Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-06-29 08:55

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/varlden/manga-oroas-over-att-deras-hus-star-pa-tur/

VÄRLDEN

”Många oroas över att deras hus står på tur”

Bild 1 av 2
Foto: Angel Valentin/Polaris
Bild 2 av 2
Foto: Angel Valentin/Polaris

MIAMI. Flera dagar efter att ett höghus i Miami kollapsade dyker anhöriga upp vid olycksplatsen. Några hoppas på ett mirakel, andra har gett upp.

Boende i området säger att de inte kan sova lugnt om nätterna.

– Många här oroas över att deras lägenhetshus står näst på tur, säger Joel Rothman, som bor i närheten.

Två kvarter från Champlain Towers, det tolv våningar höga bostadshuset som kollapsade här i torsdags, står Sam Levine och gråter. Minst nio personer har bekräftats döda och över 150 är saknade.

– Det luktar som efter 11 september. Min familj var i New York då. Vi överlevde 11 september-attackerna. Men det här känns som om samma ofattbara tragedi händer en gång till, säger han till DN.

I kvarteren kring Champlain Towers syns de spontana hjälpinsatser från lokalbefolkningen som så ofta uppstår efter tragedier i USA. Två barn i ortodox judisk klädsel, sju och tio år gamla, har rullat ut en vagn med hembakat bröd som delas ut till hjälparbetare och sörjande anhöriga. Utanför en katolsk kyrka tvärs över gatan står två äldre spansktalande kvinnor med en kylväska full av vattenflaskor och ropar ”Agua! Agua!” till törstiga förbipasserande som behöver svalka sig i den stekheta Miami-eftermiddagen.

Längs kustremsan här i Surfside, en del av halvön Miami Beach, är det gott om lyxhotell och tjusiga lägenhetshus. Ivanka Trump har en lägenhet ett par kvarter bort, intill berömda hotellkedjor som Four Seasons och Ritz-Carlton.

Men byggnaden som kollapsade var ett mer anspråkslöst bostadshus på tolv våningar, vars invånare mestadels kom från Miamis medelklass. De speglade den mångfald som präglar hela Miami. Vänner och anhöriga till de boende i huset beskriver grillfester vid poolen med koshermat och salsamusik.

Vid ett stängsel en bit från resterna av bostadshuset har anhöriga satt upp bilder på saknade. Där syns det brittiska paret Bhavna och Vishal Patel, med ettåriga dottern Aishani. Likt många andra flyttade de hit för att de älskade att sitta på balkongen och se de dramatiska solnedgångarna över Atlanten. I huset bodde minst 30 personer som är församlingsmedlemmar i de två synagogor som ligger runt hörnet, såväl som anhöriga till Paraguays president Mario Abdo Benítez.

Räddningsarbetet under helgen försvårades av en kraftig eldsvåda som utbröt sent på fredagskvällen.

Strax därpå anlände tropiska regnskurar som fyllde byggnadens källare med vatten, så att räddningsarbetarna tvingades vada genom vatten och bråte som nådde upp till hakan i jakt på överlevande.

Omkring 150 personer saknades fortfarande på söndagen, men räddningsarbetarna hittar inte längre överlevande i rasmassorna. Bland anhöriga och grannar märks det hur hoppet bit för bit sipprar bort. Flera dagar efter raset dyker det fortfarande upp anhöriga som sätter sig och ber utanför stängslen vid ruinerna av bostadshuset, i hopp om att få se sina anhöriga vid liv igen. Men när solen börjar gå ner åtta timmar senare har många förlorat hoppet. Två systrar som har kört ner från Fort Lauderdale besöker Röda korsets hjälpavdelning i ett försök att få besked om sin pappa, som bodde i huset.

– Vi har slutat hoppas, ärligt talat. Det är omöjligt att han överlevde, säger den ena systern till DN.

Ilskan och frustrationen bland grannar och anhöriga tilltar i takt med att fler detaljer om byggnadens problem uppdagas. Många säger att bristfällig infrastruktur och fuskbyggen är ett systematiskt problem i Miami. Turister i Miami har ofta upptäckt hur även de vackraste hotellfasaderna kan dölja fallfärdiga rum.

Foto: Angel Valentin/Polaris

New York Times avslöjade i helgen att ingenjören Frank Morabito varnat för sprickor i betongen under byggnaden efter en inspektion redan för tre år sedan.

2018 omkom sex personer när en stor gångbro kollapsade i centrala Miami. Då väcktes en bred debatt i staden om bristfällig infrastruktur och utmaningar med att rusta upp bostadshus för att stå emot klimatförändringar och stigande havsnivåer.

Borgmästaren för distriktet Miami-Dade, Daniella Levine Cava, kom under helgen med beskedet att alla byggnader i staden som är äldre än 40 år nu ska utsättas för omfattande inspektioner.

– Många här oroar sig över att deras lägenhetshus står näst på tur. Jag tror tvärtom att inspektionerna kommer bli bättre nu så att vi kan lära oss undvika de här misstagen i framtiden. Men många som bor i liknande, äldre byggnader kommer nog behöva evakueras. Om jag hade en lägenhet i ett 40 år gammalt hus här skulle jag inte kunna sova om nätterna, säger Joel Rothman, som bor i området, till DN.

Som många i Surfside är han nu oroad över att stigande havsnivåer och saltvatten kan skada byggnaderna längs kusten.

– Staden Miami måste verkligen se över regelverken för bostadshusen här ordentligt. Jag får böter varje gång jag glömmer att klippa gräsmattan, så hur kan det vara möjligt att den här byggnaden inte inspekterades ordentligt?

Experter har än så länge varit måna om att undvika förhastade slutsatser om kollapsens orsaker. Men enligt Albert Slap, en av Floridas främsta experter på hur vattenskador påverkar bostadshus, är det bara en tidsfråga innan stigande havsnivåer gör ordentlig skada på bostäderna längs kustremsan.

– Miami Beach är byggt på kalksten och korallrev så just den här halvön är extra sårbar. Med åren har saltvattnet här trängt sig allt längre ner i marken och gjort den lika porös som en schweizerost, säger Albert Slap till DN.

Läs mer:

Sorgen växer för varje timme när de saknade inte hittas

Ämnen i artikeln

USA
Florida
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt