I år är det 75 år sedan 11 000 flyktingar från främst Estland togs emot på Gotland under ett par intensiva veckor i september 1944. Det är också 80 år sedan Molov Ribbentrop pakten skrevs under. Redan 23 augusti 1939 skriver man under men Estland ville vara neutralt. Trots det tvangs man att den 28 september 1939 skriva under det s.k. "militärbasavtalet" med Sovjet. Folket från öarna fick ge sig av och 25 000 soldater placerades där istället. Estlands statsledning visste då inte att de skulle komma att förlora sin självständighet och att människor skulle deporteras. Ca 40 000 personer tvångsmobiliserades och 70 000 flydde till väst, största andelen i september 1944. Organiserade hämtningsresor utfördes av olika kommittéer för Estlandssvenskar, ester och letter från Sverige. En bas fanns i Slite, på Slitebadens hotell. Siffror på totala antalet ester som flytt till Sverige varierar men man brukar räkna med 26-27 000. Efter krigsslutet anslöt sig ester från Tyskland och andra länder. Under åren 1949-1952 kunde ca 5 000 bege sig till USA och Canada. Några återvände till Gotland, främst fiskare och lantbrukare från Ösel/Saaremaa i Estland och bosatte sig på Östergarnslandet, många fick jobb i Slite. Idag finns ett 100-tal ester enligt SCB bosatta på Gotland och det finns en estnisk förening, en avdelning till Sverigeesternas förbund på ön. Den 3 september var en intensiv dag med besök från Estlands Ambassad i Stockholm och Sverigeesternas förbundsordförande inför föreläsningen på kvällen på Försvarsmuseet i Tingstäde ang. förspelet och konsekvenserna för Estlands folk av den pakt som skrevs under av Molotov-Ribbentrop 1939. Det gjordes på ett överraskande sätt av Hain Rebas genom att lika pakten vid "Pandoras ask". Det fanns tid att besöka minnesplatsen av flykten och lägga ned en blomma. Estlands ambassad representerades av ambassadrådet Kristel Engman. Till föreläsningen kom ett 60-tal personer.