Alice in Videoland inledde sin avskedsturné på Grand i Malmö

Alice In Videoland. Arkivbild. Foto: Niklas Gustavsson, Rockfoto

”I wanna wanna be / In a band / Nothing’s gonna stop me / Nothing can” sjunger Toril Lindqvist i refrängen till ”In A Band” på Alice in Videolands fjärde skiva A Million Thoughts and They’re All About You (2011). Sju år senare meddelar Alice in Videoland att de kommer lägga ned bandet för att ”fokusera på andra saker i livet”.

Att lyssna på nämnda låt är som att höra bästa tonårskompisarna lova varandra att de kommer hänga ihop för evigt. Kanske inte alltid sannolikt. Men det finns något väldigt fint i den övertygelsen.

När Alice in Videoland inleder sin avskedsturné på Grand Öl & Mat i Malmö är lokalen, kvällen till ära, fylld till bristningsgränsen. ”In A Band” spelas som tredje låt. Toril glömmer bort texten i första versen men låten ifråga är ändå mest en charmig bagatell i sammanhanget. Efterföljande ”In Denial” är ett betydligt bättre exempel på vad Alice in Videoland egentligen var bäst på med kombinationen av svenskt popvemod, ösig småstadsrock och skev electro som ljuder av dekadens och sena nätter på technoklubbar i Berlin.

Att Alice in Videoland faktiskt skulle hålla i 15 år (varav förvisso fyra inaktiva) hade vi kanske inte räknat med när ”Dance With Me” började rotera på ZTV under 2003. Främst för att de i stor utsträckning var en produkt av det tidiga 2000-talet och stilblandningarna som uppstod i kölvattnet av electroclash-vågen. Men också för att de verkade försöka fånga ögonblicket. Hedonismen från dansgolvet på klubben framåt småtimmarna, eller från den leriga festivalcampingen, är som inpräntad i deras DNA. Kanske blir det aldrig tydligare än när kvartetten får hela den trånga passagen närmst scenen att hoppa upp och ner till ”Lay Me Down”.

Alice in Videolands musik har ibland kallats electropunk men har egentligen mer gemensamt med electroclash, glamrock, synthpop och EBM än med punk. Beskrivningen känns mer lämpad för kvällens förband The Guilt som fångar såväl ilskan och energin som det politiska innehållet.

Vi har skrivit om Malmöduon The Guilt flera gånger tidigare. Själv håller jag dem för ett av landets bästa liveband just nu. Kvällens spelning är lika explosivt minimalistisk som vanligt och en perfekt avvägning mellan politik och humor, ilska och popmelodier med karismatiska sångerskan Emma Wahlgren i spetsen.

”Fan vad det var att skjuta sig i foten att ha The Guilt som förband” säger Toril under mellansnacket. Men där är hon lite väl hård.