i kejsardömet Österrike-Ungern, död 8 januari 1950 i USA, var en österrikisk-tysk-amerikansk nationalekonom som främst blivit känd för sina studier av ekonomisk utveckling. För Schumpeter var entreprenören den fundamentala faktorn bakom den industriella revolutionens utveckling. Hans definition av entreprenörskapet är någon som genomför nya kombinationer och innovationer av en redan existerande produkt.

Schumpeter skilde på radikala (omvälvande) och inkrementella (stegvisa) innovationer. Han menade att radikala innovationer medför en nödvändig nedbrytning av existerande strukturer. Nödvändig nedbrytning för att ny utveckling och nytt kunskapsbyggande ska kunna få utrymme. Han kallade detta för kreativ förstörelse. Resonemanget gick ut på att samtidigt som innovation är nödvändigt för nya utvecklingssteg, medför radikal innovation att existerande kunskap och existerande strukturer görs mindre värdefulla genom att nya kunskaper och strukturer utvecklas.

Ett exempel på radikal innovation och kreativ förstörelse skulle kunna vara e-post, som medförde nya beteendemönster och nya sätt att organisera sig samtidigt som gamla kunskaper om utformning av brev och användning av telefax/telex blev överflödiga. Ett annat exempel är den elektroniska räknedosan som var överlägsen mekaniska räknemaskiner både i pris och prestanda. Kunskapen om hur man tillverkar en mekanisk räknemaskin blev plötsligt helt oanvändbar och en hel bransch slogs ut (se Facit).

I boken Kapitalismus, Sozialismus und Demokratie från 1942 framför Schumpeter sin demokratiteori. Schumpeter menar att det som skiljer en modern demokrati från en diktatur är att befolkningen i en demokrati kan välja mellan flera, konkurrerande eliter. I övrigt anser han att vanliga människor är mer eller mindre inkompetenta för att syssla med politik. Därför såg Schumpeter också borgarklassen som den maktfaktor i samhället som hade kraft och framförallt kunskap att på sikt utgöra den dominerande eliten efter kapitalismens fall. Därmed dömde Schumpeter också ut Marx men inte för teorin att kapitalismen var dömd till undergång, vilket de båda förebådade, utan för att socialism inte kommer att införas genom en revolution skapad av proletariatet. Schumpeter såg istället socialismen som den naturliga fortsättningen på en allt sämre fungerande kapitalism och de som ägde förmågan att driva den nya förvaltningsekonomin var enligt Schumpeter den allt rikare medelklassen.

Schumpeters demokratiteori kritiseras hårt i Carole Patemans bok Participation and Democratic Theory från 1970. Pateman vill återvända till ett demokratiskt system med stort folklig deltagande, s.k. deltagardemokrati eller participatorisk demokrati.

Österrikes finansminister[redigera | redigera wikitext]

Schumpeter fungerade även som opolitisk finansminister i Österrike, mellan 15 mars 1919 och 17 oktober 1919. Han efterträddes av Richard Reisch.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  • Schumpeter, Joseph (1911), Theorie der wirtschaftlichen Entwicklung, engelsk översättning av Redvers Opie (1934). The Theory of Economic Development. Harvard University Press, Cambridge MA.
  • Schumpeter, Joseph (1942). Kapitalismus, Sozialismus und Demokratie, engelsk översättning samma år. Socialism, Capitalism and Democracy: Third Edition. Harper Perennial, New York 1950 (1942)
  • Schumpeter, Joseph. Om skapande förstörelse och entreprenörskap: (Joseph Schumpeter) i urval och inledning av Richard Svedberg. City University Press, Ratioklassiker 1994.
  • Heilbroner, Robert L (2006), The wordly philosophers, Utopister och samhällsomdanare, SNS Förlag, Stockholm