Mer om Söderlinds Ekologiska Grönsaker & Långhult Biogas AB

Biogasproduktion är tillståndspliktig och betraktas i vissa fall som miljöfarlig verksamhet. Dan och Marcus kunde snabbt konstatera att kunskapen inte bara hos dem utan även hos myndigheter, elnätsbolag och konsulter var begränsad. De fick helt enkelt bli sina egna experter och sätta sig in i det snåriga regelverket. Kraven på tillstånd och ansökan var omfattande. Trots det kunde Dan Waldemarsson ändå börja gräva i augusti 2010, efter att ha fått ett igångsättningsmedgivande. Det formella miljöbeslutet blev klart i oktober.

– Vi gjorde allt pappersarbete själva och det var egentligen inte så komplicerat. Kom det krav på kompletteringar la vi allt annat åt sidan, vi var på hugget hela tiden. Det är nog en av förklaringarna till att det gick så snabbt, säger Marcus Söderlind.

Dan Waldemarsson menar att det till stor del var Markus teoretiska ådra som bidrog till att pappersexercisen flöt på. Själv beskriver han sig som mer tekniskt och praktiskt lagd. En kombination som egentligen är en bra grund i ett samarbete.

Nyckelfärdig biogasanläggning

Det nya växthuset dimensionerade Marcus Söderlind efter den beräknade energimängden kylvatten från biogasanläggningen. Ytan landade på 1 500 kvadratmeter, fem gånger så stort som det gamla, med stabil konstruktion och dubbelfolie istället för enkelglas samt dubbla energivävar och ett energisnålt bevattningssystem för att ytterligare minska energibehovet.

Dan Waldemarsson valde en nyckelfärdig biogasanläggning från Götene Gårdsgas med kraftvärmeaggregat baserad på en Chevrolet V8-motor, som är både billig, robust och stabil vilket gör att den driftmässigt kan konkurrera med andra mer moderna motorer.

– Tyska gårdar kan kosta på sig dyr teknik, men i Sverige finns inga marginaler för det utan man måste hitta billiga lösningar. Jag gjorde ett omfattande markarbete själv och gjöt alla betongplattor, men mer än så hade jag varken tid eller kompetens för, menar han.

Problematisk start

Även om byggnationen av biogasanläggningen kom i gång sommaren 2010 tog det ett år innan den var i drift. Problem med leveranser och en förarglig surgång i processen, som innebar att rötmassan svalnade, gjorde att Söderlinds vackert fick elda med olja stor del av första odlingssäsongen. För Dan Waldemarsson var detta en extremt jobbig period.

– Rötning är en komplicerad biologisk process.Processen kyldes och metanbakterierna somnade. Det var en kombination av min okunskap och leverantörens oförmåga att starta anläggningen efter våra förutsättningar. Med facit i hand lärde vi oss mycket av starten, säger Dan Waldemarsson.

Sedan den biologiska processen väl kom igång har det mesta fungerat bra, förutom en del teknikstrul som de nu har fått ordning på. Waldemarssons har levererat värme som utlovat och Söderlinds har kunnat förlänga odlingssäsongen med flera månader.

Överskott på värme

Söderlinds tar emot all värme som biogasanläggningen producerar och kan så här i efterhand konstatera att de får mer än de behöver. Växthuset hade kunnat vara ännu större. Nu har de ett värmeöverskott, särskilt på sommaren, vilket visserligen ger ett torrt och bra inomhusklimat som minimerar risken för bladmögel, men som framförallt lämnar utrymme för någon annan alternativ verksamhet. De funderar som bäst på vad.

– Efterfrågan ökar på olika produkter. En tanke är att förädla mer värme, att bygga till mer kvadratmeter – men dit har vi inte kommit än, vi har ingen plan, säger Marcus Söderlind.

Han konstaterar att de sparar mycket tid eftersom de slipper sköta en panna. För deras miljömedvetna kunder är växthusets klimatsmarta uppvärmning ett extra plus, medan andra nöjer sig med det faktum att de ekologiska tomaterna smakar gott.

Inspirerad men besviken

Vad betyder då det goda samarbetet grannar emellan?

– Det betyder jättemycket. Tillsammans har vi skapat rätt många arbetstimmar genom att investera i biogas, så sett ur ett landsbygdsutvecklingsperspektiv har vi åstadkommit ganska mycket. Nu har vi landat och trimmat in oss. Än är vi inte riktigt färdiga, vi är fortfarande i förbättringsstadiet. Det finns lite småinvesteringar kvar att göra, säger Marcus Söderlind.

Dan Waldemarsson menar att det är en stor fördel att de båda kör med öppna kort och är fullt medvetna om varandras förutsättningar. Mycket handlar om att ge och ta. Samtidigt är han lite kluven till biogassatsningen. Å ena sidan sammanfattar han de senaste åren som en rolig och inspirerande resa, å andra sidan önskar han ibland att han låtit bli.

– Det vete sjutton om det varit värt det. Det är fyrkantiga regler och har varit mycket träta med myndigheter. Trots att en utredning, som inte är klubbad än, föreslår vissa lättnader kommer det knappast att locka till fortsatta biogassatsningar. Besvikelsen tär på engagemanget. Om det ska vara trovärdigt att Sverige ska vara fossilfritt om femton år måste vi verkligen sätta igång, säger Dan Waldemarsson.

Fakta biogasanläggning

Västergårdens biogassatsning blev möjlig tack vare granngårdens behov av värme samt möjligheten att ta emot godisavfall från en närliggande fabrik. 3 000 ton gödsel från nötkreatur samt 200 ton godisavfall per år rötas i biogasanläggningen. Överskottsvärmen leds från biogasanläggningens kylsystem via en 64 meter lång kulvert till växthusets vattenburna värmesystem.

Produktion

Vid löpande drift uppskattas produktionen till:

El ca 40 kWh

Värme till växthus ca 60 kWh

Värme till rötkammare ca 10 kWh

Värmeproduktion/år: 650 000 kWh

Elproduktion/år: 350 000 kWh varav 250 000 kWh säljs till elhandelsföretaget Bixia. Resterande 100 000 kWh förbrukas på gården.

Maskiner/utrustning

Biogasanläggningen köptes nyckelfärdig från Götene Gårdsgas.

Gårdens gamla gödselbrunn fungerar som mellanlager av gödsel för att man ska kunna spara lite gödsel till vintern när växthuset behöver mer värme. Då ökas flödet av gödsel till rötkammaren och gasproduktionen ökar. Den gas som motorn inte hinner förbränna, bränns i gaspannan. När både panna och motor går samtidigt genereras mycket värme till växthuset, ca 160 kWh.

I en mixerbrunn på 40 m3, där blandning av godis och gödsel sker var tredje dag, förvärms substratet som automatiskt fylls på i rötkammaren varannan timme.

Specifikation anläggning

Rötkammare 500 m³ av betong, med värmeslangar, breddavlopp och ståltak. Efterrötkammare ca 20 m3 med kylslingor. Slutlager 3 500 m3 av modell MPG duk.

Tidsstyrda omrörningsfunktioner, med både toppomrörning och en pumpomrörning i botten.

Tryckreglering, svavelreducering och slamfälla, kyl- och torkledning. Gaslager med övervakning och styrning av gasmotor, panna och fackla.

Maskinrummet innehåller styr- och reglerutrustning, expansion och gaspanna 150 kW. Oljebrännare kan monteras som reservförsörjning för varmhållning av rötkammare och extern värmeförsörjning.

Kraftvärmeverket består av en gaskonverterad Cheva 350, V8 motor som driver en 75 kW generator. Värmen från motor och avgaser värmeväxlas till rötkammare och växthus.

Investering/finansiering

Total investering: 4,8 miljoner kr

Finansiering: 30 % investeringsstöd via länsstyrelsen. Egna medel och banklån

Avskrivningstid: 12 år (avskrivningstiden kommer att bli längre pga försämrade priser på el och elcertifikat)

Intäktskalkyl

Värmeförsäljning 2013: 160 000 kr/år

El nettointäkt 2013: 75 000 kr/år

Elcertifikat ca 70 000 kr/år

Besparing: 50 000 kr/år (100 000 kWh x 0,50 kr)

Minskat handelsgödselbehov: 5 000–10 000 kr/år

2013 varierade elpriset från bottennivån 11 öre till 25–32 öre/kWh.
Råvaruvärde: 28-32 öre/kWh.
Elcertifikat: ca 20 öre/kWh.
Nätnytta: ca 4 öre/kWh
När kalkylen gjordes för att klara 12 års avskrivningstid var elpriset 15 öre över 2013 års elpris och priset för elcertifikat 32 öre. Det positiva i nuläget är ränteläget som är lågt.

Ekonomiskt utfall

För de 100 000 kWh som förbrukas på gården betalas ingen energiskatt, men eftersom fasta avgifter, abonnemang m.m. ändå kvarstår värderar Dan Waldemarsson värdet av den egenproducerade elen till 50 öre/kWh.

Eftersom biogasproduktion över 150 000 m3/år klassas är tillståndspliktig enligt Miljöbalken är driften flyttad till ett separat bolag, för att inte hela köttproduktionen ska bli tillståndspliktig. I praktiken innebär administrationen av det extra bolaget en merkostnad på 10 000 kronor per år.

Besiktningskostnader: 12 000–15 000 kr/år.

All värme levereras till Söderlinds Ekologiska Grönsaker, men den värme de teoretiskt inte behöver debiteras inte.

Erfarenheter

Generatorn är överdimensionerad. Den gas som produceras håller en låg metanhalt på 49–51 % medan resten, på grund av det energirika energisubstratet (godisavfallet), blir koldioxid – vilket försämrar motorns verkningsgrad. En 55 kW generator hade varit tillräcklig.

Inom kort kommer godisfabriken att flytta vilket innebär att Dan Waldemarsson måste hitta nya substrat för att upprätthålla gasproduktionen.

Beräkning av energikostnader med olika energikällor

Energiförbrukningen i Söderlinds Ekologiska Grönsaker 1 500 kvadratmeter stora växthus är 412 000 kWh/år. Eftersom de tidigare haft ett kallväxthus finns ingen tidigare förbrukning att jämföra med. Rådgivaren Torbjörn Hansson på Grön Kompetens AB har därför bistått med denna tabell, baserad på en årlig energiförbrukning (netto) på 412 000 kWh för uppvärmning av växthus med olika energislag.

Energi-alternativ	Verknings- grad i panna, procent	Brutto- energi*) kWh	Mängd	Energipris per enhet	Energi- kostnad kr
Olja	85	485 000	48,5 m3	7 000 kr/m3	340 000
Pellets	85	485 000	100 ton	1 700 kr/ton	170 000
Flis	80	515 000	650 ton	200 kr/ton	130 000